Juízes 11

Holi Baibul (ROP) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Wal wanbala men neim Jeftha imbin brom det kantri gulum Giliyad en imbin brabli gudwan faita. Im dedi bin neim Giliyad, en im mami bin oldei silipsilipbat garram eni men,
1 Jefté era um guerreiro corajoso. Era filho de Gileade, mas sua mãe era uma prostituta.
2 en wen Jeftha bin growap, ol im braja olabat nomo bin laigim im, en deibin dalim im, “Yu kaan jidan bos blanga dijan kantri, dumaji yu mami bin brabli nogudbala wuman.” En afta deibin andimwei im brom det kantri,
2 A esposa de Gileade teve muitos filhos, e quando esses meios-irmãos cresceram, expulsaram Jefté, dizendo: “Você não receberá parte alguma da herança de nosso pai, pois é filho de outra mulher”.
3 en imbin lafta ranawei brom im kantri, en imbin go en jidan langa det kantri gulum Tob. Deya na imbin majurrumap sambala nogudbala men, en deibin oldei bulurrumbat im.
3 Então Jefté fugiu de seus irmãos e foi viver na terra de Tobe. Em pouco tempo, passou a chefiar um bando de desocupados que se uniram a ele.
4 — ausente —
4 Por essa época, os amonitas começaram a guerrear contra Israel.
5 — ausente —
5 Quando os amonitas atacaram, os líderes de Gileade mandaram buscar Jefté na terra de Tobe.
6 “Yu kaman en lidim melabat blanga fait langa detlot Emanait pipul.”
6 “Venha e seja nosso comandante!”, disseram. “Ajude-nos a lutar contra os amonitas!”
7 Wal Jeftha bin tok, “Yumob bin heidim mi detmatj, en yumob bin andimwei mi brom main kantri. Wal wotfo yumob bin kaman langa mi wen yumob abum trabul?”
7 Mas Jefté lhes disse: “Não são vocês os mesmos que me odiavam e que me expulsaram da casa de meu pai? Por que me chamam agora que estão em apuros?”.
8 Wal deibin tok, “Melabat bin kaman langa yu, dumaji melabat wandim yu blanga album melabat fait langa detlot Emanait solja, en afta yu garra jidan lida blanga ola Isreil pipul deya langa det kantri gulum Giliyad.”
8 “Porque precisamos de você”, responderam os líderes. “Se você nos comandar na batalha contra os amonitas, nós o proclamaremos governante de todo o povo de Gileade.”
9 Wal Jeftha bin tok, “Wal if ai gobek langa main kantri garram yumob en album yumob fait detlot Emanait solja, en if YAWEI meigim wi bidim olabat, wal ai garra jidan bos blanga yumob.”
9 Jefté lhes disse: “Quer dizer que se eu for com vocês e o S enhor me der a vitória sobre os amonitas, governarei todo o povo?”.
10 En deibin tok, “Yuwai. Lagijat na melabat bin tok. En YAWEI im na det witnis blanga wi.”
10 Os líderes de Gileade responderam: “O S enhor é nossa testemunha de que faremos exatamente como você disse”.
11 Wal wen deibin tok lagijat langa Jeftha, imbin go garram olabat, en ola Isreil pipul deya langa Giliyad bin meigim im jidan lida blanga olabat, en deya langa det taun gulum Mispa imbin meigim pramis langa YAWEI, en imbin jidan bos blanga ol detlot Isreil pipul.
11 Então Jefté foi com os líderes de Gileade, e o povo o fez governante e comandante do exército. Em Mispá, na presença do S enhor , Jefté repetiu o que tinha dito aos líderes.
12 Brom deya Jeftha bin jandim wed langa det king blanga ola Emanait pipul, imbin tok, “Wanim melabat bin dum langa yumob blanga meigim yu jandim ola solja blanga yu blanga fait langa melabat?”
12 Jefté enviou mensageiros ao rei de Amom para perguntar: “Por que você saiu para guerrear contra minha terra?”.
13 Wal det king bin jandimbek wed langa Jeftha, “Longtaim wen ola Isreil pipul bin kaman brom Ijip, deibin teikoba ola kantri blanga mi brom det Anan Riba raidap langa det dubala riba gulum Jeibak en Jodan. En yumob garra gibitbek det kantri langa mi gudbalawei.” Bat wen det king bin tok lagijat, im nomo bin tok trubalawei.
13 O rei de Amom respondeu aos mensageiros de Jefté: “Quando saíram do Egito, os israelitas roubaram minhas terras desde o rio Arnom até o rio Jaboque, e até o Jordão. Agora, devolva-nos pacificamente esse território”.
14 Wal Jeftha bin jandimbek wed langa det king,
14 Jefté enviou a seguinte mensagem em resposta ao rei amonita:
15 “Nomo. Yu rong deya. Ola Isreil pipul nomo bin teikoba det dubala kantri blanga yu gulum Moweb en Eman.
15 “Assim diz Jefté: Israel não roubou terra alguma de Moabe nem de Amom.
16 Longtaim wen deibin kaman brom Ijip, deibin go thru langa det deset kantri raidap langa det solwoda gulum Redsi, en afta deibin go langa det pleis gulum Keidish,
16 Quando o povo de Israel veio do Egito e chegou a Cades, depois de atravessar o mar Vermelho,
17 en brom deya deibin jandim wed langa det king blanga det kantri gulum Idam, en deibin askim im blanga larram olabat go thru langa im kantri. Bat im nomo bin larram olabat, en deibin lafta jandim wed langa det king blanga Moweb, en deibin askim im blanga larram olabat go thru langa im kantri. Bat im nomo bin larram olabat du, en deibin lafta stap deya gin langa det pleis gulum Keidish.
17 enviou mensageiros ao rei de Edom e pediu: ‘Deixe-nos passar por sua terra’. Contudo, seu pedido foi negado. Então fizeram o mesmo pedido ao rei de Moabe, mas ele também não os deixou passar. Por isso, o povo de Israel ficou em Cades.
18 “Bambai na deibin kipgon, en deibin go thru langa det deset kantri, dumaji deibin lafta goran brom det dubala kantri Idam en Moweb, en afta deibin kamat sanraisaid brom Moweb, en deibin kemp deya wansaid langa det Anan Riba. Bat dei nomo bin krosim det riba, dumaji imbin det bandri blanga Moweb, en deya na det bandri blanga yu kantri.
18 “Depois, passaram pelo deserto, contornando Edom e Moabe. Acompanharam a divisa de Moabe a leste e acamparam do outro lado do rio Arnom. Em momento algum atravessaram o Arnom para entrar em Moabe, pois o Arnom era a divisa de Moabe.
19 “Brom deya detlot Isreil pipul bin jandim wed langa det king blanga ola Emarait pipul. Det king bin neim Saihan, en imbin jidan langa det taun gulum Heshban, en deibin askim im blanga larram olabat go thru langa im kantri blanga go langa olabat kantri.
19 “Então Israel enviou mensageiros a Seom, rei dos amorreus, que governava em Hesbom, e pediu: ‘Deixe-nos passar por sua terra, para chegarmos ao nosso destino’.
20 Bat im nomo bin larram olabat, en imbin majurrumap im solja olabat, en deibin go en kemp langa det taun gulum Jeihas, en brom deya deibin go en fait langa detlot Isreil pipul.
20 O rei Seom, porém, não confiava em Israel o suficiente para deixar o povo passar por seu território. Em vez disso, mobilizou seu exército em Jaza e atacou Israel.
21 Bat YAWEI det trubala God blanga ola Isreil pipul bin bekimap olabat, en imbin meigim olabat win, en deibin teikoba det kantri blanga detlot Emarait pipul,
21 Mas o S enhor , o Deus de Israel, entregou o rei Seom nas mãos de seu povo, que derrotou os amorreus. Israel tomou posse de toda a terra dos amorreus que viviam naquela região,
22 en ola Isreil pipul bin jidanbat langa det kantri brom det Anan Riba sauthwei raidap langa det deset kantri sanraiswei raidap langa det Jeibak Riba nowathwei raidap langa det Jodan Riba sangodanwei.
22 desde o Arnom até o Jaboque, e desde o deserto até o Jordão.
23 “Yu sabi na? YAWEI bin andimwei detlot Emarait pipul brom det kantri, dumaji detlot Isreil pipul jidan blanga im ronwan pipul. En tudei yu en ola Emanait pipul reken yu garra kaman en pulumat det kantri brom melabat?
23 “Como você vê, foi o S enhor , o Deus de Israel, que tirou a terra dos amorreus e a entregou a Israel. Por que, então, haveríamos de devolvê-la?
24 Wal yu gin trai, en yu gin abum eni kantri weya Kemosh det drimin blanga yu garra gibit langa yu. Bat ai dalim yu. Melabat garra kipum ola kantri weya YAWEI det trubala God blanga melabat bin gibit langa melabat.
24 Fique com o que seu deus Camos lhe der, e nós ficaremos com o que o S enhor , nosso Deus, nos der.
25 “Yu jinggabat yu kantrimen neim Beilak hubin jidan king blanga Moweb longtaim. Im nomo bin agamin langa melabat grengrenfatha olabat blanga det kantri, en im nomo bin kaman en fait langa olabat, dumaji im nomo bin abum det rait blanga melabat kantri. En yu reken yu garram det rait blanga melabat kantri tudei?
25 Acaso você é melhor que Balaque, filho de Zipor, rei de Moabe? Ele tentou disputar esses territórios com Israel? Entrou em guerra contra os israelitas?
26 “Wal yu irrim mi na. Melabat bin jidanbat iya langa dijan kantri fo 300 yiya, en melabat bin oldei jidanbat langa det dubala taun gulum Heshban en Eroya en langa ola lilwan taun gulijap langa det dubala taun en langa ol detlot taun wansaid langa det Anan Riba. En wotfo yumob nomo bin trai en gedim detlot kantri bifo?
26 “Israel vive aqui há trezentos anos. Habita em Hesbom e nos povoados ao redor, até Aroer e seus povoados, e todas as cidades às margens do rio Arnom. Por que, até agora, vocês não fizeram esforço algum para reaver esse território?
27 Yu nomo garram det rait blanga melabat kantri, en yu nomo garram det rait blanga kaman en fait langa melabat du, dumaji melabat nomo bin dum enijing rong langa yumob. Yumob na bin meigim rong langa melabat weya yumob bin kaman blanga fait.
27 Portanto, não pequei contra você. Pelo contrário, você fez mal ao me atacar. Que o S enhor , o Juiz, decida hoje qual de nós está certo: Israel ou Amom”.
28 Lagijat na Jeftha bin tok langa det Emanait king. Bat det king nomo bin teiknodis langa im wed.
28 Mas o rei de Amom não deu atenção à mensagem de Jefté.
29 Afta na YAWEI bin jandim im spirit langa Jeftha, en Jeftha bin go ebriweya langa det kantri blanga ola Isreil pipul sanraiswei brom det Jodan Riba, en imbin majurrumap ola Isreil men redibala blanga fait, en afta imbin gobek langa det taun gulum Mispa, en brom deya deibin ol go blanga fait langa detlot Emanait solja.
29 Então o Espírito do S enhor veio sobre Jefté. Ele atravessou o território de Gileade e Manassés, incluindo Mispá em Gileade, e dali avançou contra os amonitas.
30 Bat bifo deibin fait langa olabat, Jeftha bin meigim pramis langa YAWEI,
30 Jefté fez um voto ao S enhor : “Se entregares os amonitas em minhas mãos,
31 “If yu meigim mi bidim detlot Emanait solja en ai win, wal ai garra gibit yu speshalwan ofring. Wen ai gobek langa main haus, det feswan enimul weya im kamat brom main haus blanga midim mi, tharran na ai garra gibit yu, en ai garra barnimap det enimul blanga sekrifais serramoni.”
31 darei ao S enhor o que sair primeiro de minha casa quando eu regressar vitorioso. Eu o oferecerei como holocausto”.
32 Afta na Jeftha en im solja olabat bin krosim det riba, en deibin go en fait langa detlot Emanait solja, en YAWEI bin meigim im win,
32 Jefté saiu com seu exército para combater os amonitas, e o S enhor os entregou em suas mãos.
33 en imbin binijimap ol detlot Emanait pipul brom det taun gulum Eroya en brom detlot 20 lilwan taun raidaran langa det taun gulum Minith raidap langa det pleis gulum Eibulkeramim. Deibin bidim detlot Emanait pipul brabliwei, en deibin kilim detmatj pipul ded.
33 Ele aniquilou os amonitas e destruiu vinte cidades, desde Aroer até os arredores de Minite, chegando até Abel-Queramim. Assim, os israelitas derrotaram os amonitas.
34 Brom deya Jeftha bin gobek langa im haus deya langa Mispa, en wen imbin kamat langa im haus, feswan imbin luk im doda bin kamat brom det haus blanga midim im. Det gel bin pleiyimbat det lilwan dram gulum tembarin, en imbin dens olawei,|src="JK_Judges 1134 timberal dance.tif" size="col" ref="11:34"
34 Quando Jefté voltou para casa em Mispá, sua filha saiu ao seu encontro, tocando tamborim e dançando. Era sua única filha; ele não tinha nenhum outro filho nem filha.
35 en wen Jeftha bin luk det gel, imbin brabli nogudbinji, dumaji imbin abum oni det wanbala gel na, en Jeftha bin breigim im ronwan klos, dumaji imbin sori miselp en imbin jingat langa det gel, “Main gel! Yubin meigim mi brabli nogudbinji. Wotfo yubin meigim mi brabli nogudbinji? Aibin meigim pramis langa YAWEI, en ai kaan breigim det pramis.”
35 Quando Jefté a viu, rasgou as próprias roupas e gritou. “Ah, minha filha! Você acabou comigo! Trouxe desgraça sobre mim! Fiz um voto ao S enhor e não posso voltar atrás!”.
36 Wal det gel bin tok, “If yubin meigim pramis langa YAWEI, wal yu garra dum wanim yubin dalim im, dumaji imbin binijimap ola enami blanga yu.”
36 Ela disse: “Pai, se fez um voto ao S enhor , faça comigo o que prometeu, pois o S enhor lhe deu grande vitória sobre seus inimigos, os amonitas.
37 Lagijat na det gel bin tok langa im dedi, en afta imbin tok, “Dedi, ai garra askim yu samting. Yu nomo kilim mi streidawei. Yu larram mi jidan garram main fren olabat langa det hil kantri fo 2 mants basdam. Deya na ai garra sori miselp, dumaji ai garra dai nomo garram eni biginini.”
37 Mas, primeiro, permita que eu ande pelos montes e chore com minhas amigas por dois meses, pois morrerei virgem”.
38 Wal im dedi bin larram im gowei garram im fren olabat, en deibin ol wokabat langa det hil kantri fo 2 mants, en deibin oldei kraikrai en sori miselp, dumaji det gel garra dai nomo garram eni biginini,
38 “Pode ir”, disse Jefté, e deixou que ela se ausentasse por dois meses. Ela e suas amigas foram para os montes e lamentaram, pois ela jamais teria filhos.
39 en afta deibin ol kambek, en Jeftha bin kilim im doda ded, en imbin barnimap im blanga gibit sekrifais serramoni jis laik imbin meigim det pramis langa YAWEI.
39 Quando ela voltou para casa, seu pai cumpriu o voto que havia feito, e ela morreu sem ter tido relações com homem algum. Por isso, tornou-se costume em Israel
40 Wal brom det taim na ebriyiya ola Isreil gel bin oldei gowei brom olabat haus en jidan fo 4 dei blanga kraikrai blanga det doda blanga Jeftha.
40 as moças israelitas saírem por quatro dias todos os anos para lamentar o destino da filha de Jefté, de Gileade.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Juízes 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.