Lucas 16
Holi Baibul (ROP) vs NTLH
1 Afta na Jisas bin dalim im wekinmen olabat dijan stori, “Wantaim wan ritjmen bin abum loda enijing, en imbin abum wanbala wekinmen hubin lukaftumbat ol detlot enijing blanga im.
1 Jesus disse aos seus discípulos:
2 “Wal det ritjmen bin jingat langa det wekinmen, en imbin tok, ‘Wanim dijan stori deibin dalim mi blanga yu? Yu dalim mi wanim yubin dum garram ola enijing main, en if det stori im trubala, wal yu kaan jidan wekinmen blanga main.’
2 Por isso ele o chamou e disse: “Eu andei ouvindo umas coisas a respeito de você. Agora preste contas da sua administração porque você não pode mais continuar como meu administrador.”
3 “Wal det wekinmen bin tok miselp, ‘Det bos blanga mi garra pudumat mi brom main wek. Wal wanim ai garra dum? Mi nomo strongbala men blanga adwek, en mi sheim blanga go askimbat enibodi blanga daga.’ Lagijat na det wekinmen bin jinggabat,
3 — Aí o administrador pensou: “O patrão está me despedindo. E, agora, o que é que eu vou fazer? Não tenho forças para cavar a terra e tenho vergonha de pedir esmola.
4 en imbin tok miselp, ‘Ai sabi wanim ai garra dum. Klebabala ting ai garra dum, en ol detlot pipul hubin boro enijing brom main bos garra welkam mi langa olabat kemp.’
4 Ah! Já sei o que vou fazer… Assim, quando for mandado embora, terei amigos que me receberão nas suas casas.”
5 “Wal det wekinmen bin dalim detlot pipul hubin boro enijing brom im bos. Langa det feswan men imbin tok, ‘Haumatj yu garra gibitbek main bos?’
5 — Então ele chamou todos os devedores do patrão e perguntou para o primeiro: “Quanto é que você está devendo para o meu patrão?”
6 En det men bin tok, ‘Ai garra gibitbek im 100 dram garram det oliboil.’ En det wekinmen bin tok, ‘Wal yu deigim dijan buk en tjeinjim det namba brom 100 langa 50.’
6 — “Cem barris de azeite!” — respondeu ele.
7 “Afta na det wekinmen bin askim det sekanwan men, ‘Wotabat yu? Haumatj yu garra gibitbek main bos?’ En det men bin tok, ‘Ai garra gibitbek im 1,000 beig garram det sid daga.’ En det wekinmen bin tok, ‘Wal yu deigim dijan buk en tjeinjim det namba brom 1,000 langa 800.’
7 — Para o outro ele perguntou: “E você, quanto está devendo?”
8 “Wal wen det nogudwan wekinmen bin dum lagijat, det bos blanga im bin tok gudwei langa im, dumaji imbin reken imbin hendulum det mani klebabalawei. En loda pipul iya langa dijan kantri olabat klebabala langa manisaid. Bat loda pipul hu bulurrum God nomo klebabala langa manisaid.”
8 — E o patrão desse administrador desonesto o elogiou pela sua esperteza. E Jesus continuou:
9 Wal Jisas bin kipgon tok, “Ai dalim yumob. Yumob garra hendulum det mani iya langa dijan kantri gudwei wulijim pipul garra laigim yumob en album yumob, en yumob garra hendulum det mani gudwei wulijim wen yumob dai en det mani binij, God garra welkam yumob langa im kemp olagijawan.
9 Por isso eu digo a vocês: usem as riquezas deste mundo para conseguir amigos a fim de que, quando as riquezas faltarem, eles recebam vocês no lar eterno.
10 “Yumob sabi? If yumob hendulum lilwan ting raitwei, wal yumob gin hendulum bigwan ting raitwei du. Bat if yumob hendulum det lilwan ting rongwei, wal yumob garra hendulum det bigwan ting rongwei du.
10 Quem é fiel nas coisas pequenas também será nas grandes; e quem é desonesto nas coisas pequenas também será nas grandes.
11 En if yumob kaan hendulum enijing iya langa dijan kantri raitwei, wal God kaan gibit yumob gudwan enijing brom hebin.
11 Pois, se vocês não forem honestos com as riquezas deste mundo, quem vai pôr vocês para tomar conta das riquezas verdadeiras?
12 En if yumob kaan lukaftum ola enijing weya nomo blanga yumob, wal God kaan gibit yumob ronwan enijing.
12 E, se não forem honestos com o que é dos outros, quem lhes dará o que é de vocês?
13 “Yumob sabi? Nobodi kaan jidan wekinmen blanga dubala bos, dumaji im garra laigim det wanbala en im garra heidim det najawan. En if yumob garram dubala bos, yumob garra lisin langa wanbala en nomo teiknodis langa det najawan bos. En if yumob wandi jidan wekinmen blanga God, wal yumob kaan meigim mani jidan bos blanga yumob.” Lagijat na Jisas bin tok.
13 — Um escravo não pode servir a dois donos ao mesmo tempo, pois vai rejeitar um e preferir o outro; ou será fiel a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e também servir ao dinheiro.
14 Wal wen sambala serramonimen gulum Ferasi bin irrim det wed weya Jisas bin tok, deibin laf langa im, dumaji dei laigim mani.
14 Os fariseus ouviram isso e zombaram de Jesus porque amavam o dinheiro.
15 Wal Jisas bin dalim olabat, “Yumob meigim miselp gudwan atsaid wulijim ebribodi garra luk yu gudwan. Bat God sabi wanim yu garram insaid langa yu hat. Loda ting deya yumob reken olabat brabli bigwan ting. Bat detlot ting nomo bigwan langa God, dumaji detlot ting nomo bin kaman brom God.
15 Então Jesus disse a eles:
16 “God bin gibit lowa langa Mosis, en imbin gibit sambala wed langa ola speshalwan mesinja blanga im, en ol detlot ting na bigwan ting langa God. Ol detlot lowa brom God bin kipgon raidap Jon Beptis bin kaman, en brom Jon na melabat bin stat dalimbat det gudnyus blanga God, en loda pipul bin wandi bulurrum det nyubalawei blanga God.
16 — A
17 “Wal yumob irrim mi na. Det lowa blanga God nomo bin binij. Im maitbi isi blanga dijan graun garra binij. Bat nomo det lowa blanga God.
17 — É mais fácil o céu e a terra desaparecerem do que ser tirado um simples acento de qualquer palavra da Lei.
18 “Yumob jinggabat na. If eni men libum im waif, en im merrit langa najawan gel, wal im breigim det lowa blanga God. En if enibodi merrit langa det gel hubin libum im hasbin, wal det men im breigim det lowa seimwei du. Yu si? Det lowa im stil kipgon.
18 — Se um homem se divorciar e casar com outra mulher, comete adultério. E quem casar com a mulher divorciada também comete adultério.
19 “Wal yumob jinggabat dijan stori na. Wantaim wan ritjmen bin oldei werrimbat gudwan klos, en imbin abum ebrijing weya imbin wandim.
19 Jesus continuou:
20 Bat det najawan men neim Lesaras bin deya du, en im nomo bin abum enijing. Imbin oni abum sowa ebriweya langa im bodi,
20 Havia também um homem pobre, chamado Lázaro, que tinha o corpo coberto de feridas, e que costumavam largar perto da casa do rico.
21 en deibin oldei bringimap im langa det ritjmen kemp, dumaji imbin wandi dagat ola daga weya bin oldei buldan langa graun brom det ritjmen teibul. Lesaras bin brabli powan, en ola dog bin oldei kaman en likim detlot sowa blanga im.|src="GTLuke1619LazarusBegs.tif" size="col" ref="16:21"
21 Lázaro ficava ali, procurando matar a fome com as migalhas que caíam da mesa do homem rico. E até os cachorros vinham lamber as suas feridas.
22 “Bambai na det pomen bin dai, en ola einjul bin deigidawei im, en imbin jidan wansaid langa det olmen Eibrahem deya langa det bigwan padi langa hebin.
22 O pobre morreu e foi levado pelos anjos para junto de Abraão, na festa do céu. O rico também morreu e foi sepultado.
23 en imbin jidan langa det helfaiya. Deya na imbin ardimbat detmatj, en imbin luk langa top, en imbin luk Eibrahem longwei garram Lesaras wansaid langa im.
23 Ele sofria muito no
24 “Wal det ritjmen bin jingat langa Eibrahem, ‘Grengrenfatha, yu jinggabat mi en album mi. Yu dalim Lesaras blanga pudum im bingga langa woda, en yu jandim im iya langa mi wulijim im garra wetim main tang, dumaji mi ardimbat iya langa dijan faiya.’
24 Então gritou: “Pai Abraão, tenha pena de mim! Mande que Lázaro molhe o dedo na água e venha refrescar a minha língua porque estou sofrendo muito neste fogo!”
25 “Wal Eibrahem bin tok, ‘Main san, yu jinggabat na. Wen yubin laibala, yubin abum olkain gudbala ting. Bat wen Lesaras bin laibala, imbin abum ola nogudbala ting. Bat tudei im gudbinji na en yu abum ola trabul.
25 — Mas Abraão respondeu: “Meu filho, lembre que você recebeu na sua vida todas as coisas boas, porém Lázaro só recebeu o que era mau. E agora ele está feliz aqui, enquanto você está sofrendo.
26 Wal yu luk det dipwan gali nomo garram bodam langa midul langa wi. Nobodi kaan krosim det gali. Nobodi kaan go det said, en nobodi kaan kaman dijan said.’
26 Além disso, há um grande abismo entre nós, de modo que os que querem atravessar daqui até vocês não podem, como também os daí não podem passar para cá.”
27 “Wal det ritjmen bin tok, ‘Wal Eibrahem, mi askimbat yu blanga jandim Lesaras langa main dedi kemp, dumaji ai garram faibala braja deya laibala yet.
27 — O rico disse: “Nesse caso, Pai Abraão, peço que mande Lázaro até a casa do meu pai
28 Yu larram Lesaras go en gibit woning langa olabat wulijim dei kaan kaman iya langa dijan pleis weya ebribodi oldei ardimbat.’
28 porque eu tenho cinco irmãos. Deixe que ele vá e os avise para que assim não venham para este lugar de sofrimento.”
29 “Wal Eibrahem bin tok, ‘Yu braja olabat garram detlot wed brom Mosis en ola speshalwan mesinja blanga God. Olabat garra lisin langa det wed na.’
29 — Mas Abraão respondeu: “Os seus irmãos têm a
30 “Bat det ritjmen bin tok, ‘Eibrahem, tharran nomo naf blanga meigim olabat tjeinjim olabatwei. Bat if sambodi gidap brom dedbala en go langa olabat, wal olabat garra libum det nogudbalawei blanga olabat.’
30 — “Só isso não basta, Pai Abraão!”, respondeu o rico. “Porém, se alguém ressuscitar e for falar com eles, aí eles se arrependerão dos seus pecados.”
31 “Wal Eibrahem bin tok, ‘If dei nomo lisin langa det wed blanga God, wal dei kaan teiknodis langa enibodi nomeda im gidap brom dedbala.’”
31 — Mas Abraão respondeu: “Se eles não escutarem Moisés nem os profetas, não crerão, mesmo que alguém ressuscite.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.