Lucas 15
Holi Baibul (ROP) vs NTLH
1 Bambai na wandei loda stilinbala en nogudbala pipul bin kaman langa Jisas blanga lisin langa im.
1 Certa ocasião, muitos cobradores de impostos e outras pessoas de má fama chegaram perto de Jesus para o ouvir.
2 Wal sambala lowamen en serramonimen gulum Ferasi bin deya du, en deibin gitwail wen deibin luk detlot pipul, en deibin tok, “Wotfo dijan men laigim ol detlot nogudbala pipul? Wotfo im oldei dagadagat daga garram olabat?”
2 Os fariseus e os mestres da Lei criticavam Jesus, dizendo: — Este homem se mistura com gente de má fama e toma refeições com eles.
3 Wal Jisas bin dalim olabat dijan stori.
3 Então Jesus contou esta parábola :
4 Imbin tok, “Geman wan stakmen bin abum 100 ship, en wanbala lilwan bin gitbush. Wal wanim yumob reken det stakmen garra dum? Im garra libum detlot 99 ship fidabat langa pedik, en im garra go en lukabat det wanbala raidap im faindim im, |src="GTMat1813LostSheep.tif" size="col" ref="15:4"
4 — Se algum de vocês tem cem ovelhas e perde uma, por acaso não vai procurá-la? Assim, deixa no campo as outras noventa e nove e vai procurar a ovelha perdida até achá-la.
5 en wen im faindim det lilwan ship, im garra brabli gudbinji,
5 Quando a encontra, fica muito contente e volta com ela nos ombros.
6 en im garra pudum det ship langa im sholda en deigimbek langa im kemp, en afta im garra jingat langa ola fren blanga im, en im garra tok, ‘Mi gudbinji na, dumaji aibin faindim main lilwan ship weya bin gitbush. En yumob garra gudbinji garram mi du.’”
6 Chegando à sua casa, chama os amigos e vizinhos e diz: “Alegrem-se comigo porque achei a minha ovelha perdida.”
7 Wal Jisas bin kipgon tok, “Ai dalim yumob. Im lagijat du langa hebin wen eni nogudbala pipul kambek langa God. Ola einjul oldei gudbinji blanga detlot pipul hu oldei jidan gudbalawei. Bat wen wanbala nogudbala pipul kambek langa God, ola einjul gudbinji brabliwei.”
7 — Pois eu lhes digo que assim também vai haver mais alegria no céu por um pecador que se arrepende dos seus pecados do que por noventa e nove pessoas boas que não precisam se arrepender.
8 Afta na Jisas bin dalim detlot pipul najawan stori, “Geman wan olgamen bin abum tenbala bigwan mani, en imbin lujim wanbala. Wal wanim yumob reken im garra dum? Im garra laidim det lemp blanga im, en im garra klinim im kemp, en im garra lukabat ebriweya raidap im faindim det mani,
8 Jesus continuou:
9 en wen im faindim det mani, im garra jingat langa im fren olabat, en im garra tok, ‘Mi gudbinji na, dumaji aibin faindim det mani weya aibin lujim. En yumob garra gudbinji garram mi du.’”
9 E, quando a encontra, convida as amigas e vizinhas e diz: “Alegrem-se comigo porque achei a minha moeda perdida.”
10 Wal Jisas bin kipgon tok, “Ai dalim yumob. Seimwei lagijat na ola einjul blanga God olabat brabli gudbinji wen eni nogudbala pipul tenim miselp brom det nogudbalawei blanga im.”
10 — Pois eu digo a vocês que assim também os anjos de Deus se alegrarão por causa de um pecador que se arrepende dos seus pecados.
11 Wal Jisas bin kipgon tok langa detlot pipul, en imbin dalim olabat najawan stori, “Wantaim wan olmen bin abum dubala san,
11 E Jesus disse ainda:
12 en det lilwan san bin dalim im dedi, ‘Dedi, ol detlot enijing weya yu garra gibit mi wen yu dai, wal yu gibit mi ol detlot enijing tudei na bifo yu dai.’ En det olmen bin kadimat detlot enijing blanga im san dubala.
12 Certo dia o mais moço disse ao pai: “Pai, quero que o senhor me dê agora a minha parte da herança.”
13 “Bambai na det lilwan san bin selim ola enijing blanga im, en imbin gajim det mani, en imbin gowei longwei langa najawan kantri, en deya na imbin weistimbat detlot mani langa olkain ting,
13 Poucos dias depois, o filho mais moço ajuntou tudo o que era seu e partiu para um país que ficava muito longe. Ali viveu uma vida cheia de pecado e desperdiçou tudo o que tinha.
14 en imbin binijimap ola mani blanga im.
14 — O rapaz já havia gastado tudo, quando houve uma grande fome naquele país, e ele começou a passar necessidade.
15 en imbin lafta go en lukabat blanga wek.
15 Então procurou um dos moradores daquela terra e pediu ajuda. Este o mandou para a sua fazenda a fim de tratar dos porcos.
16 en det lilwan san bin jinggabat blanga dagat det bigibigi daga, dumaji nobodi bin gibit im daga blanga dagat.
16 Ali, com fome, ele tinha vontade de comer o que os porcos comiam, mas ninguém lhe dava nada.
17 “Afta na imbin jinggabat, en imbin tok miselp, ‘Ola wekinmen blanga main dedi oldei abum blendibala daga blanga dagadagat. Bat mi iya gulijap dai blanga daga.
17 Caindo em si, ele pensou: “Quantos trabalhadores do meu pai têm comida de sobra, e eu estou aqui morrendo de fome!
18 Wal ai lafta gobek langa main dedi en dalim im, “Dedi, aibin dum nogudbala ting langa God en langa yu.
18 Vou voltar para a casa do meu pai e dizer: ‘Pai, pequei contra Deus e contra o senhor
19 Mi nomo gudbala. Mi nogudbala. En yu kaan gulum mi san. Yu lafta meigim mi wekinmen blanga yu.” ’
19 e não mereço mais ser chamado de seu filho. Me aceite como um dos seus trabalhadores.’ ”
20 “Brom deya det lilwan san bin gidap, en imbin gobek langa im dedi kemp, en wen imbin lilbit longwei yet, im dedi bin luk im kaminap langa det roud, en det olmen bin abum kainbala filing blanga im san, en imbin ran, en imbin grebum im san, en imbin kis langa im.
20 Então saiu dali e voltou para a casa do pai.
21 “Wal det san bin tok, ‘Dedi, aibin dum nogudbala ting langa God en langa yu. Mi nomo gudbala. Mi nogudbala. En yu kaan gulum mi san na.’|src="DN00485b.tif" size="col" ref="15:21"
21 E o filho disse: “Pai, pequei contra Deus e contra o senhor e não mereço mais ser chamado de seu filho!”
22 “Bat det olmen bin jingat langa ola wekinmen blanga im, ‘Kwikbala yumob bringimap det klos, dumaji im garra werrimon gudwan klos. En yumob bringimap det but blanga im blanga werrimon en det ring blanga pudum langa im bingga,
22 — Mas o pai ordenou aos empregados: “Depressa! Tragam a melhor roupa e vistam nele. Ponham um anel no dedo dele e sandálias nos seus pés.
23 en yumob go en gajim det gudwan gabigabi en kilim im, dumaji wi garra abum bigbala padi.
23 Também tragam e matem o bezerro gordo. Vamos começar a festejar
24 Dijan san main bin wulijim dedbala. Bat im laibala na. Imbin gitbush. Bat wibin faindim im.’
24 porque este meu filho estava morto e viveu de novo; estava perdido e foi achado.”
25 “Bambai na det bigwan san blanga det olmen bin kambek brom wek, en wen imbin kaman gulijap langa det haus, imbin lisin olabat jinginat en densdens.
25 — Enquanto isso, o filho mais velho estava no campo. Quando ele voltou e chegou perto da casa, ouviu a música e o barulho da dança.
26 “Wal det bigwan san bin jingat langa wanbala wekinmen, en imbin askim im, ‘Wotfo olabat meigimbat nois?’
26 Então chamou um empregado e perguntou: “O que é que está acontecendo?”
27 “En det wekinmen bin tok, ‘Yu lilwan braja bin kambek, en yu dedi bin kilim det gudwan gabigabi blanga dagat, dumaji im lilwan san bin kambek langa im laibala.’
27 — O empregado respondeu: “O seu irmão voltou para casa vivo e com saúde. Por isso o seu pai mandou matar o bezerro gordo.”
28 “Wal det bigwan braja bin gitwail, en im nomo bin gowin insaid langa det haus. Im dedi bin lafta kamat atsaid en askimbat im blanga gowin insaid.
28 — O filho mais velho ficou zangado e não quis entrar. Então o pai veio para fora e insistiu com ele para que entrasse.
29 “Bat det bigwan san bin dalim im dedi wailwei, ‘Nomo, Dedi! Yu irrim mi basdam. Aibin oldei wek blanga yu gudwei jis laik detlot wekinmen blanga yu. Enijing yubin dalim mi, aibin oldei duwit langa yu. En wanim yubin gibit langa mi? Najing. Yu nomo bin gibit mi nenigout o enijing blanga abum padi garram main fren olabat.
29 Mas ele respondeu: “Faz tantos anos que trabalho como um escravo para o senhor e nunca desobedeci a uma ordem sua. Mesmo assim o senhor nunca me deu nem ao menos um cabrito para eu fazer uma festa com os meus amigos.
30 Bat dijan iya lilwan san blanga yu bin weistimbat ola enijing blanga yu langa ola nogudbala yanggel. En wen imbin kambek, yubin kilim det gudwan gabigabi blanga im.’ Lagijat na det bigwan san bin tok.
30 Porém esse seu filho desperdiçou tudo o que era do senhor, gastando dinheiro com prostitutas. E agora ele volta, e o senhor manda matar o bezerro gordo!”
31 “Wal im dedi bin tok, ‘Main san, yu oldei jidanbat iya garram mi. Ebrijing ai garram, im blanga yu.
31 — Então o pai respondeu: “Meu filho, você está sempre comigo, e tudo o que é meu é seu.
32 Bat wi garra abum padi en gudbinji, dumaji yu lilwan braja bin dedbala. Bat im laibala na. Imbin gitbush. Bat wibin faindim im.’”
32 Mas era preciso fazer esta festa para mostrar a nossa alegria. Pois este seu irmão estava morto e viveu de novo; estava perdido e foi achado.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.