Marcos 4
Bagung Pinegsulutan et Empuꞌ (PLW) vs NTLH
1 Timinagnaꞌ peuliꞌ nenulduꞌ si Jesus dut deplakan et dagat. Sabab et mekansang banar taaw pelibut kenye, angkansa, siminakat ya et sembatung gubang. Dut dagat gubang neng pegerungan ye bekeꞌ dut deplakan et dagat gasi mengeꞌ taw.
1 Jesus começou a ensinar outra vez na beira do lago da Galileia. A multidão que se ajuntou em volta dele era tão grande, que ele entrou e sentou-se num barco perto da praia, onde o povo estava.
2 Pegkerangen ye lang pegtulduꞌ ye et mekansang neng ginis. Itue sinugid ye.
2 Jesus usava parábolas para ensinar muitas coisas. Ele dizia:
3 “Kinggaꞌ myu. Maya mengunguma nanew apang menabug et pungu.
3 — Escutem! Certo homem saiu para semear.
4 Pegsabug ye maya pungu na nekapet dut abiʼt dalan. Diminateng mengeꞌ begit apang mengaan et pungu.
4 E, quando estava espalhando as sementes, algumas caíram na beira do caminho, e os passarinhos comeram tudo.
5 Maya gasi pungu nekapet dut kebebetuan neng mebabew lang lugtaꞌ. Metikas timinuhuꞌ sabab et kaya lang mekapal lugtaꞌ.
5 Outra parte das sementes caiu num lugar onde havia muitas pedras e pouca terra. As sementes brotaram logo porque a terra não era funda.
6 Peginit et eldew nerungley luluwaken sabab kaya mekerarem mengeꞌ gamut.
6 Mas, quando o sol apareceu, queimou as plantas, e elas secaram porque não tinham raízes.
7 Maya gasi nekapet dut lugtaꞌ na maya beririꞌ tagnaꞌ. Timinunas mengeꞌ beririꞌ angkan neternung mengeꞌ luluwaken neng timinuhuꞌ in, angkansa kaya nuaꞌ.
7 Outras sementes caíram no meio de espinhos, que cresceram e sufocaram as plantas. Por isso nada produziram.
8 Mengeꞌ iba nekapet dut menungang lugtaꞌ. Timinuhuꞌ bekeꞌ negbaraꞌ sampay kiminansang elinseg. Maya nuaꞌ et tegtelumpulung elinseg, tegenem neng pulung elinseg bekeꞌ tegsenggatus neng elinseg.”
8 Mas as sementes que caíram em terra boa brotaram, cresceram e produziram na base de trinta, sessenta e até cem grãos por um.
9 Sinugid i Jesus kedye, “Baꞌ maya taaw meingin megkesewd keilangan kumingeg.”
9 E Jesus terminou, dizendo:
10 Ganang yaya mene si Jesus mengingkut kenye sempuluꞌ duwang pepengenaran ye bekeꞌ mengeꞌ ibang taaw pasal et mengeꞌ karang.
10 Quando a multidão foi embora, as pessoas que ficaram ali começaram, junto com os doze discípulos, a fazer perguntas a Jesus sobre parábolas .
11 Sinugid ye kedye, kwan, “Pinesewd dimyu mengeꞌ taguꞌ pasal baꞌ enukwan mengmilik Empuꞌ. Temed dut mengeꞌ ibang taaw neng mendiꞌ mengandel pegtulduꞌ itue pinebiyaꞌ et karang.
11 Jesus disse a eles:
12 Atin meinabu apang,
12 para que olhem e não enxerguem nada e para que escutem e não entendam; se não, eles voltariam para Deus, e ele os perdoaria.
13 Iningkut ye kedye, “Ingga peꞌ takuꞌ neretian myu itueng karang? Baꞌ kwantin enukwan meretian myu ibang mengeꞌ karang?
13 Então Jesus perguntou:
14 Itue retian et karang. Pegsabug et mengunguma atin samat pegtulduꞌ et Empuꞌ.
14 E continuou:
15 Maya mengeꞌ taaw samat lugtaꞌ dut abiʼt dalan na neptan et pungu. Pegkingeg dye et beres et Empuꞌ diminateng si Seytan apang ugaren beres neng tinulduꞌ kedye.
15 Algumas pessoas que a ouvem são como as sementes que caíram na beira do caminho. Logo que ouvem, Satanás vem e tira a mensagem que foi semeada no coração delas.
16 “Pegkingeg et mengeꞌ iba et beres samat kebebetuan na neptan et pungu. Nenep dye sabab tinerima dye megtuy mengeꞌ beres.
16 Outras pessoas são como as sementes que foram semeadas onde havia muitas pedras. Quando ouvem a mensagem, elas a aceitam logo com alegria;
17 Temed kaya timineteg dut pikiran dye beres et Empuꞌ, angkansa, kaya diminaran dye. Pegdateng et keliyutan bekeꞌ sawey sabab et pegterima et beres negmendiꞌ dye megtuy.
17 mas depois de pouco tempo essas pessoas abandonam a mensagem porque ela não criou raízes nelas. E, quando por causa da mensagem chegam os sofrimentos e as perseguições, elas logo abandonam a sua fé.
18 “Mengeꞌ ibang taaw samat maya beririꞌ tagnaꞌ naꞌ neptan et pungu. Kiningeg dye beres et Empuꞌ.
18 Ainda outras são parecidas com as sementes que foram semeadas no meio dos espinhos. Elas ouvem a mensagem,
19 Pemikir dye pasal et mengeꞌ kesesewan alang et kebiyagan dye bekeꞌ keblan dye mekepesanang mengeꞌ mergang ginis sampay ibang keinginan seked pegternungen beres et Empuꞌ. Angkansa, kaya negbaraꞌ dye.
19 mas, quando aparecem as preocupações deste mundo, a ilusão das riquezas e outras ambições, estas coisas sufocam a mensagem, e ela não produz frutos.
20 “Temed mengeꞌ iba samat menungang lugtaꞌ neng neptan et pungu. Pegkinggen dye bekeꞌ pegterimanen beres sampay negbaraꞌ dye. Samat pegbuaꞌ et luluwaken sinungtuan dye. Maya nuaꞌ et kikisek bekeꞌ maya mekansang sampay maya nuaꞌ et mekansang banar.”
20 E existem aquelas pessoas que são como as sementes que foram semeadas em terra boa. Elas ouvem, e aceitam a mensagem, e produzem uma grande colheita: umas, trinta; outras, sessenta; e ainda outras, cem vezes mais do que foi semeado.
21 Iningkut i Jesus kedye, kwan, “Pegpegketan takuꞌ pelitaan apang tekpan et gentangan etawa dut sirib et igaan? Diki takuꞌ apang iratun dut deretunan et pelitaan?
21 Jesus continuou:
22 Sabab kaya pegtetaguꞌ na diki meblad bekeꞌ kaya lang ginis na taguꞌ na diki ipesewd.
22 Pois tudo o que está escondido será descoberto, e tudo o que está em segredo será conhecido.
23 Baꞌ maya taaw meingin megkesewd keilangan kumingeg.”
23 Se vocês têm ouvidos para ouvir, então ouçam.
24 Sinugid ye kedye, “Retiaꞌ myu et menunga sebarang mekekingeg myu,” kwan ye. “Baꞌ enu pegemiten myu neng penukud megdemikian kwantin gasi isukud dimyu et Empuꞌ.
24 Disse também:
25 Dugangan nega mayang maya ne, temed isien nega dut kurang itieng kisek na dut kenye.”
25 Quem tem receberá mais; mas quem não tem, até o pouco que tem será tirado dele.
26 Sinugid nega i Jesus, kwan, “Kwantin mengmilik Empuꞌ dut taw. Samat sembatung lelaki neng megsesasad et pungu dut lugtaꞌ.
26 Jesus disse:
27 Eldew gebi baꞌ megigaꞌ etawa megtitiyag menenasad megtutuhuꞌ bekeꞌ megbebaraꞌ pungu misan kaya mekesewran et lelaki baꞌ enukwan.
27 Quer ele esteja acordado, quer esteja dormindo, ela brota e cresce, sem ele saber como isso acontece.
28 Pepetuhuꞌ bekeꞌ pepebuaꞌ et lugtaꞌ mengeꞌ luluwaken. Deun mena, mura uheyen, pegketbes dumunguk.
28 É a própria terra que dá o seu fruto: primeiro aparece a planta, depois a espiga, e, mais tarde, os grãos que enchem a espiga.
29 Baꞌ lutuꞌ ne, pepekeyg itue sabab sereng ne keygen.”
29 Quando as espigas ficam maduras, o homem começa a cortá-las com a foice, pois chegou o tempo da colheita.
30 Nengingkut gasi si Jesus, “Samat enung ginis kebnaran megmilik banar Empuꞌ? Enung karang gemiten tyu apang itulduꞌ itue?
30 Jesus continuou:
31 Samat elinseg et mustasa itue. Kikisek et ginsan neng alit na ipegluwak dut lugtaꞌ.
31 Ele é como uma semente de mostarda, que é a menor de todas as sementes.
32 Temed baꞌ linuwak ne pegbaraꞌ bekeꞌ megdeklaꞌ et ginsan neng tutulnuen. Megsanga itue et merapaꞌ, angkansa, mekepugad mengeꞌ begit dut sirib ye.”
32 Mas, depois de semeada, cresce muito até ficar a maior de todas as plantas. E os seus ramos são tão grandes, que os passarinhos fazem ninhos entre as suas folhas.
33 Beres et Empuꞌ daran pegkarang i Jesus dut mengeꞌ taaw sigun et megesan et pengretiꞌ dye.
33 Assim, usando muitas parábolas como estas, Jesus falava ao povo de um modo que eles podiam entender.
34 Kaya pegbiseranen ye dye baꞌ diki ikarang ye. Pinesewd ye ginsan neng retian et karang dut mengeꞌ pepengenaran ye baꞌ diri ye mene.
34 E só falava com eles usando parábolas, mas explicava tudo em particular aos discípulos.
35 Megegebi ne et ating eldew sinugid i Jesus dut mengeꞌ pepengenaran ye, kwan, “Dumipag tyu dut sembelang deplakan et dagat.”
35 Naquele dia, de tardinha, Jesus disse aos discípulos:
36 Tinirengan dye mengeꞌ taw. Siminakat gasi mengeꞌ pepengenaran et gubang neng pegerungan i Jesus bekeꞌ nemenulak. Maya nega ibang gubang kedingan dye.
36 Então eles deixaram o povo ali, subiram no barco em que Jesus estava e foram com ele; e outros barcos o acompanharam.
37 Dinetengan dye et mebasag banar neng ribut. Tinumpilan et mengeꞌ gumbang gubang seked kisek mebaha.
37 De repente, começou a soprar um vento muito forte, e as ondas arrebentavam com tanta força em cima do barco, que ele já estava ficando cheio de água.
38 Megigaꞌ si Jesus et bantal dut embut et gubang. Tiniyag ya et mengeꞌ pepengenaran bekeꞌ iningkut dye ya, kwan, “Menunulduꞌ, kaya takuꞌ megraas ke megtetgeb tyu ne?”
38 Jesus estava dormindo na parte detrás do barco, com a cabeça numa almofada. Então os discípulos o acordaram e disseram: — Mestre! Nós vamos morrer! O senhor não se importa com isso?
39 Negbangun ya. Indyari binulag ye deres bekeꞌ tinahag ye dagat, kwan, “Kas kegibek! Tengew!” Timinngew deres sampay limininew dagat.
39 Então ele se levantou, falou duro com o vento e disse ao lago: O vento parou, e tudo ficou calmo.
40 Iningkut ye kedye, “Manu megtetakut kew? Kayangga peꞌ takuꞌ pegandel myu daken?”
40 Aí ele perguntou:
41 Timinakut dye banar bekeꞌ nengingkut-ingkut dye, kwan, “Sinu takuꞌ itue? Misan deres bekeꞌ dagat penelinga kenye!”
41 E os discípulos, cheios de medo, diziam uns aos outros: — Que homem é este que manda até no vento e nas ondas?!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.