Lucas 6

Holi Baibul (ROP) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Bambai na wan Sebathdei Jisas en im wekinmen olabat bin wok thru langa wan fam weya detlot sidgras blanga meigim flauwa bin gro, en detlot wekinmen bin gajimbat sambala sidgras, en deibin rabumbat blanga meigim det sid kamat, en deibin dagat na.
1 Em dia de sábado, Jesus atravessava umas plantações; seus discípulos iam colhendo espigas {de trigo}, as debulhavam na mão e comiam.
2 Wal sambala serramonimen gulum Ferasi bin luk olabat, en deibin dalim olabat, “Wotfo yumob breigim det lowa blanga wi? Yumob kaan gajimbat det sid daga wen im Sebathdei.”
2 Alguns dos fariseus lhes diziam: Por que fazeis o que não é permitido no sábado?
3 Wal Jisas bin ensim detlot serramonimen, “Maitbi yumob nomo bin ridim det longtaimwan stori blanga King Deibid.
3 Jesus respondeu: Acaso não tendes lido o que fez Davi, quando teve fome, ele e os seus companheiros;
4 Wen Deibid en im wekinmen olabat bin hanggri en dei nomo bin abum eni daga blanga dagat, Deibid bin go langa det haus blanga God, en imbin gajim det daga weya oni detlot serramonimen bin lau dagat, en imbin dagat det daga, en imbin gibit langa im wekinmen olabat blanga dagat du. Bat God nomo bin panishim olabat wen deibin dagat det daga lagijat.
4 como entrou na casa de Deus e tomou os pães da proposição e deles comeu e deu de comer aos seus companheiros, se bem que só aos sacerdotes era permitido comê-los?
5 “Yumob sabi? Mi na det Speshalwan Men weya God bin jandim, en mi Bos blanga det Sebathdei.” Lagijat na Jisas bin tok.
5 E ajuntou: O Filho do Homem é senhor também do sábado.
6 Bambai na wan Sebathdei Jisas bin gowin langa wan Miting Pleis blanga ola Juwish pipul, en imbin titjimbat ola pipul deya.
6 Em outro dia de sábado, Jesus entrou na sinagoga e ensinava. Achava-se ali um homem que tinha a mão direita seca.
7 En sambala serramonimen gulum Ferasi en sambala lowamen bin deya du, en detlot serramonimen en lowamen bin wandi faindim folt langa Jisas, en deibin lukinat langa im brabliwei blanga luk if im garra meigim det men garram det kripulwan bingga gudbala langa det Sebathdei.
7 Ora, os escribas e os fariseus observavam Jesus para ver se ele curaria no dia de sábado. Eles teriam então pretexto para acusá-lo.
8 Wal Jisas bin sabi wanim olabat bin jinggabat, en imbin dalim det men garram det kripulwan bingga. Imbin tok, “Yu kaman en jandap iya lida langa ebribodi.” En det men bin gidap en imbin go en jandap deya lida langa ebribodi.
8 Mas Jesus conhecia os pensamentos deles e disse ao homem que tinha a mão seca: Levanta-te e põe-te em pé, aqui no meio. Ele se levantou e ficou em pé.
9 Brom deya Jisas bin tok langa detlot serramonimen en lowamen. Imbin tok, “Wanim det lowa blanga wi dalim wi blanga dum langa det Sebathdei? Im dalim wi blanga album enibodi o blanga ardim olabat? Im dalim wi blanga seibum enibodi laif o blanga deigidawei olabat laif?”
9 Disse-lhes Jesus: Pergunto-vos se no sábado é permitido fazer o bem ou o mal; salvar a vida, ou deixá-la perecer.
10 Wal Jisas bin lukaran langa olabat na, en afta imbin tok langa det men garram det kripulwan bingga. Imbin tok, “Yu pudumat yu bingga.” En det men bin duwit, en streidawei im bingga bin gudwan.
10 E relanceando os olhos sobre todos, disse ao homem: Estende tua mão. Ele a estendeu, e foi-lhe restabelecida a mão.
11 Wal ol detlot serramonimen en lowamen bin gitwail brabliwei wen Jisas bin meigim det men gudbala langa det Sebathdei, en deibin toktok miselp, “Wanim wi garra dum langa Jisas?”
11 Mas eles encheram-se de furor e indagavam uns aos outros o que fariam a Jesus.
12 Afta na Jisas bin gowap langa wan hil, en imbin jidanbat deya olnait blanga prei langa God. Jesus praying in wilderness|src="cn01698B.tif" size="col" ref="6:12"
12 Naqueles dias, Jesus retirou-se a uma montanha para rezar, e passou aí toda a noite orando a Deus.
13 Ailibala neksdei Jisas bin jingat langa im wekinmen olabat, en imbin pikimat twelbala men, en imbin meigim olabat jidan speshalwan mishanri blanga im.
13 Ao amanhecer, chamou os seus discípulos e escolheu doze dentre eles que chamou de apóstolos:
14 — ausente —
14 Simão, a quem deu o sobrenome de Pedro; André, seu irmão; Tiago, João, Filipe, Bartolomeu,
15 — ausente —
15 Mateus, Tomé, Tiago, filho de Alfeu; Simão, chamado Zelador;
16 — ausente —
16 Judas, irmão de Tiago; e Judas Iscariotes, aquele que foi o traidor.
17 Brom deya Jisas bin kamdan brom det hil garram detlot speshalwan mishanri blanga im, en imbin jandap langa lebulwan pleis garram loda wekinmen blanga im, en bigmob pipul brom ebriweya bin kaman langa im. Deibin kaman brom ebriweya langa Judiya en Jerusalem en brom det dubala taun wansaid langa solwoda gulum Taya en Saidan.
17 Descendo com eles, parou numa planície. Aí se achava um grande número de seus discípulos e uma grande multidão de pessoas vindas da Judéia, de Jerusalém, da região marítima, de Tiro e Sidônia, que tinham vindo para ouvi-lo e ser curadas das suas enfermidades.
18 En deibin ol kaman blanga irrim Jisas toktok det gudnyus, en blanga askim im blanga meigim olabat gudbala brom olabat siknis. En sambala pipul hubin abum nogudwan spirit insaid langa olabat bin kaman langa Jisas, en imbin meigim olabat gudbala du.
18 E os que eram atormentados dos espíritos imundos ficavam livres.
19 Ol detlot pipul na bin wandi tatjim Jisas, dumaji imbin abum pawa blanga meigim olabat gudbala.
19 Todo o povo procurava tocá-lo, pois saía dele uma força que os curava a todos.
20 Wal Jisas bin luk langa ola wekinmen blanga im, en imbin tok, “Ol yumob pipul hu nomo meigim miselp haibala, yumob garra gudbinji, dumaji yumob blanga God brabli, en im na garra meigim yumob haibala.
20 Então ele ergueu os olhos para os seus discípulos e disse: Bem-aventurados vós que sois pobres, porque vosso é o Reino de Deus!
21 “Ol yumob pipul hu jidan hanggribala, God garra meigim yumob sedisfaid.
21 Bem-aventurados vós que agora tendes fome, porque sereis fartos! Bem-aventurados vós que agora chorais, porque vos alegrareis!
22 “Yumob garra gudbinji nomeda pipul heidim yu en andimwei yu en mokimbat yu en tok nogudbalawei langa yu dumaji yu bilib langa mi.
22 Bem-aventurados sereis quando os homens vos odiarem, vos expulsarem, vos ultrajarem, e quando repelirem o vosso nome como infame por causa do Filho do Homem!
23 Ola grengrenfatha blanga detlot pipul hu heidim yu bin tridim ol detlot speshalwan mesinja blanga God nogudbalawei du. En yumob garra gudbinji wen detkain ting garra hepin langa yu, en yumob garra dens en jinginat gudbinjiwei, dumaji God garram prais blanga yu langa hebin.
23 Alegrai-vos naquele dia e exultai, porque grande é o vosso galardão no céu. Era assim que os pais deles tratavam os profetas.
24 “Ol detlot ritj pipul hu jinggabat olabat ronselp garra abum raftaim, dumaji deibin abum det isibala laif olredi.
24 Mas ai de vós, ricos, porque tendes a vossa consolação!
25 “Ol detlot pipul hubin jidan sedisfaid garra jidan hanggribala.
25 Ai de vós, que estais fartos, porque vireis a ter fome! Ai de vós, que agora rides, porque gemereis e chorareis!
26 “Nomeda ola pipul tok gudbalawei blanga detlot pipul, bat stil detkain ting kaan album olabat. Ola grengrenfatha blanga detlot pipul hu tok gudbalawei blanga olabat bin tok detkain ting du blanga ol detlot laiyawan mesinja. Bat detkain ting nomo bin meigim detlot laiyawan mesinja gudbala.
26 Ai de vós, quando vos louvarem os homens, porque assim faziam os pais deles aos falsos profetas!
27 “Wal ai garra tok na langa yumob hu garra lisin langa mi. Yu garra laigim ola bedfren blanga yu, en yu garra dum gudbala ting langa detlot pipul hu heidim yu,
27 Digo-vos a vós que me ouvis: amai os vossos inimigos, fazei bem aos que vos odeiam,
28 en yu garra tok gudbalawei langa detlot pipul hu tok nogudbalawei langa yu, en yu garra prei blanga detlot pipul hu tridim yu nogudbalawei.
28 abençoai os que vos maldizem e orai pelos que vos injuriam.
29 “If sambodi hitim yu, wal yu kaan hitimbek im. En if sambodi deigidawei yu kout, wal yu kaan nogudbinji langa im.
29 Ao que te ferir numa face, oferece-lhe também a outra. E ao que te tirar a capa, não impeças de levar também a túnica.
30 En if sambodi askim yu blanga samting, wal yu kaan jidan gridiwan. En if sambodi pulumat enijing brom yu weya im nomo lau pulumat, wal yu kaan kipgon askimbat im blanga det ting en meigim im nogudbinji.
30 Dá a todo o que te pedir; e ao que tomar o que é teu, não lho reclames.
31 “If yu wandim enibodi blanga tridim yu gudbalawei, wal yu garra tridim ebribodi gudbalawei.
31 O que quereis que os homens vos façam, fazei-o também a eles.
32 “If yu laigim ol detlot pipul hu laigim yu, en yu nomo laigim najalot pipul hu nomo laigim yu, wal God kaan gibit yu prais blanga tharran, dumaji ola nogudbala pipul du dei laigim ola pipul hu laigim olabat.
32 Se amais os que vos amam, que recompensa mereceis? Também os pecadores amam aqueles que os amam.
33 “En if yu dum gudbala ting langa detlot pipul hu tridim yu gudbalawei, en yu nomo dum gudbala ting langa detlot najalot pipul hu tridim yu nogudbalawei, wal God kaan gibit yu prais blanga tharran, dumaji ola nogudbala pipul dum detkain ting du.
33 E se fazeis bem aos que vos fazem bem, que recompensa mereceis? Pois o mesmo fazem também os pecadores.
34 “En if yu gibit enijing oni langa detlot pipul hu oldei gibitbek yu enijing, wal God kaan gibit yu prais blanga tharran, dumaji ola nogudbala pipul gibitbek miselp enijing du.
34 Se emprestais àqueles de quem esperais receber, que recompensa mereceis? Também os pecadores emprestam aos pecadores, para receberem outro tanto.
35 “Yu kaan jidan wulijim detlot nogudbala pipul. Yu garra jidan difrin brom olabat. Yu garra laigim ola bedfren blanga yu, en yu garra tridim olabat gudbalawei, en yu garra gibit enijing langa enibodi nomeda yu nomo sabi if dei garra gibitbek yu enijing. If yu jidan lagijat, wal God garra gibit yu det brabli bigwan prais, en yu garra jidan jis laiga biginini blanga det brabli haibala God. Im na gudbala langa detlot pipul hu nomo gibit theingks langa im, en im gudbala langa detlot pipul hu dumbat nogudbala ting. En yu garra jidan lagijat du seimwei laik im.
35 Pelo contrário, amai os vossos inimigos, fazei bem e emprestai, sem daí esperar nada. E grande será a vossa recompensa e sereis filhos do Altíssimo, porque ele é bom para com os ingratos e maus.
36 Yu garra jidan kainbala jis laik yu Dedi God im kainbala.
36 Sede misericordiosos, como também vosso Pai é misericordioso.
37 “Wal yu nomo wandi faindim folt langa enibodi wulijim God kaan faindim folt langa yu, en yu nomo wandim pudum bleim langa enibodi wulijim God kaan pudum bleim langa yu. Yu garra larramgo enibodi fri wulijim God garra larramgo yu fri du.
37 Não julgueis, e não sereis julgados; não condeneis, e não sereis condenados; perdoai, e sereis perdoados;
38 “Wen yu gibit enijing langa enibodi, God garra gibitbek langa yu. En if yu gibit olabat detmatj, wal God garra gibitbek yu mowa, en pipul garra gibit yu detmatj du.” Lagijat na Jisas bin tok langa im wekinmen olabat.
38 dai, e dar-se-vos-á. Colocar-vos-ão no regaço medida boa, cheia, recalcada e transbordante, porque, com a mesma medida com que medirdes, sereis medidos vós também.
39 Wal Jisas bin dalim im wekinmen olabat dislot wed du. Imbin tok, “If blainwan men trai en lidim najawan blainwan men, wal det dubala blain men garra buldan wen dubala kamat langa rafwan pleis. |src="GTMat15&Lk06BlindLeader.tif" size="col" ref="6:39"
39 Propôs-lhes também esta comparação: Pode acaso um cego guiar outro cego? Não cairão ambos na cova?
40 “Yumob jinggabat na. Yu garra abum gudwan titja blanga meigim yu sabi det wei. Bat yu nomo haibala langa yu titja. Wen yu binij det treining, orait. Yu garra jidan seim laik yu titja na.
40 O discípulo não é superior ao mestre; mas todo discípulo perfeito será como o seu mestre.
41 “Yumob irrim mi na. If yu braja abum lilwan samting langa im ai, wal yu kaan go en deigimat det ting wen yu garram bigwan ting langa yu ron ai.
41 Por que vês tu o argueiro no olho de teu irmão e não reparas na trave que está no teu olho?
42 Yu kaan dalim yu braja yu garra deigimat det lilwan ting brom im ai wen yu kaan luk dumaji yu garram det bigwan ting langa yu ron ai. Yu granggibala if yu trai en dum lagijat. Yu garra deigimat det bigwan ting brom yu ronwan ai basdam, en afta yu gin luk gudwei, en yu gin deigimat det lilwan ting brom yu braja ai na.
42 Ou como podes dizer a teu irmão: Deixa-me, irmão, tirar de teu olho o argueiro, quando tu não vês a trave no teu olho? Hipócrita, tira primeiro a trave do teu olho e depois enxergarás para tirar o argueiro do olho de teu irmão.
43 “Wal yumob jinggabat det gudwan tri na. Det gudwan tri kaan abum nogudwan daga, en det nogudwan tri kaan abum gudwan daga.
43 Uma árvore boa não dá frutos maus, uma árvore má não dá bom fruto.
44 En yu sabi det tri im gudwan o nogudwan wen yu luk wotkain daga im garram. Det gudwan figtri daga kaan gro langa det nogudwan jigininbala tri en detlot greip daga kaan gro langa det nogudwan bindiyai bushis.
44 Porquanto cada árvore se conhece pelo seu fruto. Não se colhem figos dos espinheiros, nem se apanham uvas dos abrolhos.
45 “Yumob sabi? Ola gudbala pipul dumbat gudbala ting, dumaji olabat gudbala insaid langa olabat hat. En ola nogudbala pipul dumbat nogudbala ting, dumaji olabat nogudbala insaid langa olabat hat. En im lagijat du wen yu tok. Ol detlot ting yu jinggabat langa yu hat, wal yu meigim detlot ting na kamat brom yu mawus.
45 O homem bom tira coisas boas do bom tesouro do seu coração, e o homem mau tira coisas más do seu mau tesouro, porque a boca fala daquilo de que o coração está cheio.
46 “Wal yumob irrim mi na. Wotfo yumob gulum mi Bos wen yumob nomo duwit langa mi?
46 Por que me chamais: Senhor, Senhor... e não fazeis o que digo?
47 Det men weya im kaman langa mi en im irrim main wed en im duwit langa det wed, wal ai garra shoum yumob wotkain men im.
47 Todo aquele que vem a mim ouve as minhas palavras e as pratica, eu vos mostrarei a quem é semelhante.
48 Im jis laik det men hubin bildimap im haus langa gudbala pleis brabli gudwei, en wen det fladwoda bin kaman, det fladwoda nomo bin deigidawei det haus, dumaji det men bin bildimap det haus brabli gudwei langa det gudbala pleis.
48 É semelhante ao homem que, edificando uma casa, cavou bem fundo e pôs os alicerces sobre a rocha. As águas transbordaram, precipitaram-se as torrentes contra aquela casa e não a puderam abalar, porque ela estava bem construída.
49 Bat detlot pipul hu irrim main wed en nomo duwit, olabat jis laik det najawan men hubin bildimap im haus eniwei langa nogudwan pleis, en wen det fladwoda bin kaman, streidawei det haus bin buldan, en det fladwoda bin deigidawei det haus holot.” Lagijat na Jisas bin tok langa im wekinmen olabat.
49 Mas aquele que as ouve e não as observa é semelhante ao homem que construiu a sua casa sobre a terra movediça, sem alicerces. A torrente investiu contra ela, e ela logo ruiu; e grande foi a ruína daquela casa.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.