Marcos 10
Holi Baibul (ROP) vs NVT
1 Afta na Jisas en im wekinmen olabat bin gowei brom det pleis, en deibin go langa Judiya, en deibin krosim najasaid langa det Jodan Riba, en loda pipul bin kaman langa im deya, en wen deibin kamat langa im, imbin oldei lenimbat olabat.
1 Então Jesus deixou Cafarnaum e foi para a região da Judeia, a leste do rio Jordão. Mais uma vez, multidões se juntaram ao seu redor e, como de costume, ele as ensinava.
2 Wal sambala serramonimen gulum Ferasi bin kaman deya langa Jisas, en deibin askim im kwestjan blanga trai en trikim im. Deibin tok, “Im rait if men andimwei im waif?”
2 Alguns fariseus vieram e tentaram apanhar Jesus numa armadilha com a seguinte pergunta: “Deve-se permitir que um homem se divorcie de sua mulher?”.
3 Wal Jisas bin askim olabat kwestjan du, “Wanim lowa Mosis bin gibit yumob?”
3 Jesus respondeu: “O que Moisés disse na lei a respeito do divórcio?”.
4 — ausente —
4 “Ele o permitiu”, responderam os fariseus. “Disse que um homem poderia dar à esposa um certificado de divórcio e mandá-la embora.”
5 — ausente —
5 Jesus, porém, disse: “Moisés escreveu esse mandamento porque vocês têm o coração duro,
6 Wal Jisas bin tok, “Wen God bin meigim dijan kantri, imbin meigim dubala pipul, boiwan en gelwan imbin meigim.
6 mas ‘Deus os fez homem e mulher’ desde o princípio da criação.
7 En blanga tharran na men garra libum im mami en dedi en go langa im waif,
7 ‘Por isso o homem deixa pai e mãe e se une à sua mulher,
8 en wen dubala merrit, dubala jidan wanbala na,
8 e os dois se tornam um só’. Uma vez que já não são dois, mas um só,
9 en wen God joinimap dubala, nobodi kaan kadimat dubala. Bat yumob nomo wandi duwit langa Godwei. En blanga tharran na Mosis bin lafta gibit yumob det lowa.” Lagijat na Jisas bin tok.
9 que ninguém separe o que Deus uniu”.
10 Afta na Jisas en im wekinmen olabat bin gowin langa haus, en detlot wekinmen bin askim im blanga det wed weya imbin tok langa detlot serramonimen,
10 Mais tarde, quando Jesus estava em casa com seus discípulos, eles tocaram no assunto outra vez.
11 en Jisas bin tok, “If eni men andimwei im waif, en im merrit langa najawan gel, wal im breigim det pramis weya imbin meigim langa im waif.
11 Jesus respondeu: “Quem se divorcia de sua esposa e se casa com outra mulher comete adultério contra ela.
12 En im seimwei lagijat du blanga det gel. If det gel libum im hasbin, en im merrit langa najawan men, wal im breigim det pramis weya imbin meigim langa im hasbin.” Lagijat na Jisas bin tok.
12 E, se a mulher se divorcia do marido e se casa com outro homem, comete adultério”.
13 Bambai na sambala pipul bin bringimap olabat biginini langa Jisas, dumaji deibin wandim im blanga holdim olabat. Bat detlot wekinmen blanga Jisas bin trai en andimwei olabat. Jesus blessing the children|src="tlc-083.tif" size="col" ref="10:13"
13 Certo dia, trouxeram crianças para que Jesus pusesse as mãos sobre elas, mas os discípulos repreendiam aqueles que as traziam.
14 Wal wen Jisas bin luk detlot wekinmen blanga im bin lagijat, imbin gitwail langa olabat, en imbin tok, “Yumob nomo andimwei ol detlot biginini. Yumob larram olabat kaman iya langa mi, dumaji ola pipul hu meigim miselp lobala jis laik dislot biginini garra jidan garram God. Yumob lisin langa mi na.
14 Ao ver isso, Jesus ficou indignado com os discípulos e disse: “Deixem que as crianças venham a mim. Não as impeçam, pois o reino de Deus pertence aos que são como elas.
15 If yu wandi jidan garram God, wal yu garra trastim im jis laik biginini trastim im mami en dedi. If yu nomo trastim God lagijat, wal yu kaan go en jidan garram im.” Lagijat na Jisas bin tok.
15 Eu lhes digo a verdade: quem não receber o reino de Deus como uma criança de modo algum entrará nele”.
16 Afta na Jisas bin gajim detlot biginini, en imbin holdim olabat, en imbin gibit gudbala wed langa olabat, en imbin meigim olabat brabli gudbinji.
16 Então tomou as crianças nos braços, pôs as mãos sobre a cabeça delas e as abençoou.
17 Afta na Jisas en im wekinmen olabat bin gowei, en wan men bin ran langa im, en imbin baudan lida langa im, en imbin askim im, “Gudbala Titja, wanim ai garra dum blanga abum det olagijawan laif?” |src="GTMark1018RichYoungRuler.tif" size="col" ref="10:17"
17 Quando Jesus saía para Jerusalém, um homem veio correndo em sua direção, ajoelhou-se diante dele e perguntou: “Bom mestre, que devo fazer para herdar a vida eterna?”.
18 Wal Jisas bin dalim im, “Wotfo yu gulum mi gudbala? Oni God imselp im gudbala. Yu kaan gulum enibodi gudbala.
18 “Por que você me chama de bom?”, perguntou Jesus. “Apenas Deus é verdadeiramente bom.
19 Wal yu sabi detlot lowa, indit? Yu nomo lau medrim enibodi. Yu nomo lau silip garram naja men waif. Yu nomo lau stilimbat. Yu nomo lau dalimbat laiya. Yu nomo lau trikimbat enibodi. Yu garra rispek en teiknodis langa yu mami en dedi.”
19 Você conhece os mandamentos: ‘Não mate. Não cometa adultério. Não roube. Não dê falso testemunho. Não engane ninguém. Honre seu pai e sua mãe’.”
20 Wal det men bin tok, “Titja, aibin bulurrum ol detlot lowa brom lilboitaim.”
20 O homem respondeu: “Mestre, tenho obedecido a todos esses mandamentos desde a juventude”.
21 Wal Jisas bin luk langa det men, en imbin laigim im, en imbin tok, “Oni wan ting deya yu nomo bin dum. Yu garra gobek en selim ola enijing blanga yu, en yu garra gibit ol detlot mani langa ola powan pipul. Wen yu dum lagijat, yu garra jidan ritjwan langa Godwei, en afta yu garra kaman en bulurrum mi.”
21 Com amor, Jesus olhou para o homem e disse: “Ainda há uma coisa que você não fez. Vá, venda todos os seus bens e dê o dinheiro aos pobres. Então você terá um tesouro no céu. Depois, venha e siga-me”.
22 Wal wen det men bin lisin Jisas bin tok lagijat, imbin gida shok, en imbin gowei nogudbinji, dumaji imbin ritjwan, en im nomo bin wandi gibitawei ol detlot enijing weya imbin abum.
22 Ao ouvir isso, o homem ficou desapontado e foi embora triste, pois tinha muitos bens.
23 Wal Jisas bin lukaran langa im wekinmen olabat, en imbin tok, “Im brabli adbala blanga ritj pipul blanga larram God jidan Bos langa olabat.”
23 Jesus olhou ao redor e disse a seus discípulos: “Como é difícil os ricos entrarem no reino de Deus!”.
24 Wal wen detlot wekinmen bin irrim Jisas tok lagijat, deibin hatjamp.
24 Os discípulos se admiraram de suas palavras. Mas Jesus disse outra vez: “Filhos, entrar no reino de Deus é muito difícil.
25 Yumob jinggabat det kemul. Det kemul kaan go langa det hol blanga nidul. Bat ai dalim yumob. Im isibala blanga det kemul blanga gowin langa det hol. Bat im adbala blanga ritjmen blanga gowin langa hebin.”
25 É mais fácil um camelo passar pelo buraco de uma agulha que um rico entrar no reino de Deus”.
26 Wal wen detlot wekinmen bin irrim Jisas tok lagijat, deibin brabli hatjamp, en deibin tok, “If im adbala lagijat, wal nobodi kaan go langa hebin! God kaan seibum enibodi!”
26 Perplexos, os discípulos perguntaram: “Então quem pode ser salvo?”.
27 Wal Jisas bin luk langa olabat, en imbin tok streidat langa olabat, “Men kaan dum miselp. Oni God gin dum, dumaji God gin dum enijing.”
27 Jesus olhou atentamente para eles e respondeu: “Para as pessoas isso é impossível, mas não para Deus. Para Deus, tudo é possível”.
28 Wal Pida bin tok langa Jisas na, “Melabat bin libum ebrijing blanga bulurrum yu.”
28 Então Pedro começou a falar: “Deixamos tudo para segui-lo”.
29 Wal Jisas bin tok, “Ai sabi yumob bin lagijat. Bat ai dalim yumob. If enibodi libum im kemp o im braja o im sista o im mami o im dedi o im biginini o im kantri blanga mi en det gudnyus, wal im garra gedim detmatj mowa igin.
29 Jesus respondeu: “Eu lhes garanto que todos que deixaram casa, irmãos, irmãs, mãe, pai, filhos ou propriedades por minha causa e por causa das boas-novas
30 God garra gibit im mowa kemp en braja en sista en mami en kantri iya langa dijan laif. En im garra abum trabul du. Bat bambai God garra gibit im det brabli olagijawan laif.
30 receberão em troca, neste mundo, cem vezes mais casas, irmãos, irmãs, mães, filhos e propriedades, com perseguição, e, no mundo futuro, terão a vida eterna.
31 Bambai loda haibala pipul garra faindim miselp lobala, en loda lobala pipul garra faindim miselp haibala.” Lagijat na Jisas bin tok.
31 Contudo, muitos primeiros serão os últimos, e muitos últimos serão os primeiros”.
32 Brom deya Jisas en im wekinmen olabat en sambala najalot pipul bin stat wok blanga go langa Jerusalem. Deibin ol gida shok, dumaji Jisas bin wandi go langa det taun, en imbin wok lida langa olabat, dumaji olabat bin bradin.
32 Por esse tempo, subiam para Jerusalém, e Jesus ia à frente. Os discípulos estavam muito admirados, e o povo que os seguia tinha grande temor. Jesus chamou os Doze à parte e, mais uma vez, começou a descrever tudo que estava prestes a lhe acontecer.
33 “Yumob irrim mi na. Wi garra go langa Jerusalem, en dei garra gibit mi langa ol detlot haibala serramonimen en lowamen, dumaji mi na det Speshalwan Men. En dei garra tok blanga kilim mi ded. En afta dei garra gibit mi langa najalot pipul,
33 “Ouçam”, disse ele. “Estamos subindo para Jerusalém, onde o Filho do Homem será traído e entregue aos principais sacerdotes e aos mestres da lei. Eles o condenarão à morte e o entregarão aos gentios.
34 en dei garra mokim mi, en dei garra spit langa mi, en dei garra beldim mi garram wip, en afta dei garra kilim mi ded. Bat thrideistaim ai garra gidap brom det greib en jidan laibala.” Lagijat na Jisas bin tok.
34 Zombarão dele, cuspirão nele, o açoitarão e o matarão, mas depois de três dias ele ressuscitará.”
35 Wal det dubala san blanga Sebadi neim Jeims en Jon bin kaman langa Jisas, en dubala bin tok langa im, “Titja, minbala garra askim yu blanga dum samting blanga minbala.”
35 Então Tiago e João, filhos de Zebedeu, vieram e falaram com ele: “Mestre, queremos que nos faça um favor”.
36 Wal Jisas bin tok, “Wanim yunbala wandim?”
36 “Que favor é esse?”, perguntou ele.
37 Wal det dubala wekinmen bin tok, “Bambai wen yu garra jidan bos langa yu speshalwan tjeya, yu larram minbala jidan bos garram yu garram det shainiwan lait blanga yu. Yu larram wanbala jidan raidensaid langa yu en wanbala lefthensaid.”
37 Eles responderam: “Quando o senhor se sentar em seu trono glorioso, queremos nos sentar em lugares de honra ao seu lado, um à sua direita e outro à sua esquerda”.
38 Wal Jisas bin tok, “Yunbala nomo sabi wanim yunbala toktok. Yunbala reken yunbala gin go thru langa det trabul weya ai garra go thru? Yunbala reken yunbala gin dai seimwei laik mi?”
38 Jesus lhes disse: “Vocês não sabem o que estão pedindo! São capazes de beber do cálice que beberei? São capazes de ser batizados com o batismo com que serei batizado?”.
39 Wal dubala bin tok, “Yuwai.”
39 “Somos!”, responderam eles. Então Jesus disse: “De fato, vocês beberão do meu cálice e serão batizados com o meu batismo.
40 Bat ai nomo garram det rait blanga dalim yunbala blanga jidan langa main raidensaid en lefthensaid. Oni God garram det rait blanga pikimat hu garra jidan langa det dubala pleis.”
40 Não cabe a mim, no entanto, dizer quem se sentará à minha direita ou à minha esquerda. Esses lugares serão daqueles para quem eles foram preparados”.
41 Wal wen detlot najalot tenbala wekinmen bin irrim wanim det dubala wekinmen bin askim Jisas, olabat bin brabli wail langa dubala.
41 Quando os outros dez discípulos ouviram o que Tiago e João haviam pedido, ficaram indignados.
42 Bat Jisas bin jingat langa olabat holot, en imbin dalim olabat, “Yumob sabi langa ebri kantri det haibala bos oldei gibit oda langa ebribodi, en im meigim olabat duwit langa im. En yumob sabi ola haibala men oldei meigim ola najalot pipul wek blanga olabat du.
42 Então Jesus os reuniu e disse: “Vocês sabem que os que são considerados líderes neste mundo têm poder sobre o povo, e que os oficiais exercem sua autoridade sobre os súditos.
43 Bat yumob kaan bulurrum detkainwei. If yumob wandi meigim miselp haibala men, wal yumob garra album ola najalot pipul.
43 Entre vocês, porém, será diferente. Quem quiser ser o líder entre vocês, que seja servo,
44 If yumob wandi meigim miselp lida, wal yumob garra meigim miselp wekinmen jis laiga prisana blanga ola pipul.
44 e quem quiser ser o primeiro entre vocês, que se torne escravo de todos.
45 Mi na det Speshalwan Men, en ai nomo bin kaman blanga meigim enibodi album mi. Aibin kaman blanga album olabat. Aibin kaman blanga dai blanga seibum olabat. Aibin kaman blanga baiyimbek olabat garram main laif brom det nogudbalawei weya olabat bin dumbat.” Lagijat na Jisas bin tok.
45 Pois nem mesmo o Filho do Homem veio para ser servido, mas para servir e dar sua vida em resgate por muitos”.
46 Bambai na Jisas en im wekinmen olabat bin go thru langa Jeriko. Loda pipul bin deya garram olabat, en wen deibin kamat najasaid langa det taun, deibin luk wanbala men bin jidanbat deya, en imbin blainwan. Det blain men bin san blanga Tameiyas, en imbin neim Batameiyas, en imbin jidanbat deya wansaid langa det roud askimbat enibodi blanga mani.
46 Então chegaram a Jericó. Quando Jesus e seus discípulos saíam da cidade, uma grande multidão os seguiu. Um mendigo cego chamado Bartimeu, filho de Timeu, estava sentado à beira do caminho.
47 Wal wen det blain men bin sabi Jisas bin wokwok pas deya, imbin stat jinginat na, “Jisas! Grensan blanga Deibid! Yu sori langa mi!”
47 Quando Bartimeu soube que Jesus de Nazaré estava perto, começou a gritar: “Jesus, Filho de Davi, tenha misericórdia de mim!”.
48 Wal sambala pipul bin gitwail langa det blain men, en deibin dalim im blanga jidan kwait en nomo jingat. Bat imbin stil kipgon jinginatbat mowa adbala, “Grensan blanga Deibid! Yu sori langa mi!”
48 Muitos lhe diziam aos brados: “Cale-se!”. Ele, porém, gritava ainda mais alto: “Filho de Davi, tenha misericórdia de mim!”.
49 Wal wen Jisas bin irrim det blain men jingat, imbin stap, en imbin dalim detlot pipul blanga jingat langa im, en deibin jingat langa det blain men, “Yu gudbinji na, en yu gidap, dumaji im jinginat langa yu.” |src="GTMark1049BlindMan.tif" size="col" ref="10:49"
49 Quando Jesus o ouviu, parou e disse: “Falem para ele vir aqui”. Então chamaram o cego. “Anime-se!”, disseram. “Venha, ele o está chamando!”
50 Wal det blain men bin tjakidawei det bleingkit blanga im, en imbin jampap, en imbin go langa Jisas,
50 Bartimeu jogou sua capa para o lado, levantou-se de um salto e foi até Jesus.
51 en Jisas bin askim im, “Wanim yu wandim mi garra dum blanga yu?”
51 “O que você quer que eu lhe faça?”, perguntou Jesus. O cego respondeu: “Rabi,
52 Wal Jisas bin tok, “Yu gobek na, dumaji yubin bilib langa mi, en blanga tharran na yu gudbala na.”
52 Jesus lhe disse: “Vá, pois sua fé o curou”. No mesmo instante, o homem passou a ver e seguiu Jesus pelo caminho.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.