Lucas 8

Bagung Pinegsulutan et Empuꞌ (PLW) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Pegketbes et itue siminurung si Jesus dut lungsud sampay negpelatun-latun dut mengeꞌ kebenbenwanan na pepeabar et Menungang Abar pasal et pegmilik et Empuꞌ. Pebebayaꞌ nega kenyeng sempuluꞌ duwang pepengenaran in.
1 Algum tempo depois Jesus saiu e viajou por cidades e povoados, anunciando a boa notícia do Reino de Deus . Os doze discípulos foram com ele,
2 Megdemikian nememayaꞌ mengeꞌ kelilibunan neng pinegulinan ye et begbalig dye sampay indeginis neng mengeꞌ reresanen dye. Sembatu ne si Maria, pegngeranen gasi et Magdalena, dut kenye nepeliwan pitung mereraat neng diwata,
2 e também algumas mulheres que haviam sido livradas de espíritos maus e curadas de doenças. Eram Maria, chamada Madalena, de quem tinham sido expulsos sete demônios;
3 bekeꞌ si Juana esawa i Kusa, na pepengendelan i Gobernador Herodes, bekeꞌ si Susana sampay mekansang nega iba. Itueng kelilibunan memegtabang dye teyeg dut kedyeng kineredyanan kire Jesus.
3 Joana, mulher de Cuza, que era alto funcionário do governo de Herodes; Susana e muitas outras mulheres que, com os seus próprios recursos, ajudavam Jesus e os seus discípulos.
4 Pagkaꞌ mekansang ne mengeꞌ taaw netimung pesusurung dut ki Jesus teyeg dye dut leing-leing mengeꞌ lungsud, tinuturanan ye dye et itueng beleybey.
4 Uma grande multidão, vinda de várias cidades, veio ver Jesus. Quando todos estavam reunidos, ele contou esta parábola :
5 Kwan ye, “Sembatung mengunguma siminurung dut uma ye supaya menabug. Ganang pegsabug ye ne pungu ye iba in, nerebsakan ye dut dalan sampay liminantut. Na itue nebiyaan et bekurkur indyari kinaan ye.
5 — Certo homem saiu para semear. E, quando estava espalhando as sementes, algumas caíram na beira do caminho, onde foram pisadas pelas pessoas e comidas pelos passarinhos.
6 Iba gasing pungu in nerebuan ye dut kebebetuan, ganang timinuhuꞌ ne, nemengrep ne sabab kaya mekenemugan.
6 Outras sementes caíram num lugar onde havia muitas pedras, e, quando começaram a brotar, as plantas secaram porque não havia umidade.
7 Ibang pungu in nerabuꞌ dut tegeilemunen tagnaꞌ kiminansang mengeꞌ ilemunen atin ne nenglemes et luluwaken.
7 Outra parte caiu no meio de espinhos, que cresceram junto com as plantas e as sufocaram.
8 Segwaꞌ maya iba nerabuꞌ dut menungang lugtaꞌ. Timinuhuꞌ seked-seked nuaꞌ et kesenggatus, lumbi dut pungu naꞌ nesasad.” Ganang nebres i Jesus ne itue, negsugid et mebasag, kwan ye, “Sebarang maya telinga ikingeg, kumingeg. Maya telinga myu, diki be! Angkansa kinggaꞌ myu et menunga.”
8 Mas algumas sementes caíram em terra boa. As plantas cresceram e produziram cem grãos para cada semente. E Jesus terminou, dizendo:
9 Nengingkut mengeꞌ pepengenaran i Jesus, kwan dye, “Enu ingin bersen et beleybey naꞌ itue?”
9 Os discípulos de Jesus perguntaram o que ele queria dizer com essa parábola .
10 Indyari kwan i Jesus, “Ipebebgey ne dut dimyu kesesewran pasal et mengeꞌ taguꞌ baꞌ pesalan nega dut pegmilik et Empuꞌ, segwaꞌ dut iba pegbersen ku lang kedye et pebeleybey supaya;
10 Jesus respondeu:
11 “Na itue ingin bersen et beleybey: ating pungu, atin ne bebresen et Empuꞌ.
11 — O que essa parábola quer dizer é o seguinte: a semente é a mensagem de Deus.
12 Sebarang nerabu dut dalan, atin ne dye na nemekekingeg, pegketbes diminateng si Seytan inugad bebresen dut seled pusuꞌ dye supaya diki dye keandel apang mebawiꞌ.
12 As sementes que caíram na beira do caminho são as pessoas que ouvem a mensagem. Porém o Diabo chega e tira a mensagem do coração delas para que não creiam e não sejam salvas.
13 Sebarang neregdag dut kebebetuan atin ne dye mengeꞌ memegenep selus et pegterima pegkekingeg dye lang et beres et Empuꞌ, segwaꞌ kaya nekerarem gamut dye. Nemengandel sementaraꞌ, segwaꞌ pegdatek et maya sulay, nelipatan dye ne.
13 As sementes que caíram onde havia muitas pedras são as pessoas que ouvem a mensagem e a recebem com muita alegria. Elas não têm raízes e por isso creem somente por algum tempo; e, quando chega a tentação, abandonam tudo.
14 Sebarang nerebuan ye dut ilamun, atin ne dye nemekekingeg et bebresen et Empuꞌ, temed neraag dye et mengeꞌ ginis neng pegpipikiren, bekeꞌ kementirian, sampay siminangkaꞌ et biyag, angkansa kaya negnunga.
14 As sementes que caíram no meio dos espinhos são as pessoas que ouvem a mensagem. Porém as preocupações, as riquezas e os prazeres desta vida aumentam e sufocam essas pessoas. Por isso os frutos que elas produzem nunca amadurecem.
15 Sebarang nerebuan ye dut menungang lugtaꞌ, atin ne dye nemekekingeg et beres et Empuꞌ, ipesled ne dye, na maya dye menunga bekeꞌ metignaꞌ neng pusuꞌ, pegsandal dye seked memuaꞌ dye et menunga.”
15 E as sementes que caíram em terra boa são aquelas pessoas que ouvem e guardam a mensagem no seu coração bom e obediente; e, porque são fiéis, produzem frutos.
16 “Kaya taaw pegsiluꞌ ye et sembatung saleng, pegketbes sekluban ye et siburan, etawa dut sirib et igaan. Erapun iratun ye dut semberikaran supaya sebarang mengungumbaley kebiriꞌ et binyar ye.
16 Jesus continuou:
17 Megdemikian kaya megtetaguꞌ naꞌ, diki nebuar. Sampay kaya lang tinaguꞌ na diki mesewran etawa mebibit nega dut keheyangan.
17 Pois tudo o que está escondido será descoberto, e tudo o que está em segredo será conhecido e revelado.
18 Angkansa inunganaꞌ myu dimyung pengingeg, sabab sebarang maya neretian ye, begeyan nega et Empuꞌ. Bekeꞌ sebarang kaya, ugaran nega gasi, sampay erim yeʼt kenye in, isien nega eset kenye in.”
18 — Portanto, tomem cuidado e vejam como vocês ouvem. Porque quem tem receberá mais; mas quem não tem, até o que pensa que tem será tirado dele.
19 Naꞌ, nemengduntin ki Jesus kenyeng induꞌ bekeꞌ mengeꞌ ketipusdan ye, segwaꞌ diki dye kepekabiꞌ sabab et kineldamaʼt mengeꞌ taaw.
19 A mãe e os irmãos de Jesus vieram até o lugar onde ele estava, mas, por causa da multidão, não conseguiam chegar perto dele.
20 Indyari maya negsugid kenye, kwan ye, “Induꞌ, bekeꞌ mengeꞌ ketipusdan mu dut liwan. Ingin dye mekipegkita rimu.”
20 Então alguém disse a Jesus: — A sua mãe e os seus irmãos estão lá fora e querem falar com o senhor.
21 Sinambag i Jesus, kwan ye, “Sebarang megkingeg bekeꞌ megtuman et beres et Empuꞌ atin dye in siringan mengeꞌ induꞌ bekeꞌ ketipusdan ku.”
21 Mas Jesus disse a todos:
22 Sembatung eldew kwan i Jesus dut mengeꞌ pepengenaran ye, “Dumipag tyu dut sembelang dagat.” Indyari siminakat dye ne dut gubang ampaꞌ dye ne timinulak.
22 Certo dia Jesus subiu num barco com os seus discípulos e disse: Então eles partiram.
23 Ganang meglelayag dye ne, nekeigaꞌ si Jesus. Kaya enu-enu atin mene inggaꞌ dye diminateng ne ribut, naꞌ nebehanan net dagat gubang dye angkan dye tiban mekedyaring meriwaraꞌ ne.
23 Enquanto estavam atravessando o lago, Jesus dormiu. Um vento muito forte começou a soprar sobre o lago, e o barco foi ficando cheio de água, de modo que todos estavam em perigo.
24 Indyari kinebiyan net mengeꞌ pepengenaran ye pegketbes tiniyag ye si Jesus, kwan dye, “Menunulduꞌ, Menunulduꞌ, metgeb tyu ne!”
24 Aí os discípulos chegaram perto de Jesus e o acordaram, dizendo: — Mestre, Mestre! Nós vamos morrer! Jesus se levantou e deu uma ordem ao vento e à tempestade. Eles pararam, e tudo ficou calmo.
25 “Kaya takuꞌ pegandel myu?” binres ye kenyeng mengeꞌ pepengenaran. Bibit meraliꞌ et takut bekeꞌ pengliluꞌ kedye ginsan. Nemegsiingkut-ingkutan dye kwan dye, “Sinu takuꞌ itue e? Misan deres bekeꞌ dagat megibut et bulag ye?”
25 Então ele disse aos discípulos: Mas eles estavam admirados e com medo e diziam uns aos outros: — Que homem é este? Ele manda até no vento e nas ondas, e eles obedecem!
26 Indyari neglenlahyun layag dye surung dut lungsud et Geraseno, dut entek et Galilea.
26 Jesus e os discípulos chegaram à região de Gerasa, no lado leste do lago da Galileia.
27 Pegdungguꞌ dye nineug si Jesus dut deplakaʼt dagat. Naꞌ maya siminusup kenye sembatung begbalig teyeg et kebenbenwanan dun. Nekwit ne atin kaya ne pegbadyuꞌ bekeꞌ kaya ne dut benwa peglegdengan ye, segwaꞌ daran in dut lelelbengan ne pegigaan ye.
27 Assim que Jesus saiu do barco, um homem daquela cidade foi encontrar-se com ele. Esse homem estava dominado por demônios. Fazia muito tempo que ele andava sem roupas e não morava numa casa, mas vivia nos túmulos do cemitério.
28 Pegkebiriꞌ ye ki Jesus, giminerwak ampaꞌ ne nepekleb dut titikeran ye. Pegketbes giminerwak et mebasag, kwan ye, “Enu adyat mu daken, Jesus, Yegang et Ketaas-taasan naꞌ Empuꞌ? Engaten ku teyen dimu asiꞌasiꞌ. Kasiꞌ ku pegpeliyutiꞌ!”
28 Quando viu Jesus, o homem deu um grito, caiu no chão diante dele e disse bem alto: — Jesus, Filho do Deus Altíssimo! O que o senhor quer de mim? Por favor, não me castigue!
29 Angkansa dinaak i Jesus meraat neng diwata na lumiwan dut lelaki, sabab nekwit-kwit ne pegtagnaꞌ et pegbegbalig ye. Bekeꞌ misan tungguan bekeꞌ sigtaʼt rantay et besiꞌ, mekepugtaꞌ ye nega sampay pegbiten ya et meraat neng diwata dut kelnangan.
29 Ele disse isso porque Jesus havia mandado o espírito mau sair dele. Esse espírito o havia agarrado muitas vezes. As pessoas chegaram até a amarrar os pés e as mãos do homem com correntes de ferro, mas ele as quebrava, e o demônio o levava para o deserto.
30 Indyari iningkut i Jesus, kwan ye, “Enu ingaran mu?” Siminambag gasi dut kenye, kwan ye, “Ingaran ku si Ribu.” Sabab mekeldam neng mengeꞌ mereraat neng diwata siminled dut kenye.
30 Jesus perguntou a ele: — O meu nome é Multidão! — respondeu ele. (Ele disse isso porque muitos demônios tinham entrado nele.)
31 Daran atin mengeꞌ mereraat neng diwata negpeasiꞌasiꞌ na endey dye ipeteptap dut kerereman na kaya seskeran, dut Narkaꞌ.
31 Aí os demônios começaram a pedir com insistência a Jesus que não os mandasse para o abismo .
32 Indyari dut lugtaꞌ naꞌ atin maya banan et mengeꞌ biyek na pemenginaan dut iged-iged et bulud. Inangat et mengeꞌ mereraat ki Jesus na ipesled dye ne lang dut mengeꞌ biyek tiꞌ. Indyari tinugutan ye ne dye.
32 Muitos porcos estavam comendo num morro ali perto. Os demônios pediram com insistência a Jesus que os deixasse entrar nos porcos, e ele deixou.
33 Indyari nemengliwan mengeꞌ mereraat neng diwata ampaꞌ dye ne siminled dut mengeꞌ biyek. Nemengdarak pesedsad mengeꞌ biyek surung dut mepengpang nenestarus dut dagat seked nelelmes dye ginsan.
33 Então eles saíram do homem e entraram nos porcos, que se atiraram morro abaixo, para dentro do lago, e se afogaram.
34 Ganang nebiriꞌ et mengeꞌ mengingipat kwantin ne neinabu, nemengdarak dye pesurung dut lungsud naꞌ atin sampay dut mengeꞌ kebenbenwanan supaya ipesewd baꞌ enu neinabu.
34 Quando os homens que estavam tomando conta dos porcos viram o que havia acontecido, fugiram e espalharam a notícia na cidade e nos seus arredores.
35 Indyari nemengliwan mengeꞌ taaw supaya birinen baꞌ enu neinabu. Pegdateng dye dut ki Jesus nebiriꞌ dye begbalig mena tiꞌ neng taaw megarung ne dut titikeran i Jesus, maya ne badyuꞌ ye sampay menunga ne nakem ye. Segwaꞌ tinekutan dye key.
35 Muita gente foi ver o que havia acontecido. Quando chegaram perto de Jesus, viram o homem de quem haviam saído os demônios. E ficaram assustados porque ele estava sentado aos pés de Jesus, vestido e no seu perfeito juízo.
36 Mendyari tinuturanan dye et sebarang mengeꞌ nekesaksiꞌ in baꞌ enukwan pinegulinan i Jesus taaw neng begbalig in.
36 Os que haviam visto tudo contaram ao povo como o homem tinha sido curado.
37 Pegketbes et atin ginsaʼt mengeꞌ taaw et ating lungsud et Geraseno negpeasiꞌasiꞌ banar ki Jesus na baꞌ mekedyari mugad ne sabab nesled dye banar et takut. Angkansa siminakat ne ya dut gubang apang tumireng ne kedye.
37 Aí toda a gente da região de Gerasa ficou com muito medo e pediu que Jesus saísse da terra deles. Então Jesus subiu no barco e foi embora.
38 Ating taaw negulinan et pegbegbalig ye meingin teyen na mayaꞌ ne ki Jesus, segwaꞌ kwan i Jesus kenye,
38 E o homem de quem os demônios tinham saído implorou a Jesus: — Me deixe ir com o senhor! Mas Jesus o mandou embora, dizendo:
39 “Muliꞌ ke ne lang dut benwa mu, ituturanaꞌ kedye baꞌ enung deklaʼt binwat et Empuꞌ dimu.” Indyari nuliꞌ ne kenye pegdateng ye dun tinuturan ye ne dut mengeꞌ taaw et lungsud na atin na baꞌ enung deklang ginis binwat i Jesus dut kenye.
39 — Volte para casa e conte o que Deus fez por você. Então o homem foi pela cidade, contando o que Jesus tinha feito por ele.
40 Ganang nekepeuliꞌ ne gasi si Jesus dut dipag et dagat, kineldaman timinerima kenye, sabab ginsan dye megtetagey kenye.
40 Quando Jesus voltou para o lado oeste do lago, a multidão o recebeu com alegria, pois todos tinham ficado ali à espera dele.
41 Nepekabiꞌ kenye sembatung pepengendelan et pengempuan naꞌ benwa, ingaran ye si Jairo. Negpekleb dut titikeran i Jesus bekeꞌ negpeingasiꞌ na mayaꞌ mena kenye dut benwa.
41 Então chegou um homem chamado Jairo, que era chefe da sinagoga daquele lugar. Ele se jogou aos pés de Jesus e pediu com insistência que fosse até a sua casa
42 Sabab meinglew banar kesembatu-sembatung yegang ye naꞌ libun, na megumur peꞌ et sempuluꞌ duwa.
42 porque a sua filha única, de doze anos, estava morrendo. Enquanto Jesus ia caminhando, a multidão o apertava de todos os lados.
43 Segwaꞌ pebebayaꞌ dun sembatung libun na pegliwanan et duguꞌ seled sempuluꞌ duwang teun ne kwit ye, temed kaya sinung mengunguru mekepenunga kenye.
43 Nisto, chegou uma mulher que fazia doze anos que estava com uma hemorragia. Ela havia gastado com os médicos tudo o que tinha, mas ninguém havia conseguido curá-la.
44 Indyari nepekabiꞌ dut lilikuran ampaꞌ ye ne kinutew seseyuran et badyuꞌ i Jesus, indyari megtuy timingew pegduduguꞌ ye.
44 Ela foi por trás de Jesus e tocou na barra da capa dele, e logo o sangue parou de escorrer.
45 “Sinu kiminutew daken?” kwan i Jesus.
45 Aí Jesus perguntou: Todos negaram. Então Pedro disse: — Mestre, todo o povo está rodeando o senhor e o está apertando.
46 Segwaꞌ siminambag si Jesus, kwan ye, “Maya kuminutew daken, sabab neresanan ku na maya keseg liminiwan dut daken.”
46 Mas Jesus disse:
47 Pegkaꞌ nerim-erim et libun na diki metaguꞌ baꞌ enu binwat ye. Angkansa nepekleb dut titikeran i Jesus na megegerger ne. Sinugid ye dut mengeꞌ elepaʼt mengeꞌ taaw baꞌ manu kinutew ye si Jesus bekeꞌ baꞌ enukwan ya negulinan megtuy.
47 Então a mulher, vendo que não podia mais ficar escondida, veio, tremendo, e se atirou aos pés de Jesus. E, diante de todos, contou a Jesus por que tinha tocado nele e como havia sido curada na mesma hora.
48 Indyari kwan ye dut libun, “Yegang, pinegulinan ke et dimung pegandel. Na pegnunga-nunga lang.”
48 Aí Jesus disse:
49 Sasat megbebres nega si Jesus maya sembatu nepekabiꞌ kenye mawaꞌ ye dut benwa i Jairo neng sembatung pepengendelan et pengempuan naꞌ benwa, indyari negsugid atin dinaak ki Jairo, kwan ye, “Yegang mu patey ne, kasiꞌ ne pegsesewaꞌ Menunulduꞌ in.”
49 Jesus ainda estava falando, quando chegou da casa de Jairo um empregado, que disse: — Seu Jairo, a menina já morreu. Não aborreça mais o Mestre.
50 Pegkekingeg i Jesus et itue, kwan ye dut ki Jairo, “Kas takut, mengandel ke lang. Yegang mu in megulinan.”
50 Jesus ouviu isso e disse a Jairo:
51 Pegdateng dye dut benwa i Jairo, kaya sinu tinugutan i Jesus na sumled selyu lang si Pedro, si Juan, bekeꞌ si Jakob, bekeꞌ amaꞌ bekeꞌ induꞌ et yengyegang lang in.
51 Quando Jesus chegou à casa de Jairo, deixou que Pedro, João e Tiago entrassem com ele, além do pai e da mãe da menina, e mais ninguém.
52 Meglalam net megsiyak ne mengeꞌ ginsaʼt taaw duntin. Segwaꞌ kwan i Jesus kedye, “Kas kewʼt siyak, diki patey ating yengyegang, segwaꞌ megelek lang.”
52 Todos os que estavam ali choravam e se lamentavam por causa da menina. Então Jesus disse:
53 Pinegketkesitan et mengeꞌ taaw si Jesus, sabab sewd dye patey ne yengyegang.
53 Aí começaram a caçoar dele porque sabiam que ela estava morta.
54 Segwaꞌ kimpetan i Jesus keremut ye, kwan ye, “Yegang, pegbangun ne!”
54 Mas Jesus foi, pegou-a pela mão e disse bem alto:
55 Indyari negpeuliꞌ nakem ye, pegketbes negbangun. Nengdaak si Jesus na begeyan megtuy et pegkaan.
55 Ela tornou a viver e se levantou imediatamente. Aí Jesus mandou que dessem comida a ela.
56 Nemegliluꞌ mengeꞌ kegunggurangan et yengyegang, segwaꞌ negpeasiꞌasiꞌ banar si Jesus na dyangan isugid baꞌ enu neinabu.
56 Os seus pais ficaram muito admirados, mas Jesus mandou que não contassem a ninguém o que havia acontecido.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.