Atos 28

Bagung Pinegsulutan et Empuꞌ (PLW) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Indyari ganang nekelugtaꞌ neʼt deplakan bekeꞌ nekebawiꞌ kay ne, nesewran kay ne na lungsud atin, pulew na pegngeranaʼt Malta.
1 Estando já salvos, soubemos então que a ilha se chamava Malta.
2 Menunga pemangling damen et mengeꞌ taaw duntin. Sabab diminlek et mebasag indyari meramig, negpeapuy mengeꞌ taaw duntin, pegketbes tinerima dye kami et meselusay.
2 Os indígenas trataram-nos com extraordinária benevolência. Acenderam uma grande fogueira e em torno dela nos recolheram, em vista da chuva que caía e do frio que fazia.
3 Nemurut si Pablo et kayu. Ganang pegderatun ye peꞌ itue eset baga, maya liminiwan sembatung seli na nerarang et apuy, indyari ampaꞌ ne nemulikeskes eset keremut ye bekeꞌ tininduk et seli si Pablo.
3 Paulo ajuntou um feixe de gravetos e o pôs na fogueira. Nisto uma víbora, que fugira ao fogo, mordeu-lhe a mão.
4 Ganang nebiriꞌ et mengeꞌ taaw duntin seli na pegegantung mene eset keremut i Pablo, nesugid eset kede sembatu kedye, kwan, “Tantu na memematey-taaw lelaki na itue. Nekebawiꞌ teyen ya eset dagat, segwaꞌ kaya tinugutan et empuꞌ na si Mebentel na megbiyag ya nega.”
4 Quando os indígenas viram a serpente pendendo da sua mão, diziam uns aos outros: Sem dúvida, este homem é homicida, pois, tendo escapado ao mar, a justiça não o deixa viver.
5 Temed tinultug si Pablo ga eset apuy seli, indyari kaya lang ya neenu.
5 Ele, porém, sacudindo a víbora no fogo, não sofreu mal algum.
6 Pegtegeyen dye na memagaꞌ bilug i Pablo, etawa gasi megtuy lang metumbaꞌ pegketbes matey. Ganang nekwit ne pegtegeyen segwaꞌ kaya gasi neinabu eset kenye, negpinda gasi pemikiran dye, kwan, “Sembatung empuꞌ ya!”
6 Julgavam os indígenas que ele viesse a inchar, e que subitamente caísse morto. Mas, depois de esperarem muito tempo, vendo que não lhe acontecia mal nenhum, mudaram de parecer e disseram: Ele é um deus.
7 Na maya pegibuten eset pulew naꞌ atin, sembatung pegngeranan dyeʼt Publio. Maya ye kelugtaan mekabiꞌ eset lungsud naꞌ atin. Indyari tinerima ye kami et menunga sampay ne pinekaan kami seked telung eldew.
7 Havia na vizinhança sítios pertencentes ao principal da ilha, chamado Públio. Este homem nos hospedou por três dias em sua casa, tratando-nos bem.
8 Atin neng masa, pebubuntul et pegegnewan sampay sakit beteng amaꞌ i Publio, angkansa bineritaꞌ i Pablo. Pegketbes negpenalang, dinatun ye kenyeng keremut eset maya sakit, indyari negnunga peresaan ye.
8 Ora, o pai desse Públio achava-se acamado com febre e sofrendo de disenteria. Paulo foi visitá-lo e, orando e impondo-lhe as mãos, sarou-o.
9 Sabab et neinabung itue, negdetengan ginsan mengeꞌ taaw esentin na maya mengeꞌ pegreresanen, indyari mengeꞌ peresaan dye nemegnunga gasi.
9 Depois desse fato, vieram ter com ele todos os habitantes da ilha que se achavam doentes, e foram curados. Tiveram assim conosco toda sorte de considerações e,
10 Binantug dye kami eset lein-leing antangan, indyari set eldew et mugad kay, nememgey dye ginsan et keilangan kay set peglelayag sasat kami in peugad ne.
10 quando estávamos para navegar, proveram-nos do que era necessário.
11 Timinalib telung bulan mura kay nekeugad duntin. Siminakat kay et sembatung kapal letew na nepetaren gasi et barat duntin eset pulew in. Itueng kapal letew mewanan dut lungsud et Alejandria pegngeranan dyeʼt “Megtipused ne Lelaking Kambar naꞌ Mengeꞌ Empuꞌ”.
11 Ao termo de três meses, embarcamos num navio de Alexandria, que havia passado o inverno na ilha. Este navio levava por insígnias os Dióscuros.
12 Diminungguꞌ kay eset lungsud et Sirakusa, indyari negterna kay telung eldew duntin.
12 Fizemos escala em Siracusa, onde ficamos três dias.
13 Negpelahyun kay et peglelayag, indyari diminateng kay dut lungsud et Regio. Kinedikleman timinepiug deres mewanan dut selatan, indyari nekerateng kay dut lungsud et Puteoli eset seled duwang eldew.
13 De lá, seguindo a costa, atingimos Régio. No dia seguinte, soprava o vento sul e chegamos em dois dias a Pozzuoli.
14 Maya netkanan kay duntin mengeꞌ ketipusdan na megpengandel et Empuꞌ, indyari ginayat dye kami na tumerna duntin et senglinggo. Mewanan duntin pinelahyun kay itueng emuring bagiꞌ et dameng pegpepanew pesurung dut lungsud et Roma.
14 Ali encontramos irmãos que nos rogaram que ficássemos na sua companhia sete dias. Em seguida, nos dirigimos a Roma.
15 Neebaran et mengeꞌ ketipusdaʼt mengengandel et Empuꞌ na dut lungsud et Roma pasal damen, angkansa diminuntin dye dut tetebuan et Apio bekeꞌ dut Tres Peteternan apang susupen dye kami. Ganang mebiriꞌ dye i Pablo, negpeselamat ye dut Empuꞌ, indyari nasag seled atey ye.
15 Os irmãos de Roma foram informados de nossa chegada e vieram ao nosso encontro até o Foro de Ápio e as Três Tavernas. Ao vê-los, Paulo deu graças a Deus e se sentiu animado.
16 Ganang pegdateng kay et lungsud et Roma, tinugutan si Pablo tumerna et diring benwa, temed maya iba ye sembatung sundalu na mengdyaga kenye.
16 Chegados que fomos a Roma, foi concedida licença a Paulo para que ficasse em casa própria com um soldado que o guardava.
17 Pegkelabay telung eldew, ginayat si Pablo eset sembatung rupung mengeꞌ pegibuteʼt tawʼt Judio eset lungsud naꞌ atin. Ganang megtingtimung dye ne, sinugid ye, “Mengeꞌ ketipusdan na Judio, misan ne kaya nebuwat ku atu eset kityung taaw etawa eset mengeꞌ keeratan et mengeꞌ keupuꞌupuan tyu, inalew bekeꞌ pinirisu aku dut lungsud et Jerusalem, indyari ibinggey aku na pirisu eset mengeꞌ ketaawan neng penggewmaʼt Romano.
17 Três dias depois, Paulo convocou os judeus mais notáveis. Estando reunidos, disse-lhes: Irmãos, sem cometer nada contra o povo nem contra os costumes de nossos pais, fui preso em Jerusalém e entregue nas mãos dos romanos.
18 Netbes lang nemengingkut, ginaay dye teyen ipeliwan aku sabab nesewran dye kaya gasi nebuwat ku na merapat dusaen et kepeteyan.
18 Estes, depois de terem instruído o meu processo, quiseram soltar-me, visto não achar em mim crime algum que merecesse morte.
19 Temed kaya timinugut mengeꞌ tawʼt Judio, angkansa nelegesan ku ne menindal dut Emperador misan ne kaya sumbung ku atu eset kesebeyaan ku.
19 Mas, opondo-se a isso os judeus, vi-me obrigado a apelar para César, sem intentar contudo acusar de alguma coisa a minha nação.
20 Atin ne punsabab na baꞌ manu angkan ku ginaay na mekepegtuturan dimyu. Na tantu pegsisigtan ku et rantay itue pasal et Mesias neng si Jesus, ating pegerapeʼt tawʼt Israel.”
20 Por esse motivo, mandei chamar-vos, para vos ver e falar convosco. Porquanto, pela esperança de Israel, é que estou preso com esta corrente.
21 Sambag dye, “Kaya kay meketerima et surat na mewanan dut lungsud et Judea pasal dimyu. Bekeꞌ mengeꞌ kesebeyaan tyu na mengeꞌ nemengatuꞌ na kaya gasi nekepegpeabar dye etawa nekepegberes et misan enu atu eset dimu.
21 Responderam-lhe eles: Não temos recebido carta alguma da Judéia, que fale em ti, nem de lá tem vindo irmão algum que nos dissesse ou falasse mal de ti.
22 Megdemikian, gaay kay mekingeg na baꞌ enu set pikiran mu, sabab sewd kay na misan embe mekerateng pegsugiren et mengeꞌ taaw atu eset sektang itue.”
22 Quiséramos, porém, que tu mesmo nos dissesses o que pensas, pois o que nós sabemos dessa seita é que em toda parte lhe fazem oposição.
23 Angkansa negupakat dye et sembatung eldew. Indyari pegdateng et eldew na atin mekansang nemengagap dut benwa i Pablo. Nginapun negperetiꞌ ya eset kedye bekeꞌ negpesebanar pasal eset pengmilikan et Empuꞌ. Dut pebiyaꞌ et Keseraan i Moises bekeꞌ eset mengeꞌ sinurat et mengeꞌ tarus et Empuꞌ, negpekepengnaꞌ si Pablo na mengandel dye ki Jesus.
23 Marcaram um dia e muitos foram procurá-lo no albergue onde se achava hospedado. A entrevista durou desde a manhã até a tarde. Paulo expôs-lhes o Reino de Deus e apresentou, sempre de novo, testemunhos destinados a convencê-los a respeito de Jesus, baseando-se na Lei de Moisés e nos profetas.
24 Maya nemengandel eset mengeꞌ pegsugiren ye, temed maya gasi kaya nengandel.
24 Alguns se persuadiram pelas suas palavras, outros não acreditaram.
25 Angkansa ganang diki dye megsembatu, nemengugad dye in pegkebres i Pablo et samat kwantin neng bebresen, kwan, “Tignaꞌ banar itueng ipinegsugiren et Nakem et Empuꞌ eset keupuꞌupuan myu pebiyaꞌ ki tarus Isaias tagnaꞌ tiꞌ,
25 Não estando concordes entre si, retiraram-se, enquanto Paulo lhes fazia esta reflexão: Bem falou o Espírito Santo pelo profeta Isaías a vossos pais, dizendo:
26 kwan ye,
26 Vai a este povo e dize-lhes: Com vossos ouvidos ouvireis, sem compreender. Com vossos olhos olhareis, sem enxergar.
27 Sabab megmendyaring peknelan pikiran et mengeꞌ taaw na itue,
27 Coração obstinado o deste povo, ouvido duro, olhos fechados, para não verem com a vista, nem ouvirem com o ouvido, nem entenderem com o coração, e se converterem e eu os curar {Is 6,9s.}.
28 Sinugid nega i Pablo, “Mesewran myu na pinebunayag eset lein-leing taaw na abar kepuwasan na itue mawaꞌ dut Empuꞌ. Indyari kinggen dye itue!”
28 Ficai, pois, sabendo que aos gentios é enviada agora esta salvação de Deus; e eles a ouvirão.
29 Pegketbes lang sugiren itue i Pablo ampaꞌ ne nemengugad mengeꞌ tawʼt Judio nemegsedsagkaꞌ dye banar.
29 {Havendo dito isso, saíram dali os judeus, discutindo animosamente entre si.}
30 Maya lumebi-kumurang et duwang teun na liminegdeng si Pablo dut lungsud et Roma, dut benwa na inerkilaan ye. Indyari pegterimanen ye ginsan neng megduntiʼt kenye.
30 Paulo permaneceu por dois anos inteiros no aposento alugado, e recebia a todos os que vinham procurá-lo.
31 Temparan bekeꞌ kaya sasew na megpenulduꞌ ya pasal eset pengmilik et Empuꞌ sampay eset Begerar neꞌ si Jesus Kristo.
31 Pregava o Reino de Deus e ensinava as coisas a respeito do Senhor Jesus Cristo, com toda a liberdade e sem proibição.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 28, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.