Gênesis 30
Holi Baibul (ROP) vs NVT
1 Wal Reitjul bin jelas langa im sista Liya, dumaji im nomo bin abum eni biginini blanga Jeikob.
1 Quando Raquel viu que não dava filhos a Jacó, teve inveja da irmã e implorou a Jacó: “Dê-me filhos, ou morrerei!”.
2 Wal Jeikob bin gitwail langa Reitjul, en imbin tok, “Mi nomo God! Im na bin meigim yu jidan weya yu kaan abum beibi. Nomo mi.”
2 Jacó se enfureceu com Raquel. “Por acaso sou Deus?”, perguntou ele. “Foi ele que não permitiu que você tivesse filhos!”
3 Wal Reitjul bin tok, “Wal iya main wekingel Bila. Yu silip garram im, en im gin abum beibi blanga mi. Oni lagijat na ai garra abum beibi.”
3 Raquel lhe disse: “Tome minha serva Bila e deite-se com ela. Ela dará à luz filhos em meu lugar e, por meio dela, também terei uma família”.
4 Brom deya Reitjul bin gibit Bila langa Jeikob, en dubala bin silip,
4 Então Raquel entregou sua serva Bila a Jacó por mulher, e Jacó se deitou com ela.
5 en bambai Bila bin abum lilboi blanga Jeikob,
5 Bila engravidou e deu um filho a Jacó.
6 en Reitjul bin tok, “God bin lisin langa mi. Imbin gudbinji langa mi wen aibin tok langa im, en imbin gibit mi lilboi.” En Reitjul bin gulum neim blanga det lilboi Den.
6 Raquel o chamou de Dã, pois disse: “Deus me fez justiça! Ouviu meu pedido e me deu um filho!”.
7 Brom deya Bila en Jeikob bin silip gija igin, en bambai imbin abum najawan lilboi,
7 Bila engravidou novamente e deu a Jacó o segundo filho.
8 en Reitjul bin tok, “Aibin abum bigis fait garram main sista. Bat aibin win na.” En imbin gulum neim blanga det lilboi Neftali.
8 Raquel o chamou de Naftali, pois disse: “Tive uma luta intensa com minha irmã e venci!”.
9 Afta na wen Liya bin faindat im kaan abum enimo beibi, imbin gibit langa Jeikob det wekingel blanga im neim Silpa,
9 Quando Lia percebeu que tinha parado de engravidar, tomou sua serva Zilpa e a entregou a Jacó por mulher.
10 en wen dubala Jeikob bin silip, bambai na Silpa bin abum lilboi blanga Jeikob,
10 Pouco tempo depois, Zilpa deu um filho a Jacó.
11 en Liya bin tok, “Mi gudbinji dumaji ai garram lilboi en im neim Ged.”
11 Lia o chamou de Gade, pois disse: “Como sou afortunada!”.
12 Brom deya Silpa en Jeikob bin silip igin, en bambai imbin abum najawan lilboi,
12 Então Zilpa deu a Jacó o segundo filho.
13 en Liya bin tok, “Mi brabli gudbinji. En ola olgamen garra gulum mi hepiwan.” En imbin gulum neim blanga det lilboi Esha.
13 Lia o chamou de Aser, pois disse: “Como estou alegre! Agora as outras mulheres celebrarão comigo”.
14 Brom deya wen imbin taim blanga gajimbat ola sid daga brom ola wit pedik, Rubin bin go langa det pedik, en imbin faindim sambala bush medisin, en imbin deigimbek det bush medisin langa im mami Liya.
14 Certo dia, durante a colheita do trigo, Rúben encontrou algumas mandrágoras que cresciam no campo e as trouxe para Lia, sua mãe. Raquel suplicou a Lia: “Por favor, dê-me algumas das mandrágoras de seu filho”.
15 Bat Liya bin tok, “Yubin deigidawei main hasbin, en tudei yu wandi trai en deigidawei det bush medisin blanga main lilboi.”
15 Lia, porém, respondeu: “Não basta ter roubado meu marido? Agora também quer roubar as mandrágoras de meu filho?”. Raquel propôs: “Em troca de algumas mandrágoras, deixarei que Jacó se deite com você esta noite”.
16 Bambai na wen Jeikob bin kambek brom detlot pedik lilbit leitbala, Liya bin go en imbin midim im hafwei, en imbin dalim im, “Yu garra silip garram mi tunait, dumaji aibin pei blanga yu garram det bush medisin weya main boi bin faindim.”
16 Ao entardecer, quando Jacó estava voltando do campo, Lia foi ao seu encontro e disse: “Esta noite você deve se deitar comigo. Paguei por você com algumas mandrágoras que meu filho encontrou”. Assim, naquela noite Jacó se deitou com Lia.
17 en bambai Liya bin abum najawan lilboi blanga Jeikob, dumaji God bin lisin langa Liya wen imbin prei langa im.
17 Deus respondeu às orações de Lia, que engravidou novamente e deu a Jacó o quinto filho.
18 En Liya bin tok, “God bin gibit langa mi dijan lilboi, dumaji aibin gibit main wekingel langa main hasbin.” En imbin gulum neim blanga det lilboi Isaka.
18 Chamou-o de Issacar, pois disse: “Deus me recompensou porque entreguei minha serva por mulher a meu marido”.
19 Brom deya Liya bin silip garram Jeikob igin, en imbin abum najawan lilboi blanga im,
19 Lia engravidou outra vez e deu a Jacó o sexto filho.
20 en Liya bin tok, “God bin gibit mi gudwan presen. Main hasbin garra lukbek langa mi olataim, dumaji aibin abum siksbala lilboi blanga im.” En imbin gulum neim blanga det lilboi Sebyulan.
20 Chamou-o de Zebulom, pois disse: “Deus me deu uma boa recompensa. Agora meu marido me tratará com respeito, porque lhe dei seis filhos”.
21 Afta na Liya bin abum lilgel, en imbin gulum neim blanga det lilgel Daina.
21 Depois, Lia deu à luz uma filha e a chamou de Diná.
22 Wal God nomo bin fogedabat Reitjul. Imbin lisin langa im du wen Reitjul bin prei langa im blanga det trabul weya im kaan abum beibi.
22 Então Deus se lembrou de Raquel e, em resposta a suas orações, permitiu que ela se tornasse fértil.
23 En bambai na imbin abum lilboi blanga Jeikob, en Reitjul bin tok, “God bin deigidawei det bigsheim brom mi,
23 Ela engravidou e deu à luz um filho. “Deus tirou a minha humilhação”, declarou,
24 en imbin gibit mi lilboi.” En imbin gulum det lilboi neim Josef.
24 e o chamou de José, pois disse: “Que o S enhor me acrescente ainda outro filho!”.
25 — ausente —
25 Logo depois que Raquel deu à luz José, Jacó disse a Labão: “Por favor, libere-me para que eu volte à minha terra natal.
26 — ausente —
26 Permita-me levar minhas mulheres e meus filhos, pelos quais o servi, e deixe-me partir. O senhor sabe muito bem como trabalhei arduamente a seu serviço”.
27 Wal Leiban bin tok, “Yu lisin langa mi na. Aibin luk speshalwan ting deya, en det ting bin shoum mi YAWEI det trubala God im oldei gud langa mi wen yu jidanbat garram mi.
27 Labão respondeu: “Se mereço seu favor, fique. Eu enriqueci, pois o S enhor me abençoou por sua causa.
28 Wal yu garra kipgon jidanbat garram mi. Yu dalim mi haumatj mani yu wandim, en ai gibit yu if yu kipgon stap iya langa mi.”
28 Diga-me qual será seu salário e, qualquer que seja o valor, eu lhe pagarei”.
29 Wal Jeikob bin tok, “Yu sabi aibin wek blanga yu brabli longtaim, en yu sabi ola enimul blanga yu bin bridap detmatj weya aibin maindimbat olabat.
29 Jacó respondeu: “O senhor sabe como trabalhei arduamente a seu serviço e como seus rebanhos cresceram sob meus cuidados.
30 Bifo aibin kaman langa yu, yubin jidan garram najing, en tudei YAWEI bin gud langa yu, dumaji aibin wek blanga yu. Bat tudei na ai garra gobek en wek blanga main ronwan femili.”
30 De fato, o senhor tinha pouco antes de eu chegar, mas sua riqueza aumentou consideravelmente. O S enhor o abençoou por meio de tudo que eu fiz. Mas e quanto a mim? Quando começarei a cuidar de minha própria família?”.
31 Wal Leiban bin tok, “Wanim yu wandim mi blanga gibit langa yu?”
31 “Quanto quer receber de salário?”, perguntou Labão mais uma vez. Jacó respondeu: “Não me dê coisa alguma. Se o senhor fizer o que lhe direi, continuarei a cuidar de seus rebanhos:
32 Ai garra lukaftumbat olabat blanga yu if yu larram mi go thru langa olabat en kadimat ola spadidwan nenigout en ola spadidwan biligout en ola blekwan ship. Yu garra gibit mi detlot enimul na blanga peiyim mi blanga wek blanga yu.
32 deixe-me inspecionar seus rebanhos hoje e remover todas as ovelhas e cabras salpicadas e malhadas, além de todas as ovelhas pretas. Elas serão o meu salário.
33 En bambai wen yu luk ola spadidwan main, yu garra sabi aibin dum trubalawei langa yu. Bat if yu faindim eni klinwan nenigout en biligout en eni waitwan ship, wal yu garra sabi aibin stilim olabat brom yu.”
33 No futuro, quando o senhor conferir os animais que me deu como salário, verá que fui honesto. Se encontrar em meu rebanho alguma cabra que não seja salpicada ou malhada, ou alguma ovelha que não seja preta, saberá que as roubei do senhor”.
34 Wal Leiban bin tok, “Orait. Im gud.”
34 “Está bem”, respondeu Labão. “Será como você diz.”
35 Bat det seim dei weya dubala bin meigim det pramis, Leiban bin deigimwei ola spadidwan en straipiwan biligout en ola spadidwan en waitwan nenigout en ola blekwan ship du. Imbin pudum ola san blanga im bos blanga detlot enimul olabat,
35 Naquele mesmo dia, porém, Labão saiu e tirou do rebanho todos os bodes listrados e malhados, todas as cabras salpicadas e malhadas ou com manchas brancas, e todas as ovelhas pretas. Colocou os animais sob os cuidados de seus filhos,
36 en imbin deigidawei olabat longwei brom Jeikob, en deibin trebulin garram detlot enimul thrideistaim.
36 que os levaram a um lugar a três dias de viagem de onde Jacó estava. Assim, Jacó ficou e tomou conta do resto do rebanho de Labão.
37 en Jeikob bin gajim sambala grinwan stik brom thribala tri gulum paplatri, amantri en pleintri, en afta imbin deigimat sambala bak brom detlot stik, en detlot stik bin abum detlot mak garram straipstraip,
37 Então Jacó pegou alguns galhos verdes de álamo, amendoeira e plátano e removeu tiras das cascas, formando listras brancas nos galhos.
38 en Jeikob bin pudum detlot straipiwan stik lida langa det woda trof, dumaji deya na ola enimul bin oldei bridabat wen deibin dringgimbat woda,
38 Em seguida, colocou os galhos descascados junto aos bebedouros onde os rebanhos iam beber água, pois era ali que se acasalavam.
39 en wen deibin bridabat lida langa detlot straipiwan stik, bambai na detlot nenigout en ship bin abum straipiwan en spadidwan beibi.
39 Quando se acasalavam diante desses galhos descascados com listras brancas, davam crias listradas, salpicadas e malhadas.
40 Wal Jeikob bin kipum detlot ship en gout olabat langa dubala difrinwan mob, en imbin meigim olabat luk langa ola spadidwan en blekwan enimul blanga Leiban, en blanga tharran na olabat bin bridap detmatj blanga Jeikob.
40 Jacó separava esses cordeiros do rebanho de Labão. Na época do cio, colocava o rebanho de frente para os animais listrados e pretos de Labão. Assim, Jacó foi formando seu próprio rebanho, que mantinha separado do de Labão.
41 Bambai najawan taim wen detlot strongbala enimul bin bridabat wansaid langa det woda trof, Jeikob bin meigim jandap lida langa olabat igin detlot straipiwan stik blanga meigim olabat bridimap bigmob straipiwan en spadidwan beibi igin.
41 Sempre que as fêmeas mais fortes estavam no cio, Jacó colocava os galhos descascados nos bebedouros em frente delas, para que se acasalassem diante dos galhos.
42 Bat im nomo bin pudum detlot straipiwan stik lida langa detlot wikwan enimul. En bambai na Leiban bin abum ola wikwan enimul, en Jeikob bin abum ola strongwan.
42 Não fazia o mesmo, porém, com as fêmeas mais fracas, de modo que as crias mais fracas ficavam com Labão, e as mais fortes, com Jacó.
43 Wal lagijat na Jeikob bin meigim miselp jidan brabli ritjmen, en imbin abum bigismob ship en gout en kemul en dongki en wekinmen en wekingel olabat hubin jidan jis laiga prisana.
43 O resultado foi que Jacó se tornou muito rico, dono de grandes rebanhos e também de servos e servas e muitos camelos e jumentos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 30, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.