Lucas 20

Holi Baibul (ROP) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Wal wandei wen Jisas bin titjimbat en dalimbat ola pipul det gudnyus deya langa det Serramoni Pleis, detlot haibala serramonimen en lowamen en ola lidawan olmen bin ol kaman langa Jisas,
1 Num daqueles dias, Jesus ensinava no templo e anunciava ao povo a boa nova. Chegaram os príncipes dos sacerdotes e os escribas com os anciãos,
2 en deibin askim im, “Yu dalim melabat. Hubin gibit yu det rait blanga dum ol dislot ting weya yu dumbat iya langa dijan Serramoni Pleis? Hubin gibit yu det rait blanga titjimbat olabat pipul iya langa dijan pleis?”
2 e falaram-lhe: Dize-nos: com que direito fazes essas coisas, ou quem é que te deu essa autoridade?
3 Wal Jisas bin tok, “Ai garra askim yumob kwestjan du. Yumob dalim mi na.
3 Jesus respondeu: Também eu vos farei uma pergunta.
4 Hubin gibit det rait langa Jon Beptis blanga beptaisimbat pipul? Imbin gedim det rait brom God o brom men?”
4 Respondei-me: o batismo de João era do céu ou dos homens?
5 Wal detlot bosmen bin tok gija blanga tharran. Deibin tok, “Wanim wi garra tok? If wi dalim im Jon bin gedim det rait brom God, wal im garra askim wi wotfo wi nomo bin duwit langa det wed blanga im.
5 Eles começaram a raciocinar entre si, dizendo: Se dissermos: Do céu, ele dirá: Por que razão, pois, não crestes nele?
6 Bat wi kaan dalim im Jon bin gedim det rait brom men.” Lagijat na deibin tok gija, dumaji ola pipul bin reken Jon bin speshalwan mesinja brom God, en detlot bosmen bin bradin detlot pipul mait stonimbat olabat ded if dei tok Jon bin gedim det rait brom men.
6 Se, porém, dissermos: Dos homens, todo o povo nos apedrejará, porque está convencido de que João era profeta.
7 Wal detlot bosmen bin lafta dalim Jisas lagijat. Deibin tok, “Melabat nomo sabi hubin gibit Jon Beptis det rait blanga beptaisimbat pipul.”
7 Responderam por fim que não sabiam de onde era.
8 Wal Jisas bin tok, “Wal ai kaan dalim yumob du hubin gibit mi det rait blanga dumbat ola enijing weya mi dumbat.”
8 Replicou-lhes também Jesus: Nem eu vos direi com que direito faço estas coisas.
9 Afta na Jisas bin dalim ol detlot pipul deya dijan stori, “Wantaim wan men bin meigim ebrijing redi blanga growimap gadin, en afta imbin gajim sambala fama blanga rentim det pleis, en imbin gowei brom deya longtaim.
9 Então Jesus propôs-lhes esta parábola: Um homem plantou uma vinha, arrendou-a a vinhateiros e ausentou-se por muito tempo para uma terra estranha.
10 “Bambai na wen imbin taim blanga detlot fama blanga gibit det boswan sambala daga brom det gadin, det boswan bin jandim wanbala wekinmen blanga askim detlot fama blanga det daga. Bat detlot fama bin beldimap det wekinmen, en deibin jandimbek im langa det boswan nomo garram enijing.
10 No tempo da colheita, enviou um servo aos vinhateiros para que lhe dessem do produto da vinha. Estes o feriram e o reenviaram de mãos vazias.
11 “Wal det boswan bin jandim najawan wekinmen, en detlot fama bin beldim im en tridim im nogudwei, en deibin jandimbek im nomo garram enijing du.
11 Tornou a enviar outro servo; eles feriram também a este, ultrajaram-no e despediram-no sem coisa alguma.
12 En det boswan bin jandim najawan wekinmen, en detlot fama bin beldim im en andimwei im du.
12 Tornou a enviar um terceiro; feriram também este e expulsaram-no.
13 “Wal det boswan bin jinggabat na, en imbin tok, ‘Wanim ai garra dum? Ai lafta jandim main ronwan san wulijim dei garra rispek im.’
13 Disse então o senhor da vinha: Que farei? Mandarei meu filho amado; talvez o respeitem.
14 Bat wen detlot fama bin luk det san blanga det boswan, deibin tok gija, ‘Dijan blanga det boswan san. Wal kaman na. Wi garra kilim im ded wulijim wi garra abum dijan gadin blanga wi ronselp.’
14 Vendo-o, porém, os vinhateiros discorriam entre si e diziam: Este é o herdeiro; matemo-lo, para que se torne nossa a herança.
15 En deibin grebum det san, en deibin tjakidawei im atsaid brom det gadin, en deibin kilim im ded.”
15 E lançaram-no fora da vinha e mataram-no. Que lhes fará, pois, o dono da vinha?
16 Ai dalim yumob. Im garra kaman en kilim detlot fama ded, en im garra gibit det gadin langa najalot fama.”
16 Virá e exterminará estes vinhateiros e dará a vinha a outros. A estas palavras, disseram: Que Deus não o permita!
17 Wal Jisas bin luk langa olabat, en imbin tok, “Wal wotfo im tok lagijat langa oltestaman, ‘Sambala kapinta bin bildimap stonwan haus, en deibin tjakidawei det wan ston, dumaji deibin reken imbin nogudwan. Bat det ston bin det meinwan, en dei nomo bin sabi.’
17 Mas Jesus, fixando o olhar neles, disse-lhes: Que quer dizer então o que está escrito: A pedra que os edificadores rejeitaram tornou-se a pedra angular {Sl 117,22}?
18 En if enibodi buldan langa det ston, wal det ston garra kadim im brabliwei. En if det ston buldan langa enibodi, wal det ston garra bitsimap im.” Lagijat na Jisas bin tok, en imbin tokin blanga im ronselp en blanga detlot pipul hu nomo bilib langa im.
18 Todo o que cair sobre esta pedra ficará despedaçado; e sobre quem ela cair, este será esmagado!
19 Wal detlot serramonimen en lowamen bin wandi grebum Jisas en lokimap im streidawei, dumaji deibin sabi imbin tokin blanga olabat langa det dubala stori. Bat deibin bradin blanga ola pipul deya,
19 Naquela mesma hora os príncipes dos sacerdotes e os escribas procuraram prendê-lo, mas temeram o povo. Tinham compreendido que se referia a eles ao propor essa parábola.
20 en deibin lafta weidabat blanga det rait taim blanga grebum im.
20 Puseram-se então a observá-lo e mandaram espiões que se disfarçassem em homens de bem, para armar-lhe ciladas e surpreendê-lo no que dizia, a fim de o entregarem à autoridade e ao poder do governador.
21 en deibin askim Jisas, “Titja, melabat sabi yu oldei tok en titjimbat ebribodi trubalawei, en yu nomo teiknodis langa wanim olabat jinggabat. Nomeda hau hai det men im jidan, bat stil yu oldei dalim im streidat blanga wanim God wandim im blanga dum.
21 Perguntaram-lhe eles: Mestre, sabemos que falas e ensinas com retidão e que, sem fazer acepção de pessoa alguma, ensinas o caminho de Deus segundo a verdade.
22 “Wal yu dalim melabat na. Yu reken im rait det haibala gabman bos gin meigim melabat peiyim teks mani? Melabat garra peiyim det mani o najing?”
22 É-nos permitido pagar o imposto ao imperador ou não?
23 Wal Jisas bin sabi olabat bin wandi trikim im,
23 Jesus percebeu a astúcia e respondeu-lhes:
24 en imbin tok, “Yumob shoum mi wotkain det mani.” En wen deibin shoum im det mani, imbin tok, “Wal blanga hu pitja en neim langa dijan mani?”
24 Mostrai-me um denário. De quem leva a imagem e a inscrição? Responderam: De César.
25 Wal Jisas bin tok, “Yumob garra gibitbek langa Sisa detlot enijing blanga im, en yumob garra gibitbek langa God detlot enijing blanga im du.”
25 Então lhes disse: Dai, pois, a César o que é de César e a Deus o que é de Deus.
26 Wal wen deibin irrim Jisas tok lagijat, deibin ol hatjamp brabliwei, en deibin jidan kwait na, en dei nomo bin trai en trikim im deya langa detlot pipul enimo.
26 Assim não puderam surpreendê-lo em nenhuma de suas palavras diante do povo. Pelo contrário, admirados da sua resposta, tiveram que calar-se.
27 Afta na sambala serramonimen gulum Sedyusi bin kaman langa Jisas. Detlot Sedyusi bin reken dedbala pipul kaan gidap laibala, en deibin askim Jisas kwestjan blanga tharran, dumaji deibin wandi trikim im.
27 Alguns saduceus - que negam a ressurreição - aproximaram-se de Jesus e perguntaram-lhe:
28 Deibin tok, “Titja, Mosis bin gibit melabat wan lowa deya weya im tok, ‘If eni men dai, en im waif nomo bin abum biginini, wal im braja garra merrit langa det gel wulijim im garra abum biginini blanga det dedbala.’
28 Mestre, Moisés prescreveu-nos: Se alguém morrer e deixar mulher, mas não deixar filhos, case-se com ela o irmão dele, e dê descendência a seu irmão.
29 “Wal wantaim sebenbala braja bin jidan, en det bigiswan bin merrit, en wen imbin dai, im nomo bin abum eni biginini.
29 Ora, havia sete irmãos, o primeiro dos quais tomou uma mulher, mas morreu sem filhos.
30 Afta det sekanwan braja blanga im bin merrit det seimwan gel. Bat imbin dai, en im nomo bin abum eni biginini du.
30 Casou-se com ela o segundo, mas também ele morreu sem filhos.
31 Lagijat gin imbin hepin langa ol detlot najalot faibala braja blanga dubala. Deibin ol merrit langa det seimwan gel, en wen deibin ol dai, dei nomo bin libum eni biginini,
31 Casou-se depois com ela o terceiro. E assim sucessivamente todos os sete, que morreram sem deixar filhos.
32 en afta det gel bin dai du.
32 Por fim, morreu também a mulher.
33 “Wal yu dalim melabat na. Wen det taim garra kaman blanga ola dedbala pipul garra gidap laibala, blanga hu waif det gel garra jidan, dumaji imbin merrit langa ol detlot sebenbala braja gija?” Lagijat na detlot serramonimen bin askim Jisas.
33 Na ressurreição, de qual deles será a mulher? Porque os sete a tiveram por mulher.
34 Wal Jisas bin tok, “Ebribodi iya langa dijan kantri dei merrit.
34 Jesus respondeu: Os filhos deste mundo casam-se e dão-se em casamento,
35 Bat detlot pipul hu garra gidap laibala brom dedbala bambai, dei kaan merrit det taim.
35 mas os que serão julgados dignos do século futuro e da ressurreição dos mortos não terão mulher nem marido.
36 Dei garra jidan wulijim detlot einjul. En dei kaan dai du. Olabat garra gidap laibala. En blanga tharran na olabat biginini blanga God.
36 Eles jamais poderão morrer, porque são iguais aos anjos e são filhos de Deus, porque são ressuscitados.
37 “Yumob reken ola dedbala pipul kaan gidap laibala. Bat Mosis bin shoum yumob ola dedbala pipul garra gidap laibala. Det stori langa oltestaman blanga det tri weya bin barnbarn garram faiya, im tokabat God lagijat na. Im tok, ‘Mi na det God blanga Eibrahem en Aisik en Jeikob.’
37 Por outra parte, que os mortos hão de ressuscitar é o que Moisés revelou na passagem da sarça ardente {Ex 3,6}, chamando ao Senhor: Deus de Abraão, Deus de Isaac, Deus de Jacó .
38 “Yumob sabi? God nomo God blanga dedbala pipul. Im God blanga laibala pipul, dumaji im na meigim olabat jidan laibala.” Lagijat na Jisas bin tok.
38 Ora, Deus não é Deus dos mortos, mas dos vivos; porque todos vivem para ele.
39 Wal sambala lowamen bin tok, “Titja, yubin gibit olabat gudwan ensa.”
39 Alguns dos escribas disseram, então: Mestre, falaste bem.
40 En nobodi bin geim blanga askimbat im enimo kwestjan.
40 E já não se atreviam a fazer-lhe pergunta alguma.
41 Wal Jisas bin askim olabat kwestjan na. Imbin tok, “Wotfo sambala pipul tok det speshalwan Bos gulum Masaiya im grengrensan blanga King Deibid?
41 Jesus perguntou-lhes: Como se pode dizer que Cristo é filho de Davi?
42 Deibid imselp bin tok langa det buk gulum Saam.
42 Pois o próprio Davi, no livro dos Salmos, diz: Disse o Senhor a meu Senhor: Senta-te à minha direita,
43 Imbin tok, ‘God bin dalim main Bos, Yu jidan langa main raidensaid raidap ai garra bidim ola enami blanga yu en meigim olabat jidan lobala langa yu.’”
43 até que eu ponha os teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}.
44 “Wal yumob dalim mi na. Hau det Masaiya garra jidan grengrensan blanga King Deibid wen Deibid bin gulum im Bos?” Lagijat na Jisas bin tok langa olabat.
44 Portanto, Davi o chama de Senhor! Como, pois, é ele seu filho?
45 Afta na wen ola pipul bin stil deya lisinbat langa im, Jisas bin tok langa im wekinmen olabat,
45 Enquanto todo o povo o ouvia, disse a seus discípulos:
46 “Yumob garra wotjim miselp blanga detlot lowamen hu laigim werrimonbat longwan kout. Dei werrimonbat det longwan kout blanga meigim miselp haibala wulijim ola pipul garra teiknodis en rispek olabat wen dei go wokabat eniweya. En dei oldei pikimatbat ola gudwan tjeya blanga jidan langa detlot Juwish Miting Pleis, en dei oldei pikimatbat ola gudwan tjeya wen dei abum bigwan padi du.
46 Guardai-vos dos escribas, que querem andar de roupas compridas e gostam das saudações nas praças públicas, das primeiras cadeiras nas sinagogas e dos primeiros lugares dos banquetes;
47 En dei oldei pulumat mani brom ola widogel, en afta dei oldei abumbat longwan preya wulijim ola pipul garra luk olabat en tok olabat gudbala. Bat najing. Olabat nomo gudbala. En God garra panishim olabat brabliwei.” Lagijat na Jisas bin tok.
47 que devoram as casas das viúvas, fingindo fazer longas orações. Eles receberão castigo mais rigoroso.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.