2 Samuel 14

Holi Baibul (ROP) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Wal Jowab bin sabi King Deibid bin oldei jinggabat blanga im san Ebsalom,
1 Joabe, cuja mãe era Zeruia, soube que o rei Davi estava sentindo muita saudade de Absalão.
2 en imbin jandim wed langa wan klebawan gel deya langa det taun gulum Tekowa, en wen det gel bin kaman langa im, Jowab bin dalim im, “Yu garra geman kraikrai, en yu garra werrimon detkain klos weya gel oldei werrimon blanga sori miselp, en yu garra meigim miselp luk jis laik yubin kraikrai longtaim,
2 Então mandou buscar uma mulher esperta que morava na cidade de Tecoa e disse: — Finja que está de luto. Vista as suas roupas de luto e não penteie os cabelos. Faça de conta que você já está de luto há bastante tempo.
3 en yu garra go langa det king en tok langa im, en yu garra dalim im wanim ai wandim yu blanga dalim im.” Lagijat na Jowab bin tok langa det gel, en imbin dalim im hau blanga tok langa King Deibid.
3 Então vá falar com o rei e diga a ele o que eu vou dizer a você. Aí Joabe disse o que ela devia falar.
4 Wal det gel bin duwit langa Jowab, en imbin go langa King Deibid, en imbin baudan lida langa im blanga shoum rispek langa im, en imbin tok, “Bos, yu garra album mi.”
4 A mulher foi até o lugar onde o rei estava, ajoelhou-se e encostou o rosto no chão em sinal de respeito e disse: — Por favor, me ajude, ó rei!
5 Wal King Deibid bin tok, “Wanim yu wandim mi blanga dum?”
5 — O que é que você quer? — perguntou ele. Ela respondeu: — O meu marido morreu; eu sou uma pobre viúva.
6 en aibin abum dubala san. Bat wandei dubala bin wek langa gadin, en dubala bin agamin gija, en det wanbala san bin kilim det najawan san ded, dumaji nobodi bin deya blanga stapam dubala.
6 Senhor, eu tinha dois filhos. Um dia eles brigaram no campo. Não havia ninguém para apartar a briga, e um deles matou o outro.
7 “Wal tudei ola kantrimen main gibitbat mi adtaim, dumaji dei wandim mi blanga hendimoba det san main langa olabat blanga kilim im ded blanga peiyimbek im blanga im braja. Bat if dei kilim im ded, wal ai nomo garram eni san na, dumaji ai garram oni det wanbala san. En if dei kilim im ded, wal ai nomo garram enibodi blanga meigim det neim blanga main dedbala hasbin femili kipgon.” Lagijat na det gel bin tok.
7 E agora todos os meus parentes ficaram contra mim. Estão exigindo que eu entregue a eles o meu filho porque querem matá-lo, pois ele matou o seu irmão. Se fizerem isso, eu ficarei sem nenhum filho. Eles vão destruir a minha última esperança e vão deixar o meu marido sem nenhum filho para manter vivo o seu nome.
8 Wal Deibid bin tok, “Yu gobek langa yu kemp gudbinjiwei, dumaji ai garra hendulum dis trabul gudwei blanga yu.”
8 Davi respondeu: — Volte para casa, que eu cuidarei deste assunto.
9 Wal det gel bin tok, “Bos, if enibodi pudum bleim langa yu blanga det ting weya yu garra dum blanga mi, wal yu en yu femili olabat kaan abum det bleim. Det bleim garra kaman langa mi en main femili olabat.”
9 — Senhor, — disse ela — eu e a minha família aceitaremos a culpa por qualquer coisa que o senhor fizer. O senhor e a sua família ficarão inocentes.
10 Wal Deibid bin tok, “If enibodi tok enijing langa yu, wal yu garra bringimap im iya langa mi, en ai garra meiksho im kaan meigim trabul blanga yu enimo.”
10 Então o rei disse: — Se alguém ameaçar você, traga-o aqui, e ele nunca mais a incomodará.
11 Wal det gel bin tok, “Bos, yu garra tok langa YAWEI det trubala God blanga yu, en yu garra dalim im blanga det femili main weya wandi kilim main san blanga peiyimbek im, en yu garra askim im nomo blanga larram olabat kilim im ded en meigim dis trabul mowes blanga mi.”
11 — Senhor, — disse ela — por favor, ore ao Senhor , seu Deus, para que os meus parentes que planejam vingar a morte do meu filho não cometam um crime maior ainda, matando o meu outro filho. Davi disse: — Eu juro pelo
12 Wal det gel bin tok, “Bos, yu nomo gitwail langa mi, dumaji wanmo ai garra tok.”
12 — Senhor, — disse a mulher — deixe-me dizer somente mais uma coisa. — Está bem! — respondeu ele.
13 Wal det gel bin tok, “Wotfo yubin dum dis seimkain nogudbala ting langa ola pipul blanga God? Yu nomo bin larram yu san kambek brom det kantri weya imbin ranawei. En det wed weya yubin tok langa mi, im shoum yu, yubin rong.
13 — Por que o senhor fez uma coisa tão errada com o povo de Deus? — perguntou ela. — Ó rei, o senhor não deixou que o seu filho voltasse do estrangeiro; assim, com o que acabou de dizer, condenou a si mesmo.
14 Ebribodi sabi wi garra ol dai wulijim woda weya wi spilim langa graun. Nobodi kaan bringimbek det woda. Bat God nomo wandim enibodi hubin ranawei brom im blanga dai. God wandi bringimbek im langa im. En yu du gin faindim wei blanga bringimbek yu san brom det pleis weya imbin ranawei.
14 Todos nós morreremos; somos como a água derramada no chão, que não pode ser juntada de novo. Mesmo Deus não traz os mortos de volta à vida, mas o rei pode dar um jeito de trazer um homem de volta do estrangeiro.
15 “Wal bos, aibin kaman blanga tok langa yu, dumaji detlot pipul bin tok nogudbalawei langa mi, en aibin jinggabat wen mi askim yu blanga album mi, wal maitbi yu garra duwit langa mi.
15 Ó rei, eu vim falar com o senhor agora porque o povo me ameaçou. Aí eu pensei: “Vou falar com o rei, pois tenho a esperança de que ele atenda o meu pedido.”
16 Aibin reken yu garra lisin langa mi, en yu garra seibum mi brom detlot femili main weya wandi kilim mi en main san ded. Dei wandi deigidawei minbala main san brom dijan kantri weya God bin gibit langa im pipul olabat.
16 Pensei que o senhor me atenderia e me salvaria daquele que está tentando matar o meu filho e a mim e que quer nos tirar da terra que Deus deu ao seu povo.
17 Bat aibin jinggabat miselp yu garra meigim pramis langa mi, en det wed blanga yu garra deigidawei det wori brom mi, dumaji yu jis laiga einjul brom God weya sabi wanim rait en wanim rong. En YAWEI blanga yu garra oldei jidan garram yu.” Lagijat na det gel bin tok.
17 Eu, a sua criada, também pensei que a sua promessa me salvaria, pois o rei é como o anjo de Deus e sabe tudo. Que o Senhor , nosso Deus, esteja com o senhor!
18 Wal King Deibid bin tok, “Ai garra askim yu samting, en yu garra dalim mi trubala. Yu nomo laiya langa mi.”
18 — Eu vou lhe fazer uma pergunta — respondeu o rei, — e você vai me dizer toda a verdade. — Pergunte o que quiser, senhor! — respondeu ela.
19 Wal Deibid bin askim det gel na, “Jowab na bin dalim yu blanga kaman en tok langa mi, indit?”
19 — Foi Joabe que pôs você nisto, não foi? — perguntou o rei. Ela respondeu: — Digo, por tudo o que é sagrado, que não há jeito de escapar da sua pergunta. Sim, foi o seu oficial Joabe quem me disse o que fazer e o que falar.
20 Imbin dum lagijat dumaji imbin wandi streitinimap dis trabul. Wal bos, yu sabi ebrijing jis laiga einjul brom God. Yu sabi ebrijing weya im hepin langa dijan kantri.” Lagijat na det gel bin tok langa King Deibid, en afta det gel bin gowei.
20 Ele fez isso para resolver este caso. O senhor é sábio como o anjo de Deus e sabe tudo o que acontece.
21 Afta na Deibid bin jingat langa Jowab, en wen imbin kaman langa im, imbin tok, “Aibin jinggabat wanim yubin wandim, en ai garra duwit langa yu. Wal yu go en gajim det yangmen Ebsalom, en yu garra bringimbek im iya.”
21 Mais tarde o rei disse a Joabe: — Eu resolvi fazer o que você quer. Vá e traga de volta o jovem Absalão.
22 Wal Jowab bin baudan lida langa Deibid blanga shoum rispek langa im, en imbin tok, “Bos, God garra gudbala langa yu. En ai sabi yu gudbinji langa mi, dumaji yu garra duwit langa mi wanim aibin wandim yu blanga dum.”
22 Então Joabe se jogou no chão em frente de Davi em sinal de respeito e disse: — Deus o abençoe, ó rei! Agora eu sei que o senhor está satisfeito comigo, pois atendeu o pedido que eu, o seu criado, fiz.
23 Brom deya Jowab bin gidap, en imbin gowei, en imbin go langa det kantri gulum Geshuwa, en imbin gajim Ebsalom, en imbin bringimbek im langa Jerusalem.
23 Então Joabe levantou-se, foi à cidade de Gesur e trouxe Absalão de volta para Jerusalém.
24 Bat im nomo bin deigim im langa King Deibid, dumaji Deibid bin tok, “Ai nomo wandi luk im. En im kaan jidan langa main haus du.” En Ebsalom bin lafta kemp langa im ronwan haus, en im nomo bin oldei luk im dedi King Deibid.
24 No entanto, o rei deu ordem para Absalão não morar no palácio. — Eu não quero vê-lo! — disse ele. Aí Absalão foi morar na sua própria casa e não apareceu mais diante do rei.
25 Wal Ebsalom bin brabli purdibala. Nomo eni Isreil men bin purdibala wulijim im. En nomo enijing bin rong langa im.
25 Em Israel não havia ninguém tão famoso por sua beleza como Absalão. Ele era perfeito da cabeça aos pés.
26 En det heya blanga im bin brabli thikwan, en wen det heya bin gro brabli longwan, imbin brabli hebiwan, en ebriyiya imbin oldei lafta kadim det heya, en det weit blanga det heya bin 2 kilogrem.
26 Tinha muito cabelo, que ele cortava uma vez por ano, quando ficava muito comprido e pesado. A sua cabeleira pesava mais de dois quilos, de acordo com a medida real de pesos.
27 Wal Ebsalom bin abum thribala san en wanbala doda, en det neim blanga im doda bin Teima, en imbin brabli purdibala gel du.
27 Ele tinha três filhos e uma filha chamada Tamar, que era muito bonita.
28 Wal Ebsalom bin jidan langa Jerusalem fo dubala yiya, en im nomo bin oldei luk im dedi King Deibid.
28 Absalão morou dois anos em Jerusalém sem ver o rei.
29 Wal wandei Ebsalom bin jandim wed langa Jowab blanga kaman langa im, dumaji imbin wandim Jowab blanga go en tok langa King Deibid blanga im. Bat Jowab nomo bin go langa Ebsalom.
29 Então mandou buscar Joabe para lhe pedir que fosse falar com o rei em favor dele. Mas Joabe não quis ir. Aí ele mandou buscá-lo de novo, mas Joabe recusou novamente.
30 Afta na Ebsalom bin dalim im wekinmen olabat, “Yumob irrim mi na. Det gadin blanga Jowab weya im growimap olkain sid daga im deya wansaid langa main gadin. Wal yumob garra go en barnimap det gadin blanga im.”
30 Então Absalão disse aos empregados: — Olhem! O campo de Joabe é pegado ao meu, e nele há uma plantação de Então eles foram e puseram fogo no campo de Joabe.
31 Afta na Jowab bin kaman langa Ebsalom, en imbin askim im, “Wotfo yu wekinmen olabat bin barnimap det gadin main?”
31 Aí Joabe foi à casa de Absalão e perguntou: — Por que os seus empregados puseram fogo no meu campo?
32 Wal Ebsalom bin tok, “Deibin barnimap det gadin dumaji yu nomo bin kaman langa mi wen aibin jandim det wed blanga yu. Aibin wandim yu garra go langa King Deibid en askim im wotfo imbin dalim mi blanga gowei brom det kantri Geshuwa en kaman iya. En nomeda mi iya, bat stil im nomo wandi luk mi. En im kaan larram mi jidan langa im haus. Wal im mobeda blanga mi if ai bina stap deya gin langa det najawan kantri. Ai wandim yu garra meigim ebrijing rait blanga mi blanga tok langa King Deibid, en if im faindim samting rong langa mi, wal im garra kilim mi ded.” Lagijat na Ebsalom bin tok.
32 Absalão respondeu: — Eu mandei chamar você. Quero que você vá dizer ao rei Davi o seguinte: “Afinal de contas, por que foi que eu voltei de Gesur? Seria melhor ter ficado lá.” E Absalão continuou: — Eu quero falar com o rei. Se sou culpado, que ele mande me matar.
33 Wal Jowab bin go langa King Deibid, en imbin dalim im wanim Ebsalom bin tok.
33 Então Joabe foi conversar com o rei. Aí o rei mandou buscar Absalão, e este veio, ajoelhou-se e encostou o rosto no chão diante dele. E o rei o beijou.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Samuel 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.