Marcos 12
Bagung Pinegsulutan et Empuꞌ (PLW) vs BKJ
1 Negkarang peuliꞌ kedye si Jesus, kwan ye, “Nengluwak sembatung taaw et mekansang ubas dut uma ye. Indyari binekuran ye selus. Nengali ya et pepegaan et ubas, bekeꞌ negpetiyeg et melangkew neng tetluan neng tutungguan. Pinetengdanan ye et ibang mengunguma sabab siminurung ya dut merayung lungsud.
1 E ele começou a falar-lhes por parábolas: Um certo homem plantou uma vinha, e colocou uma cerca viva em torno dela, e cavou nela um lagar, e edificou uma torre, e a deixou com uns lavradores, e foi para um país distante.
2 Ganang pemumuaan ne pinesurung et Empuꞌ et luluwaken sembatung tetehagen ye apang ipesukut ye.
2 E na estação, enviou um servo aos lavradores para que ele pudesse receber do fruto da vinha.
3 Segwaꞌ inewiran et mengeꞌ iba itueng tetehagen, pinesekitan dye, bekeꞌ pineuliꞌ et kaya lang bibit.
3 E eles pegando-o, espancaram-no e o mandaram embora sem nada.
4 Pinesurung ye gasi ibang tetehagen ye. Segwaꞌ, pinukul dye ulu ye sampay pinelelew dye.
4 E mais uma vez, ele enviou outro servo; e eles, apedrejando-o, feriram-no na cabeça, e o mandaram embora, completamente envergonhado.
5 Nengdaak gasi ya et sembatu nega. Segwaꞌ pinatey dye ating dinaak. Kwantin nega gasi kineradya dye dut mengeꞌ mekeldam neng dinaak. Maya pinesekitan, mayang iba pinatey dye.
5 E novamente ele enviou outro; e a este mataram, e a muitos outros, espancando a uns e matando a outros.
6 Sembatu mene netektak na mekedyari ipesurung ye. Yegang itue neng pegkesien ye. Ya ne kebiniyanan neng pinesurung ye kedye. Kwan ye, ‘Esipen dye meraliꞌ yegang kung lelaki.’
6 Tendo, portanto, ainda o seu filho amado, a este lhes enviou por último, dizendo: Eles respeitarão o meu filho.
7 Segwaꞌ mengeꞌ mengunguma nemegisun-isun, kwan dye, ‘Itue ne memumusakaꞌ. Aniꞌ kew. Peteyen tyu apang meisiꞌ tyu pusakaen ye.’
7 Mas aqueles lavradores disseram entre si: Este é o herdeiro; vinde, matemo-lo, e a herança será nossa.
8 Inewiran dye ya, pinatey, bekeꞌ tinimbag dut liwan et luluwakan et ubas.
8 E eles tomando-o, mataram-no, e lançaram-no fora da vinha.
9 “Enu ne keredyanen et Empuꞌ et luluwaken? Surungan ye mengingipat et ubas apang peteyen. Petengdanan ye ne ubasan dut ibang mengunguma.
9 O que fará, portanto, o senhor da vinha? Ele virá e destruirá os lavradores, e dará a vinha a outros.
10 Ingga peꞌ takuꞌ nebatsaꞌ myu nekebtang dut Kesuratan? Kwan,
10 Ainda não lestes esta escritura: A pedra que os edificadores rejeitaram se tornou a cabeça da esquina;
11 Sabab kineradya et Empuꞌ itue.
11 isso é obra do Senhor, e é maravilhoso aos nossos olhos?
12 Pinaru et pegibuten et mengeꞌ Judio na elewen si Jesus sabab neisiꞌisiꞌ dye ne na dye pegsusugaten et kekerangan ye. Segwaꞌ, megtakut dye gasi et mengeꞌ taw, angkansa, kaya inenu dye ya. Nemengugad dye lang.
12 E eles buscavam prendê-lo, mas temiam as pessoas; porque sabiam que ele havia falado a parábola contra eles; e deixando-o, foram pelo seu caminho.
13 Senung Pariseo bekeꞌ mengeꞌ tindeg i Herodes pinesurung ki Jesus apang melukuy dye ya dut pegbersen ye.
13 E eles enviaram-lhe alguns dos fariseus e dos herodianos, para surpreendê-lo em suas palavras.
14 Nepekabiꞌ dye kenye bekeꞌ kwan dye, “Menunulduꞌ, nesewran kay metignaꞌ ke bekeꞌ kaya lang mekeguyud ke et misan sinu sabab saliꞌ pemiriꞌ myu et ginsan neng taw. Keberbenaran pegtutulduꞌ mu baꞌ enu keinginan et Empuꞌ dut mengeꞌ taw. Dut Keseraan takuꞌ itueng pegbayad et buwis ki Sesar? Megbayad kay etawa diki?”
14 E, chegando eles, disseram-lhe: Mestre, nós sabemos que tu és verdadeiro, e não te preocupas com opinião de nenhum homem, quanto mais com a aparência dos homens, mas ensinas o caminho de Deus em verdade; é lícito dar tributo a César, ou não?
15 Segwaꞌ, nesewran i Jesus na pebiꞌbiriꞌ dye lang. Angkansa, sinugid ye kedye, kwan ye, “Manu takuꞌ ingin myu aku lukuyen? Begeyiꞌ myu aku et sembatung denaryo. Birinen ku.”
15 Nós daremos, ou não daremos? Mas ele, conhecendo a sua hipocrisia, disse-lhes: Por que me tentais? Trazei-me um denário, para que eu a veja.
16 Binggeyan dye ya. Iningkut dye i Jesus, kwan ye, “Sinung pataꞌ bekeꞌ ingaran nekebtang atue?” Siminambag dye, “Ki Sesar neng pegibuten.”
16 E eles trouxeram-lho. E ele disse-lhes: De quem é esta imagem e inscrição? E eles lhe disseram: De César.
17 Sinugid i Jesus kedye, “Igbeyaꞌ myu ki Sesar barang ki Sesar. Igbeyaꞌ myu gasi dut Empuꞌ barang dut Empuꞌ.” Negliluꞌ dye banar kenye.
17 E Jesus, respondendo, disse-lhes: Dai a César as coisas que são de César, e a Deus as coisas que são de Deus. E maravilharam-se dele.
18 Mengeꞌ Saduseo neng kaya pemengandel et megbiyag peuliꞌ mengeꞌ patey nengingkut ki Jesus, kwan dye,
18 Então se aproximaram dele os saduceus, que dizem não haver ressurreição, e eles perguntaram-lhe, dizendo:
19 “Menunulduꞌ, negsurat si Moises damen et Keseraan. Baꞌ matey lelaki bekeꞌ metirengan ye esawa ye et kaya lang yegang dye, ating tipused et lelaki keilangan pebulun dut nebeluan, apang megyegang dye apang ipelembus tutusan et ating natey.
19 Mestre, Moisés nos escreveu que, se morresse o irmão de um homem, e deixasse sua esposa e não deixasse filhos, que seu irmão tomasse a esposa dele, e levantasse descendência a seu irmão.
20 Maya pitung megtipused neng lelaki. Nengesawa ukaꞌ tebes natey ampaꞌ kaya lang yegang ye.
20 Ora, havia sete irmãos; e o primeiro tomou a esposa, e morreu sem deixar descendência.
21 Nepebulun dut nebeluan itueng ikeruwa tebes natey gasi. Kaya lang yegang dye. Kwantin gasi neinabu dut iketelu sampay dut mengeꞌ siminunud.
21 E o segundo a tomou e morreu, e nem este deixou descendência; e o terceiro da mesma maneira.
22 Seked nemematey pitung lelaki kaya lang nekeyegang dye. Dut ketimpusan natey gasi ating libun neng nebeluan.
22 E os sete a possuíram, sem deixar descendência; por fim, depois de todos, morreu também a mulher.
23 Sinu dut pitung lelaki mesawa ye dut pegbiyag peuliꞌ sabab nesawa ye dye ginsan?”
23 Portanto, na ressurreição, quando eles ressuscitarem, de qual deles será a mulher? Porque os sete a tiveram por mulher.
24 Siminambag si Jesus, kwan ye kedye, “Salaꞌ kew. Nesewran tyu baꞌ manu? Kaya mekesewran myu mengeꞌ nekesurat bekeꞌ basag et Empuꞌ.
24 E Jesus, respondendo, disse-lhes: Porventura vós não errais em razão de não conhecerdes as escrituras, nem o poder de Deus?
25 Sabab dut pegbiyag peuliꞌ diki ne mengesawa mengeꞌ taw. Megbiyag dye samat mengeꞌ dereakan et Empuꞌ dut lelegdengan et Empuꞌ.
25 Porque, ao ressuscitarem dentre os mortos, eles nem se casam, nem se dão em casamento; mas são como os anjos que estão no céu.
26 Pasal gasi et pegbiyag peuliꞌ ingga peꞌ takuꞌ nebatsaꞌ myu dut kesuratan i Moises pasal dut mebeꞌbabang kayu neng diminleg? Duntin nekesurat sinugid et Empuꞌ ki Moises, kwan ye, ‘Aku Empuꞌ i Abraham, Empuꞌ i Isaak, bekeꞌ i Jakob.’
26 E quanto aos mortos, que ressuscitarão; não lestes no livro de Moisés, como Deus lhe falou na sarça, dizendo: Eu sou o Deus de Abraão, e o Deus de Isaque, e o Deus de Jacó?
27 Diki ya Empuꞌ et mengeꞌ patey baꞌ diki Empuꞌ et mengeꞌ biyag. Salaꞌ kew banar.”
27 Ele não é o Deus dos mortos, mas é o Deus dos vivos; portanto, vós errais grandemente.
28 Nekekingeg sembatung menunulduꞌ et Keseraan dut pemegdawa-dawa. Netantu ye mependey sumambag si Jesus dut mengeꞌ Saduseo. Angkansa, pinekebian ye si Jesus apang mengingkut, kwan ye, “Embeng saraꞌ mergaꞌ et ginsan?”
28 E vindo um dos escribas, ouvindo-os discutirem, e percebendo que lhes havia respondido bem, perguntou-lhe: Qual é o primeiro de todos os mandamentos?
29 Siminambag si Jesus, kwan ye, “Itue mergang saraꞌ et ginsan. Kinggaꞌ mengeꞌ tawʼt Israel. Empuꞌ tyu sembatu lang Empuꞌ.
29 E Jesus respondeu-lhe: O primeiro de todos os mandamentos é: Ouve, ó Israel, o Senhor nosso Deus é o único Senhor;
30 Kesiiꞌ Empuꞌ mu et seled atey mu sampay dut penedseled bekeꞌ dut pikiran mu sampay dut ginsan et kebegbesagan mu. Itue mergang saraꞌ.
30 e tu amarás o Senhor teu Deus com todo o teu coração, e com toda tua alma, e com toda a tua mente, e com toda a tua força; este é o primeiro mandamento.
31 Itue gasi ikeruwa. Kesiiꞌ sebayaꞌ mu samat pegkasi mu et diri mu. Kaya ne ibang saraꞌ na lebing mergaꞌ selyu et itueng duwa.”
31 E o segundo é semelhante, a este: Tu amarás o teu próximo como a ti mesmo. Não há outro mandamento maior do que estes.
32 Siminambag menunulduꞌ et Keseraan, kwan ye, “Banar sinugid mu in, Menunulduꞌ. Sembatu lang Empuꞌ. Kaya ne lyu et kenye.
32 E o escriba lhe disse: Bem, Mestre, tu disseste a verdade; pois há um único Deus, e não há outro além dele;
33 Kesien Empuꞌ dut seled atey, bekeꞌ dut seled pikiran, sampay dut kebegbesagan. Kesien sebayaꞌ samat pegkasi mu et diri mu. Kelyu nega takuꞌ itue dut ginsan neng pegbegey na pegtutungen bekeꞌ begey na pegimateyen dut Empuꞌ.”
33 e amá-lo com todo o coração, com toda a compreensão, e com toda a alma, e com toda a força, e de amar ao seu próximo como a si mesmo, é mais do que todas as ofertas queimadas e sacrifícios.
34 Nebiriꞌ i Jesus samat mependey tubag ye. Angkansa, sinugid ye, “Mekabiꞌ ke ne mepelamud dut mengeꞌ pegmimilikan et Empuꞌ.” Seked duntin kaya ne taaw nekakuꞌ mengingkut kenye.
34 E Jesus, vendo que havia respondido sabiamente, disse-lhe: Tu não estás longe do reino de Deus. E nenhum homem depois disso ousou fazer-lhe pergunta alguma.
35 Ganang megtutulduꞌ si Jesus dut templo sinugid ye, kwan ye, “Enukwan pegsusugid et mengeꞌ menunulduꞌ et Keseraan na yegang i Dabid ating Mesias?
35 E Jesus respondeu e disse, enquanto ensinava no templo: Como dizem os escribas que Cristo é o filho de Davi?
36 Misan si Dabid ininduan et Menungang Nakem, negpebnar et samat itue,
36 O próprio Davi disse pelo Espírito Santo: O SENHOR disse ao meu Senhor: Assenta-te à minha direita, até que eu faça os teus inimigos por escabelo.
37 Si Dabid ne gasi negsugid nega kenye ‘Empuꞌ’. Enukwan mebateng et mengeꞌ menunulduꞌ et Keseraan na yegang lang i Dabid Mesias?” Liminasig et pegkingeg kenye mengeꞌ taaw.
37 Porque, se Davi mesmo lhe chama Senhor, como é ele então seu filho? E pessoas comuns o ouviam de boa vontade.
38 Sinugid nega i Jesus dut pegtulduꞌ ye, kwan ye, “Ingetiꞌ myu mengeꞌ menunulduꞌ et Keseraan na keinginan dye megbadyuꞌ et mebuwat baꞌ manew dye dut tetebuan sabab ingin dye tyuman et mengeꞌ taw.
38 E ele dizia-lhes na sua doutrina: Guardai-vos dos escribas, que adoram andar com vestes compridas, e amam saudações nos mercados,
39 Dut sinagoga gasi ingin dye marung dut teteyumanan et mengeꞌ taaw bekeꞌ mengeꞌ erung-erungan et mengeꞌ pegibuten dut mengeꞌ kenkanan.
39 e os principais assentos nas sinagogas, e os lugares mais altos nos banquetes;
40 Pegrundingen dye lang pengartaꞌ et mengeꞌ libun neng nebeluan. Keinginan dye menelangin et mebuwat, lebi negang megat banar dusa kedye.”
40 que devoram as casas das viúvas, e sob pretexto fazem longas orações; estes receberão maior condenação.
41 Narung si Jesus dut abiꞌ et pegbebgeyan et Empuꞌ dut templo apang serungan ye mengeꞌ taw, sasat pemengdegdag et pirak dut susunan. Mekansang deyahan nenunuꞌ et derekerang argaꞌ.
41 E sentou-se Jesus defronte do tesouro, e observava como a multidão lançava dinheiro no tesouro; e muitos ricos depositavam muito.
42 Kiminabiꞌ gasi sembatung libun neng nebeluan apang menunuꞌ et duwang siin neng kikisek neng argaꞌ.
42 E vindo ali uma viúva pobre, depositou dois leptos, que valem um quadrante.
43 Ginayat i Jesus mengeꞌ pepengenaran ye. Sinugiran ye dye, kwan ye, “Keberbenaran pegsusugid ku dimyu itueng miskin neng nebeluan nenunuꞌ et lebi negang argaꞌ et sinunuꞌ dye.
43 E ele chamando a si os seus discípulos, disse-lhes: Na verdade eu vos digo que esta pobre viúva deu mais do que todos os que depositaram no tesouro;
44 Sabab mengeꞌ iba sinunuꞌ dye kisek neng bagiꞌ lang et pengartaꞌ dye. Segwaꞌ, sinunuꞌ et itueng miskin neng nebeluan ginsan neng ibiyag ye.”
44 porque todos eles depositaram da sua abundância; mas ela depositou tudo o que tinha, todo o seu meio de vida.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.