1 Samuel 17
Holi Baibul (ROP) vs NVT
1 Bambai na ola Filastain solja bin majurrumap miselp langa det taun gulum Sako deya langa det kantri gulum Juda, dumaji deibin wandi fait langa detlot Isreil pipul.
1 Os filisteus reuniram seu exército para a batalha e acamparam em Efes-Damim, entre Socó, em Judá, e Azeca.
2 Wal Sol bin majurrumap ola solja blanga im, en deibin kemp langa det pleis gulum Ila Beli nomo longwei brom detlot Filastain solja. Deya na deibin meigim miselp redi blanga fait langa olabat.
2 Em resposta, Saul reuniu as tropas israelitas perto do vale de Elá.
3 Wal detlot Filastain solja bin oldei jandap langa hil wansaid langa lilwan plein kantri, en ola Isreil solja bin oldei jandap langa hil najasaid langa det plein kantri.
3 Assim, os filisteus e os israelitas ficaram frente a frente, em colinas opostas, com o vale entre eles.
4 Wal wan Filastain men deya bin neim Galaiyath. Imbin brom det taun gulum Geth, en imbin oldei jandap deya lida langa ola Filastain solja, en imbin oldei jinginatbat langa detlot Isreil solja. Imbin brabli longwan gulijap 3 mita,
4 Então Golias, um guerreiro filisteu de Gate, saiu das fileiras do exército filisteu. Ele tinha 2,90 metros de altura,
5 en imbin oldei werrimon speshalwan klos blanga fait. Imbin oldei werrimon brabli hebiwan kopawan shet. Det shet bin gulijap 57 kilogrem,
5 usava um capacete de bronze e vestia uma couraça de escamas de bronze que pesava sessenta quilos.
6 en imbin oldei werrimon kopawan het en kopawan shild langa im leig dubala, en imbin oldei garrimap bigwan naif langa im sholda.
6 Também usava caneleiras de bronze e carregava no ombro um dardo de bronze.
7 Det spiya bin brabli thikwan, en det bleidpat bin aiyanwan. Det bleidpat bin brabli hebiwan du 7 kilogrem. En wanbala solja bin oldei garrimap det shild blanga Galaiyath lida langa im.
7 A haste de sua lança era pesada e grossa, como o eixo de um tear, e a ponta de ferro da lança pesava cerca de sete quilos. Seu escudeiro caminhava à frente dele.
8 Wal Galaiyath bin oldei jandapbat deya en jinginatbat langa detlot Isreil solja, “Wotfo yumob oldei jandap deya meigimbat miselp redi blanga fait? Yumob luk mi? Mi Filastain solja. Bat yumob nomo solja. Yumob jis wekinmen blanga King Sol. Wal yumob pikimat wanbala men blanga fait langa mi.
8 Golias parou e gritou para as tropas israelitas: “Por que saíram todos para lutar? Eu sou filisteu, e vocês são servos de Saul. Escolham um homem para vir aqui e lutar comigo!
9 If det men gin fait langa mi en kilim mi ded, wal melabat garra jidan wekinmen blanga yumob. Bat if mi bidim det men en kilim im ded, wal yumob garra jidan wekinmen blanga melabat.
9 Se ele me matar, seremos seus escravos. Mas, se eu o matar, vocês serão nossos escravos!
10 Wal mi iya na askimbat yumob Isreil pipul blanga jandimat sambodi blanga fait langa mi. Bat yumob kaan faindim enibodi blanga fait langa mi.”
10 Desafio hoje os exércitos de Israel. Mandem um homem para lutar comigo!”.
11 Wal wen Galaiyath bin tok lagijat, King Sol en im solja olabat bin brabli bradin.
11 Quando Saul e os israelitas ouviram isso, ficaram aterrorizados e muito abalados.
12 Wal ebri ailibala en ebri aftanun det bigwan Filastain men neim Galaiyath bin oldei jandapbat deya en jinginatbat langa ola Isreil solja. Imbin dumbat lagijat fo 40 dei.
12 Davi era filho de Jessé, efrateu de Belém, na terra de Judá. Na época do rei Saul, Jessé já era idoso e tinha oito filhos.
13 Det feswan bin neim Eliyab, en det sekanwan bin neim Abinadeb, en det namba thriwan bin neim Shama,
13 Os três filhos mais velhos de Jessé — Eliabe, Abinadabe e Simeia — haviam se alistado no exército de Saul para lutar contra os filisteus.
14 en detlot thribala san na bin oldei jidanbat garram ola solja blanga King Sol. Det yangiswan san blanga Jesi bin neim Deibid, en imbin oldei wek blanga King Sol du.
14 Davi era o mais novo. Seus três irmãos mais velhos seguiam o exército de Saul,
15 — ausente —
15 enquanto Davi ia e voltava para ajudar seu pai a cuidar das ovelhas em Belém.
16 — ausente —
16 Durante quarenta dias, pela manhã e à tarde, o guerreiro filisteu se apresentava diante do exército israelita e o desafiava.
17 Wal wandei Jesi bin dalim Deibid, “Yu deigim 10 kilogrem kukwan sid daga en tenbala damba, en yu go streit langa yu braja olabat deya langa det pleis weya dei faitfaitbat langa detlot Filastain solja,
17 Um dia, Jessé disse a Davi: “Leve depressa para seus irmãos que estão no acampamento este cesto com grãos tostados e estes dez pães.
18 en yu garra deigim tenbala tjis langa det boswan solja du. Yu garra gibit olabat detlot enijing, en yu garra faindat hau yu braja olabat, en yu garra bringimbek samting brom olabat wulijim ai garra sabi yubin luk olabat en if olabat rait.
18 Leve também estes dez queijos para o capitão deles. Veja como estão seus irmãos e traga notícias deles”.
19 Olabat jidan deya langa det pleis gulum Ila Beli garram King Sol en ola najalot solja.” Lagijat na Jesi bin tok.
19 Os irmãos de Davi estavam com Saul e o exército israelita no vale de Elá, lutando contra os filisteus.
20 Neksdei na ailibala gin Deibid bin gidap, en imbin dalim sambodi blanga maindimbat ola ship blanga im, en imbin gajim ol detlot daga weya im dedi bin dalim im blanga gajim, en imbin go langa det pleis weya im braja olabat bin jidan.
20 Davi deixou as ovelhas com outro pastor e, na manhã seguinte, partiu bem cedo com os presentes, como Jessé havia ordenado. Chegou ao acampamento quando o exército israelita saía para o campo de batalha com gritos de guerra.
21 en deibin go en jandap langa det hil wansaid langa det lilwan krik, en ola Filastain solja bin jandap langa det hil najasaid lukinat langa olabat.
21 Logo, filisteus e israelitas estavam frente a frente, exército contra exército.
22 Wal Deibid bin libum ola daga garram det men hubin oldei maindimbat ola enijing blanga ola solja, en imbin ran langa im braja olabat weya deibin jandap redi blanga fait, en imbin askim olabat hau olabat.
22 Davi deixou suas coisas com o responsável pelos suprimentos e correu até a frente de batalha para saudar seus irmãos.
23 Wal wen Deibid bin toktok langa olabat, Galaiyath bin kamat en jingat langa ola Isreil solja jis laik imbin oldei dumbat, en Deibid bin irrim im jingat.
23 Enquanto falava com eles, Golias, o guerreiro filisteu de Gate, saiu das fileiras do exército filisteu. Davi o ouviu gritar seu desafio habitual.
24 Wal wen ola Isreil solja bin luk Galaiyath jandapbat deya, deibin ol ranawei, dumaji deibin bradin,
24 Quando os israelitas viram Golias, começaram a fugir, apavorados.
25 en deibin ol tok miselp, “Yu luk det bigwan men deya? Im oldei askimbat wi blanga fait langa im. King Sol bin tok im garra gibit loda enijing langa det men hu garra kilim det Filastain men ded, en im garra gibit im doda langa im blanga merrit du, en im kaan meigim det femili blanga det men pei eni teks mani.”
25 “Vocês viram aquele homem?”, perguntavam uns aos outros. “Ele sai todos os dias para desafiar Israel. O rei ofereceu uma grande recompensa para quem o matar. Dará uma de suas filhas como esposa e isentará toda a família dele de pagar impostos!”
26 Wal Deibid bin askim detlot men deya gulijap langa im, “Det Filastain men im bringimap bigbala sheim langa ola Isreil pipul. Wal wanim det king garra gibit langa det men hu garra kilim det Filastain men ded en deigidawei dis bigbala sheim? Det Filastain men im nomo enijing. Nobodi bin meigim im men. Im kaan tok nogudbalawei lagijat langa ola solja blanga det trubala God.” Lagijat na Deibid bin tok,
26 Então Davi perguntou aos soldados que estavam por perto: “O que receberá o homem que matar esse filisteu e acabar com suas provocações contra Israel? Afinal de contas, quem é esse filisteu incircunciso para desafiar os exércitos do Deus vivo?”.
27 en detlot men bin dalim im wanim King Sol garra gibit langa det men hu garra kilim Galaiyath ded.
27 Os soldados repetiram o que tinham dito e confirmaram: “Sim, essa será a recompensa para quem o matar”.
28 Wal det bigwan braja blanga Deibid neim Eliyab bin irrim Deibid toktok langa detlot men, en imbin gitwail langa Deibid, en imbin tok, “Wotfo yubin kaman iya? Hu maindimbat ola ship blanga yu deya langa det pleis? Yu brabli jigibala! Yubin kaman iya blanga lukinat melabat fait.”
28 Quando Eliabe, irmão mais velho de Davi, o ouviu falando com os soldados, ficou furioso e perguntou: “O que você está fazendo aqui? Não devia estar tomando conta daquelas poucas ovelhas? Conheço sua arrogância e suas más intenções. Você quer apenas ver a batalha!”.
29 Wal Deibid bin tok, “Wanim aibin dum? Wotfo ai kaan askimbat kwestjan?”
29 “O que eu fiz agora?”, disse Davi. “Só fiz uma pergunta!”
30 En wen imbin tok lagijat, imbin luk langa najawan men deya, en imbin askim im wanim det king garra gibit langa det men hu garra kilim det Filastain men ded, en imbin gedim det seimwan ensa. Ebritaim wen imbin oldei askim enibodi, deibin oldei gibit im det seimwan ensa.
30 Então foi até outros soldados, fez a mesma pergunta e recebeu a mesma resposta.
31 Wal sambala men deya hubin irrim Deibid tok, bin go en dalim King Sol, en King Sol bin jandim wed langa Deibid blanga kaman langa im.
31 Alguém contou ao rei Saul o que Davi tinha dito, e o rei mandou chamá-lo.
32 En wen Deibid bin kamat langa King Sol, imbin dalim King Sol, “Bos, nobodi kaan bradin langa det Filastain men. Ai garra go en fait langa im.”
32 Davi disse a Saul: “Ninguém se preocupe por causa desse filisteu. Seu servo vai lutar contra ele”.
33 Wal King Sol bin tok, “Nomo. Yu kaan go en fait langa im, dumaji yu oni yangboi yet, en det men bin jidan solja longtaim.”
33 Saul respondeu: “Você não conseguirá lutar contra esse filisteu e vencer! É apenas um rapaz, e ele é guerreiro desde a juventude”.
34 — ausente —
34 Davi, porém insistiu: “Tomo conta das ovelhas de meu pai e, quando um leão ou um urso aparece para levar um cordeiro do rebanho,
35 — ausente —
35 vou atrás dele com meu cajado e tiro o cordeiro de sua boca. Se o animal me ataca, eu o seguro pela mandíbula e dou golpes nele com o cajado até ele morrer.
36 Loda taim aibin kilim laiyan en beya ded, en ai garra kilim det Filastain men ded lagijat du, dumaji im oldei tok nogudbalawei langa ola solja blanga det trubala God.
36 Fiz isso com o leão e o urso, e farei o mesmo com esse filisteu incircunciso, pois ele desafiou os exércitos do Deus vivo!”.
37 YAWEI bin seibum mi brom laiyan en beya, en im garra seibum mi lagijat du brom det Filastain men.” Lagijat na Deibid bin tok.
37 E disse ainda: “O S enhor que me livrou das garras do leão e do urso também me livrará desse filisteu!”. Por fim, Saul consentiu. “Está bem, então vá”, disse. “E que o S
38 Afta na King Sol bin gibit im ronwan faiting klos langa Deibid blanga werrimon. Imbin pudum det kopawan het langa Deibid hed, en imbin meigim im werrimon det kopawan shet,
38 Então Saul deu a Davi sua própria armadura, incluindo uma couraça e um capacete de bronze.
39 en Deibid bin taiyimap det bigwan naif langa im said, en imbin trai en wok na. Bat najing, dumaji im nomo bin werrimon detkain ting bifo.
39 Davi prendeu a espada sobre a armadura e tentou dar alguns passos, pois nunca tinha usado essas coisas. “Não consigo andar com tudo isso, pois não estou acostumado”, disse a Saul, e tirou a armadura.
40 Brom deya Deibid bin gajim det wokinstik weya imbin oldei yusumbat blanga maindimbat ola ship, en imbin pikimap faibala gudwan ston brom det lilwan krik deya, en imbin pudum detlot ston insaid langa im beig, en imbin go blanga fait langa Galaiyath garram det shangai blanga im.
40 Pegou cinco pedras lisas de um riacho e as colocou em sua bolsa de pastor. Armado apenas com seu cajado e sua funda, foi enfrentar o filisteu.
41 Wal wen Deibid bin go blanga fait langa Galaiyath, seimtaim du Galaiyath bin wok blanga midim im hafwei, en det solja hubin oldei garrimap det shild blanga Galaiyath bin go lida langa im.
41 Golias, com seu escudeiro à frente, caminhava em direção a Davi,
42 Wal wen Galaiyath bin kaman gulijap langa Deibid, imbin luk Deibid gudwei, en imbin stat mokimbat im, dumaji Deibid bin purdibala yangboi,
42 rindo com desprezo do belo jovem ruivo.
43 en imbin tok, “Wotfo yu garrimapbat det stik? Yu reken mi dog?” Lagijat na Galaiyath bin tok, en afta imbin yusum ola neim blanga im drimin olabat blanga tok nogudbalawei langa Deibid,
43 Gritou para Davi: “Por acaso sou um cão para que você venha a mim com um pedaço de pau?”. E amaldiçoou Davi em nome de seus deuses.
44 en afta imbin dalim Deibid, “Wal yu kaman na, dumaji ai garra gibit yu bodi langa ola bard en enimul blanga dagat.”
44 “Venha cá, e darei sua carne às aves e aos animais selvagens!”, berrou Golias.
45 Wal Deibid bin tok, “Yubin kaman blanga fait langa mi garram bigwan naif en dubala spiya. Bat aibin kaman blanga fait langa yu garram det neim blanga YAWEI det Boswan God. Im na det God blanga ol detlot Isreil solja weya yubin oldei mokimbat,|src="CO01025B.TIF" size="col" ref="17:45"
45 Davi respondeu ao filisteu: “Você vem a mim com uma espada, uma lança e um dardo, mas eu vou enfrentá-lo em nome do S enhor dos Exércitos, o Deus dos exércitos de Israel, que você desafiou.
46 en tudei na YAWEI garra hendimoba yu langa mi, en ai garra bidim yu, en ai garra kadimof yu hed, en ai garra gibit ola bodi blanga yu kantrimen olabat langa ola bard en enimul blanga dagat, en afta ola pipul langa ebri kantri garra sabi ola Isreil pipul garram trubala God,
46 Hoje o S enhor entregará você em minhas mãos, e eu o matarei e cortarei sua cabeça. Então darei os cadáveres de seus homens às aves e aos animais selvagens, e o mundo todo saberá que há Deus em Israel!
47 en ebribodi iya garra sabi YAWEI bin seibum im pipul olabat miselp. Nobodi kaan album God fait garram bigwan naif en spiya, dumaji im oldei win langa fait miselp, en im na garra meigim melabat bidim yumob.” Lagijat na Deibid bin tok.
47 E todos que estão aqui reunidos saberão que o S enhor salva seu povo, mas não com espada nem com lança. A batalha é do S enhor , e ele entregará vocês em nossas mãos!”.
48 Afta na Galaiyath bin stat wok langa Deibid. Bat Deibid bin ran kwikbala blanga fait langa im,
48 Quando o filisteu se aproximou para atacar, Davi foi correndo enfrentá-lo.
49 en Deibid bin gajim wanbala ston brom im beig, en imbin pudum det ston langa det shangai, en imbin swingim det shangai, en det ston bin go streit langa Galaiyath, en det ston bin kilim im rait langa midul langa im forid, en det ston bin breigimap det hed bounpat insaid, en Galaiyath bin buldan feisdan langa graun.
49 Enfiou a mão na bolsa, pegou uma pedra e atirou-a com sua funda. A pedra acertou o filisteu na testa e ficou encravada ali. E Golias caiu com o rosto em terra.
50 Lagijat na Deibid bin bidim Galaiyath. Im nomo bin kilim im garram bigwan naif. Imbin kilim im garram shangai en ston,
50 Assim, Davi venceu o filisteu e o matou com apenas uma funda e uma pedra, pois não tinha espada.
51 en afta imbin ran en luk im bodi, en imbin deigimat det bigwan naif brom det pautj blanga Galaiyath, en imbin kadimof det hed blanga im garram det bigwan naif, en imbin kilim im ded.
51 Em seguida, correu até o filisteu, puxou da bainha a espada dele e a usou para matá-lo e cortar-lhe a cabeça. Quando os filisteus viram que seu melhor guerreiro estava morto, deram meia-volta e fugiram.
52 en ola Isreil solja bin jingat gudbinjiwei, en deibin aftumbat olabat blanga kilim olabat, en deibin ranimap olabat raidap langa det taun gulum Geth olawei langa det taun gulum Ekran. Detmatj dedwan Filastain solja bin leidan ebriweya langa det roud langa det taun gulum Sharaiyim olawei raidap langa det dubala taun gulum Geth en Ekran.
52 Os soldados de Israel e de Judá soltaram um forte grito de vitória e perseguiram os filisteus até Gate e até os portões de Ecrom. E os corpos dos filisteus mortos e feridos ficaram espalhados pelo caminho de Saarim até Gate e Ecrom.
53 Wal wen ola Isreil solja bin kambek brom ranimapbat detlot Filastain solja, deibin gajimbat ola enijing brom det Filastain kemp,
53 Então o exército israelita voltou e saqueou o acampamento abandonado dos filisteus.
54 en Deibid bin gajim ola wepan blanga Galaiyath, en imbin gajim det hed blanga im du, en imbin deigim det hed langa Jerusalem, en imbin deigim ola wepan blanga Galaiyath langa im ron kemp.
54 (Davi levou a cabeça do filisteu para Jerusalém, mas guardou as armas dele em sua própria tenda.)
55 Wal wen King Sol bin luk Deibid go en fait langa Galaiyath, imbin askim Ebna det boswan blanga im solja olabat, “Hu det yangboi dedi?”
55 Quando Saul viu Davi sair para lutar contra os filisteus, perguntou a Abner, o comandante de seu exército: “Abner, quem é o pai desse rapaz?”. “Não faço ideia, ó rei!”, disse Abner.
56 En King Sol bin tok, “Wal yu go en askimbat olabat.”
56 “Então descubra quem é o pai dele!”, ordenou.
57 Wal afta wen Deibid bin kilim Galaiyath, imbin kambek langa det kemp blanga ola Isreil solja, en Ebna bin deigim im langa King Sol, en Deibid bin stil abum det hed blanga Galaiyath langa im bingga,
57 Assim que Davi voltou, depois de matar Golias, Abner o levou a Saul. Ele ainda carregava a cabeça do filisteu em suas mãos.
58 en King Sol bin tok, “Yangmen, hu yu dedi?”
58 Saul perguntou: “Quem é seu pai, meu rapaz?”. E Davi respondeu: “Sou filho de Jessé, que vive em Belém”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Samuel 17, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.