1 Samuel 17

Holi Baibul (ROP) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Bambai na ola Filastain solja bin majurrumap miselp langa det taun gulum Sako deya langa det kantri gulum Juda, dumaji deibin wandi fait langa detlot Isreil pipul.
1 Os filisteus se reuniram para lutar em Socó, uma cidade de Judá. Acamparam num lugar chamado “Fronteira Sangrenta”, entre Socó e Azeca.
2 Wal Sol bin majurrumap ola solja blanga im, en deibin kemp langa det pleis gulum Ila Beli nomo longwei brom detlot Filastain solja. Deya na deibin meigim miselp redi blanga fait langa olabat.
2 Saul e os israelitas se juntaram, acamparam no vale do Carvalho e se prepararam para lutar contra os filisteus.
3 Wal detlot Filastain solja bin oldei jandap langa hil wansaid langa lilwan plein kantri, en ola Isreil solja bin oldei jandap langa hil najasaid langa det plein kantri.
3 Os filisteus pararam no monte que ficava de um lado do vale, e os israelitas ficaram no monte do outro lado.
4 Wal wan Filastain men deya bin neim Galaiyath. Imbin brom det taun gulum Geth, en imbin oldei jandap deya lida langa ola Filastain solja, en imbin oldei jinginatbat langa detlot Isreil solja. Imbin brabli longwan gulijap 3 mita,
4 Um homem chamado Golias, da cidade de Gate, saiu do acampamento filisteu para desafiar os israelitas. Ele tinha quase três metros de altura
5 en imbin oldei werrimon speshalwan klos blanga fait. Imbin oldei werrimon brabli hebiwan kopawan shet. Det shet bin gulijap 57 kilogrem,
5 e usava um capacete de bronze e uma armadura também de bronze, que pesava uns sessenta quilos.
6 en imbin oldei werrimon kopawan het en kopawan shild langa im leig dubala, en imbin oldei garrimap bigwan naif langa im sholda.
6 As pernas estavam protegidas por caneleiras de bronze, e ele carregava nos ombros um dardo , também de bronze.
7 Det spiya bin brabli thikwan, en det bleidpat bin aiyanwan. Det bleidpat bin brabli hebiwan du 7 kilogrem. En wanbala solja bin oldei garrimap det shild blanga Galaiyath lida langa im.
7 A lança dele era enorme, muito grossa e pesada; a ponta era de ferro e pesava mais ou menos sete quilos. Na frente dele ia um soldado carregando o seu escudo .
8 Wal Galaiyath bin oldei jandapbat deya en jinginatbat langa detlot Isreil solja, “Wotfo yumob oldei jandap deya meigimbat miselp redi blanga fait? Yumob luk mi? Mi Filastain solja. Bat yumob nomo solja. Yumob jis wekinmen blanga King Sol. Wal yumob pikimat wanbala men blanga fait langa mi.
8 Golias veio, parou e gritou para os israelitas: — Por que é que vocês estão aí, em posição de combate? Eu sou filisteu, e vocês são escravos de Saul! Escolham um dos seus homens para lutar comigo.
9 If det men gin fait langa mi en kilim mi ded, wal melabat garra jidan wekinmen blanga yumob. Bat if mi bidim det men en kilim im ded, wal yumob garra jidan wekinmen blanga melabat.
9 Se ele vencer e me matar, nós seremos escravos de vocês; mas, se eu vencer e matá-lo, vocês serão nossos escravos.
10 Wal mi iya na askimbat yumob Isreil pipul blanga jandimat sambodi blanga fait langa mi. Bat yumob kaan faindim enibodi blanga fait langa mi.”
10 Eu desafio agora o exército israelita. Mandem alguém para lutar comigo!
11 Wal wen Galaiyath bin tok lagijat, King Sol en im solja olabat bin brabli bradin.
11 Quando Saul e os seus soldados ouviram isso, ficaram apavorados.
12 Wal ebri ailibala en ebri aftanun det bigwan Filastain men neim Galaiyath bin oldei jandapbat deya en jinginatbat langa ola Isreil solja. Imbin dumbat lagijat fo 40 dei.
12 Davi era filho de Jessé, do povoado de Efrata, que ficava perto de Belém de Judá. Jessé tinha oito filhos. No tempo em que Saul era rei, Jessé já estava bem idoso.
13 Det feswan bin neim Eliyab, en det sekanwan bin neim Abinadeb, en det namba thriwan bin neim Shama,
13 Os seus três filhos mais velhos tinham ido com Saul para a guerra. O primeiro se chamava Eliabe, o segundo, Abinadabe, e o terceiro, Simeia.
14 en detlot thribala san na bin oldei jidanbat garram ola solja blanga King Sol. Det yangiswan san blanga Jesi bin neim Deibid, en imbin oldei wek blanga King Sol du.
14 Davi era o filho mais novo. Enquanto os seus três irmãos mais velhos ficavam com Saul,
15 — ausente —
15 Davi ia ao acampamento de Saul e voltava a Belém para tomar conta das ovelhas do seu pai.
16 — ausente —
16 Durante quarenta dias Golias desafiou os israelitas todas as manhãs e todas as tardes.
17 Wal wandei Jesi bin dalim Deibid, “Yu deigim 10 kilogrem kukwan sid daga en tenbala damba, en yu go streit langa yu braja olabat deya langa det pleis weya dei faitfaitbat langa detlot Filastain solja,
17 Um dia Jessé disse a Davi: — Pegue dez quilos de trigo torrado e estes dez pães e vá depressa levar para os seus irmãos no acampamento.
18 en yu garra deigim tenbala tjis langa det boswan solja du. Yu garra gibit olabat detlot enijing, en yu garra faindat hau yu braja olabat, en yu garra bringimbek samting brom olabat wulijim ai garra sabi yubin luk olabat en if olabat rait.
18 Leve também estes dez queijos ao comandante. Veja como os seus irmãos estão passando e traga uma prova de que você os viu e de que eles estão bem.
19 Olabat jidan deya langa det pleis gulum Ila Beli garram King Sol en ola najalot solja.” Lagijat na Jesi bin tok.
19 Os seus irmãos, o rei Saul e todos os outros soldados israelitas estão no vale do Carvalho, lutando contra os filisteus.
20 Neksdei na ailibala gin Deibid bin gidap, en imbin dalim sambodi blanga maindimbat ola ship blanga im, en imbin gajim ol detlot daga weya im dedi bin dalim im blanga gajim, en imbin go langa det pleis weya im braja olabat bin jidan.
20 Na manhã seguinte Davi se levantou cedo, deixou alguém encarregado das ovelhas, pegou os mantimentos e foi, como Jessé havia mandado. Ele chegou ao acampamento justamente na hora em que os israelitas, soltando o seu grito de guerra, estavam saindo a fim de se alinhar para a batalha.
21 en deibin go en jandap langa det hil wansaid langa det lilwan krik, en ola Filastain solja bin jandap langa det hil najasaid lukinat langa olabat.
21 O exército dos filisteus e o exército dos israelitas tomaram posição de combate, um de frente para o outro.
22 Wal Deibid bin libum ola daga garram det men hubin oldei maindimbat ola enijing blanga ola solja, en imbin ran langa im braja olabat weya deibin jandap redi blanga fait, en imbin askim olabat hau olabat.
22 Davi deixou as coisas com o oficial encarregado da bagagem e correu para a frente de batalha. Chegou perto dos seus irmãos e perguntou se estavam bem.
23 Wal wen Deibid bin toktok langa olabat, Galaiyath bin kamat en jingat langa ola Isreil solja jis laik imbin oldei dumbat, en Deibid bin irrim im jingat.
23 Enquanto Davi estava falando com eles, Golias avançou e desafiou os israelitas, como já havia feito antes. E Davi escutou.
24 Wal wen ola Isreil solja bin luk Galaiyath jandapbat deya, deibin ol ranawei, dumaji deibin bradin,
24 Quando os israelitas viram Golias, fugiram apavorados.
25 en deibin ol tok miselp, “Yu luk det bigwan men deya? Im oldei askimbat wi blanga fait langa im. King Sol bin tok im garra gibit loda enijing langa det men hu garra kilim det Filastain men ded, en im garra gibit im doda langa im blanga merrit du, en im kaan meigim det femili blanga det men pei eni teks mani.”
25 Eles diziam: — Olhem para ele! Escutem o seu desafio! Quem matar esse filisteu receberá uma grande recompensa: o rei lhe dará muitas riquezas, lhe dará sua filha em casamento, e a família do seu pai nunca mais vai ter de pagar nenhum imposto.
26 Wal Deibid bin askim detlot men deya gulijap langa im, “Det Filastain men im bringimap bigbala sheim langa ola Isreil pipul. Wal wanim det king garra gibit langa det men hu garra kilim det Filastain men ded en deigidawei dis bigbala sheim? Det Filastain men im nomo enijing. Nobodi bin meigim im men. Im kaan tok nogudbalawei lagijat langa ola solja blanga det trubala God.” Lagijat na Deibid bin tok,
26 Então Davi perguntou aos soldados que estavam perto dele: — O que ganhará o homem que matar esse filisteu e livrar Israel desta vergonha? Afinal de contas, quem é esse filisteu pagão para desafiar o exército do Deus vivo?
27 en detlot men bin dalim im wanim King Sol garra gibit langa det men hu garra kilim Galaiyath ded.
27 Aí eles lhe contaram o que ganharia quem matasse Golias.
28 Wal det bigwan braja blanga Deibid neim Eliyab bin irrim Deibid toktok langa detlot men, en imbin gitwail langa Deibid, en imbin tok, “Wotfo yubin kaman iya? Hu maindimbat ola ship blanga yu deya langa det pleis? Yu brabli jigibala! Yubin kaman iya blanga lukinat melabat fait.”
28 Eliabe, o irmão mais velho de Davi, ouviu-o conversando com os soldados. Então ficou zangado e disse: — O que é que você está fazendo aqui? Quem é que está tomando conta das suas ovelhas no deserto? Seu convencido! Você veio aqui só para ver a batalha!
29 Wal Deibid bin tok, “Wanim aibin dum? Wotfo ai kaan askimbat kwestjan?”
29 — O que foi que eu fiz agora? — perguntou Davi. — Será que não posso nem fazer uma pergunta?
30 En wen imbin tok lagijat, imbin luk langa najawan men deya, en imbin askim im wanim det king garra gibit langa det men hu garra kilim det Filastain men ded, en imbin gedim det seimwan ensa. Ebritaim wen imbin oldei askim enibodi, deibin oldei gibit im det seimwan ensa.
30 Então Davi fez a mesma pergunta a outro soldado. E ouviu a mesma resposta.
31 Wal sambala men deya hubin irrim Deibid tok, bin go en dalim King Sol, en King Sol bin jandim wed langa Deibid blanga kaman langa im.
31 Alguns soldados ouviram o que Davi tinha dito e contaram a Saul. Então ele mandou chamar Davi.
32 En wen Deibid bin kamat langa King Sol, imbin dalim King Sol, “Bos, nobodi kaan bradin langa det Filastain men. Ai garra go en fait langa im.”
32 Davi chegou e disse a Saul: — Meu senhor, ninguém deve ficar com medo desse filisteu! Eu vou lutar contra ele.
33 Wal King Sol bin tok, “Nomo. Yu kaan go en fait langa im, dumaji yu oni yangboi yet, en det men bin jidan solja longtaim.”
33 Mas Saul respondeu: — Você não pode lutar contra esse filisteu. Você não passa de um rapazinho, e ele tem sido soldado a vida inteira!
34 — ausente —
34 — Meu senhor, — disse Davi — eu tomo conta das ovelhas do meu pai. Quando um leão ou um urso carrega uma ovelha,
35 — ausente —
35 eu vou atrás dele, ataco e tomo a ovelha. Se o leão ou o urso me ataca, eu o agarro pelo pescoço e o golpeio até matá-lo.
36 Loda taim aibin kilim laiyan en beya ded, en ai garra kilim det Filastain men ded lagijat du, dumaji im oldei tok nogudbalawei langa ola solja blanga det trubala God.
36 Tenho matado leões e ursos e vou fazer o mesmo com esse filisteu pagão, que desafiou o exército do Deus vivo.
37 YAWEI bin seibum mi brom laiyan en beya, en im garra seibum mi lagijat du brom det Filastain men.” Lagijat na Deibid bin tok.
37 O Senhor Deus me salvou dos leões e dos ursos e me salvará também desse filisteu. — Pois bem! — respondeu Saul. — Vá, e que o
38 Afta na King Sol bin gibit im ronwan faiting klos langa Deibid blanga werrimon. Imbin pudum det kopawan het langa Deibid hed, en imbin meigim im werrimon det kopawan shet,
38 Então deu a sua própria armadura para Davi usar. Pôs um capacete de bronze na cabeça dele e lhe deu uma couraça para vestir.
39 en Deibid bin taiyimap det bigwan naif langa im said, en imbin trai en wok na. Bat najing, dumaji im nomo bin werrimon detkain ting bifo.
39 Davi prendeu a espada de Saul num cinto sobre a armadura e tentou andar. Mas não conseguiu porque não estava acostumado a usar essas coisas. Aí disse a Saul: — Não consigo andar com tudo isto, pois não estou acostumado. Então Davi tirou tudo.
40 Brom deya Deibid bin gajim det wokinstik weya imbin oldei yusumbat blanga maindimbat ola ship, en imbin pikimap faibala gudwan ston brom det lilwan krik deya, en imbin pudum detlot ston insaid langa im beig, en imbin go blanga fait langa Galaiyath garram det shangai blanga im.
40 Pegou o seu bastão, escolheu cinco pedras lisas no ribeirão e pôs na sua sacola. Pegou também a sua funda e saiu para enfrentar Golias.
41 Wal wen Deibid bin go blanga fait langa Galaiyath, seimtaim du Galaiyath bin wok blanga midim im hafwei, en det solja hubin oldei garrimap det shild blanga Galaiyath bin go lida langa im.
41 Golias, o filisteu, começou a caminhar na direção de Davi. O ajudante que carregava as suas armas ia na frente. Quando chegou perto de Davi,
42 Wal wen Galaiyath bin kaman gulijap langa Deibid, imbin luk Deibid gudwei, en imbin stat mokimbat im, dumaji Deibid bin purdibala yangboi,
42 Golias olhou bem para ele e começou a caçoar porque Davi não passava de um rapaz bonito e de boa aparência.
43 en imbin tok, “Wotfo yu garrimapbat det stik? Yu reken mi dog?” Lagijat na Galaiyath bin tok, en afta imbin yusum ola neim blanga im drimin olabat blanga tok nogudbalawei langa Deibid,
43 Aí disse a Davi: — Para que é esse bastão? Você pensa que eu sou algum cachorro? Em seguida rogou a maldição dos seus deuses sobre Davi
44 en afta imbin dalim Deibid, “Wal yu kaman na, dumaji ai garra gibit yu bodi langa ola bard en enimul blanga dagat.”
44 e o desafiou, dizendo: — Venha, que eu darei o seu corpo para as aves e os animais comerem.
45 Wal Deibid bin tok, “Yubin kaman blanga fait langa mi garram bigwan naif en dubala spiya. Bat aibin kaman blanga fait langa yu garram det neim blanga YAWEI det Boswan God. Im na det God blanga ol detlot Isreil solja weya yubin oldei mokimbat,|src="CO01025B.TIF" size="col" ref="17:45"
45 Davi respondeu: — Você vem contra mim com espada, lança e
46 en tudei na YAWEI garra hendimoba yu langa mi, en ai garra bidim yu, en ai garra kadimof yu hed, en ai garra gibit ola bodi blanga yu kantrimen olabat langa ola bard en enimul blanga dagat, en afta ola pipul langa ebri kantri garra sabi ola Isreil pipul garram trubala God,
46 Hoje mesmo o Senhor Deus entregará você nas minhas mãos; eu o vencerei e cortarei a sua cabeça. E darei os corpos dos soldados filisteus para as aves e os animais comerem. Então o mundo inteiro saberá que o povo de Israel tem um Deus,
47 en ebribodi iya garra sabi YAWEI bin seibum im pipul olabat miselp. Nobodi kaan album God fait garram bigwan naif en spiya, dumaji im oldei win langa fait miselp, en im na garra meigim melabat bidim yumob.” Lagijat na Deibid bin tok.
47 e todos aqui verão que ele não precisa de espadas ou de lanças para salvar o seu povo. Ele é vitorioso na batalha e entregará todos vocês nas nossas mãos.
48 Afta na Galaiyath bin stat wok langa Deibid. Bat Deibid bin ran kwikbala blanga fait langa im,
48 Então Golias começou novamente a caminhar na direção de Davi, e Davi correu rápido na direção da linha de batalha dos filisteus, para lutar contra ele.
49 en Deibid bin gajim wanbala ston brom im beig, en imbin pudum det ston langa det shangai, en imbin swingim det shangai, en det ston bin go streit langa Galaiyath, en det ston bin kilim im rait langa midul langa im forid, en det ston bin breigimap det hed bounpat insaid, en Galaiyath bin buldan feisdan langa graun.
49 Enfiou a mão na sua sacola, pegou uma pedra e com a funda a atirou em Golias. A pedra entrou na testa de Golias, e ele caiu de cara no chão. Então Davi correu, ficou de pé sobre Golias, tirou a espada dele da bainha e o matou, cortando com ela a cabeça dele. E assim Davi venceu Golias e o matou apenas com uma pedra. Quando os filisteus viram que o seu herói estava morto, fugiram.
50 Lagijat na Deibid bin bidim Galaiyath. Im nomo bin kilim im garram bigwan naif. Imbin kilim im garram shangai en ston,
50 — ausente —
51 en afta imbin ran en luk im bodi, en imbin deigimat det bigwan naif brom det pautj blanga Galaiyath, en imbin kadimof det hed blanga im garram det bigwan naif, en imbin kilim im ded.
51 — ausente —
52 en ola Isreil solja bin jingat gudbinjiwei, en deibin aftumbat olabat blanga kilim olabat, en deibin ranimap olabat raidap langa det taun gulum Geth olawei langa det taun gulum Ekran. Detmatj dedwan Filastain solja bin leidan ebriweya langa det roud langa det taun gulum Sharaiyim olawei raidap langa det dubala taun gulum Geth en Ekran.
52 Aí os soldados de Israel e de Judá correram atrás deles, gritando, e os perseguiram até a cidade de Gate e até os portões de Ecrom. Os filisteus caíram feridos pela estrada de Saaraim, até Gate e Ecrom.
53 Wal wen ola Isreil solja bin kambek brom ranimapbat detlot Filastain solja, deibin gajimbat ola enijing brom det Filastain kemp,
53 Os israelitas voltaram da perseguição aos filisteus e levaram as coisas do acampamento deles.
54 en Deibid bin gajim ola wepan blanga Galaiyath, en imbin gajim det hed blanga im du, en imbin deigim det hed langa Jerusalem, en imbin deigim ola wepan blanga Galaiyath langa im ron kemp.
54 Davi pegou a cabeça de Golias e a levou para Jerusalém. Porém as armas de Golias ele guardou na sua própria barraca.
55 Wal wen King Sol bin luk Deibid go en fait langa Galaiyath, imbin askim Ebna det boswan blanga im solja olabat, “Hu det yangboi dedi?”
55 Quando Saul viu Davi saindo para lutar com Golias, perguntou a Abner, o comandante do seu exército: — Abner, quem é aquele rapaz? — Meu senhor, juro pela sua vida que não sei! — respondeu Abner.
56 En King Sol bin tok, “Wal yu go en askimbat olabat.”
56 — Então vá e procure saber! — disse Saul.
57 Wal afta wen Deibid bin kilim Galaiyath, imbin kambek langa det kemp blanga ola Isreil solja, en Ebna bin deigim im langa King Sol, en Deibid bin stil abum det hed blanga Galaiyath langa im bingga,
57 Assim, quando Davi voltou para o acampamento, depois de matar Golias, Abner o levou a Saul. Davi ainda estava carregando a cabeça de Golias.
58 en King Sol bin tok, “Yangmen, hu yu dedi?”
58 Saul perguntou: — Rapaz, quem é você? — Sou filho do seu criado Jessé, da cidade de Belém! — respondeu Davi.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Samuel 17, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.