Mateus 26

plj (PLJ) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Nan Yesu pa'i yari shirǝm ju kupo, ar ni tǝ wul mir mǝn kulci kar ti'e,
1 — ausente —
2 <<Kǝ mom'e muri rop ni sa wi dǝ pi nyel jikat bǝdlabǝni, baa bi Nya Mbarǝm kǝdǝ ɓa tika den kini.>>
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Ar ni kiri ga Liɓakǝ Yam, na kiri kǝ bǝn dom wur bom dǝ bari kǝ ga Liɓa kǝ Yami, mǝn sun'e Kayafa.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Kan wu bali gip dlom gǝzǝn kǝdǝ wu nǝm Yesu mol wu ri ti eka.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Wu wule, <<Ama ba'e wokoci kǝ nyel jikat bǝdlabǝn da'a, bǝse dǝ zam tli mbatl kar mbarǝme.>>
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Nan Yesu ra Betanya gip bom kǝ Simon muntu kan faro ba mǝn ndǝcci ni gwawo,
6 — ausente —
7 ar ni nagǝr gon ɗir kar Yesu na mbun leti, laa'i na mir mǝn tǝmi kasǝri kan na wurpi nar gwa, kan tǝ shoti ti sur gam nan tǝra den ci fingal gwa.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Ama nan mir mǝn kulci kar Yesu shin untuwo, ar ni lo ci wuri, kan wu ngwar wu wule, <<Unun kem ti den li mir mǝn bar wurpika untuwe?>>
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 <<Ar baa mani dǝ wur mirika na wurpi mǝn nartǝni, dǝ bi munju am ri wur kaar da gwa.>>
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Nan Yesu mom damtǝn gǝzǝn kawo, ar ni tǝ wul wur'e, <<Unun kem kǝ ghun nagǝr tuwe? Mbuni bar ni tǝ pi mi.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Kii nǝra na munju kan am ri wur kaar da gwa ko gigasi, ama amiwo, kii nǝra namǝn ko gigasi da'a.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Tǝ shotim ni mir tu kǝ dǝ tǝ kǝrkǝm dli gǝn den bi kaptǝne.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Ge shirǝm ni a yari ine, las tu kup baa pi wazu kǝ zo shirǝm kǝ ci atl gam gip atl kundǝrǝndlipo, baa yari nagǝr tu den bi dami nan ti.>>
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Ar ni nǝm gip kutl-cet ropi, muntu ba wul ti'e Yahuda Iskaryoti ri kar kiri mǝn keri bar ju ɗiri Yam gwa.
14 — ausente —
15 Tǝ wul wur'e, <<Unun kii bi mi, ami ni a bi in ti gwawe?>> Ar ni wu dlǝm wurpi zǝnariya hauya nǝm na kutl wu bi ti.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Den gas ta ni Yahuda Iskaryoti nǝm ngeni tǝp tu kan tii bi Yesu kagwa am dawuri.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Den pǝt kǝ pari kǝ nyel burodi tu kan na yisti dagwawo, ar ni mir mǝn kulci kar Yesuyi ɗir kar ti wu wule, <<Ako ni kǝ ndu'e mǝ kǝrkǝmi'i Fingal Jikat bǝdlabǝni?>>
17 — ausente —
18 Tǝ wul wur'e, <<Rǝni gip bǝni, ki zam mbarǝm goni, wul tǝ ni'e, <Ba mǝn kulci wule, wokoci gǝn mbira wi kosak a ndu a ci nyel Jikat bǝdlabǝn na mir mǝn kulci karǝm gip bom gi.> >>
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Ar ni mir mǝn kulci kartiyi pi kandatu tǝ yari wur gwa, kan wu kǝrkǝm fingal jikat bǝdlabǝni.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Nan sit piwo, ar ni Yesu dǝm kǝ dǝ tǝ ci fingali na mir mǝn kulci kar ti kutl-cet ropi.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Nan wu den ci fingali wo, ar ni Yesu wule, <<Ge shirǝm ni a yari ine, gon gip kǝn baa bimka am dǝ mǝn nge gǝni.>>
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Ar ni ar ghun wur kan wu nǝm wuli gǝs na nǝm-nǝm, wu wule, <<Na ho bi ami ni da'a. Ko im Babomi?>>
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Ar ni tǝ nǝmi wur tǝ wule, <<Muntu kan den si am gip gal nǝm namǝn gwa ni ba ri kǝ bi gǝn ka.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Nya mbarǝm ba mǝshka kandatu shirǝm kǝ Yam yari den ti tun terka gwa. Ama kashto kǝ muntu kan ba bi Nya mbarǝm ka gwa! Ar baa mani dǝ wule gǝr ti ni dama.>>
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Ar ni Yahuda kan bari kǝ bi Yesuyi ka wule,<<Ami na, Ba mǝn kulci?>>Yesu nǝmi ti tǝ wule,<<Kǝ yariwi na gam gi.>>
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Nan wu den ci fingalo, ar ni Yesu pǝn bǝredi kan tǝ goode Yami, tǝ cecceni, tǝ bi mir mǝn kulci kar ti tǝ wule, <<Nǝm ni kǝ ci ni, muntuwo, dli gǝn ni.>>
26 — ausente —
27 Kan tǝ pǝn mal kin inabi gip wuro mal tǝ goode Yami, kan tǝ bi wur mal kin inabiyi tǝ wule, <<Tla ni, kup gǝni.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 Domici muntuwo bǝran gǝn ni, kǝ gudlum shirǝm kǝ Yam na mbarǝme, muntu kan ba ri kǝ shoti den bi ho'i warwat pitǝn kǝ mbarǝmka na womti gwa.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 A yari ine, aa i tla mal gǝri kin inabi tu da'a, se gas tu kan aa tla peli nan kǝn gip mulki kǝ Ban gwa.>>
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Nan wu wuli kono, ar ni wu to gǝzǝn den tlǝndǝr mǝn kin zaitun.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Ar ni Yesu wul wur'e,<<Gip gas kǝno kup gin kii kǝtǝr gin kǝ za'ǝmi, den bi kǝ argon tu bari kǝ zami gǝn gwa. Domici ar ra na rǝshi'e,
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Ama den kaar kǝ tli gǝn gip mǝshi mbarǝmo, aa mbubar Galili cina da ine.>>
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Ar ni Bitǝrus wule, <<Ko dǝ wule nami kup baa kǝtǝr gǝzǝn den bi kǝ argon tu bari kǝ zami giwo, amo aa pi untu da'a.>>
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Yesu nǝmi ti tǝ wule, <<Ge shirǝm ni a yari'i, gip gas kǝni kapǝn dǝ tus kor la yaro, ki wule kǝ momǝn da'a bisi myakan.>>
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Ama Bitǝrus wule, <<Ko aa mǝsh ni nan ki, aa nge momi gika da'a.>> Ar ni nami mir mǝn kulci kar ti yari untu pa'e.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Ar ni Yesu na mir mǝn kulci kar ti ri las tu ba la bi'e, Getsemani gwa, kan tǝ wul wur'e, <<Dǝm ni bartu, naa to barta a shirǝm na Yami.>>
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Kan tǝ pǝn Bitǝrus na mimir kǝ Zabadi rop, ga Yakubu na Yohana, ar ni tǝ nǝm pi dun mbatl na ghuntǝn hoyi.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Ar ni tǝ wul wur'e, <<Dun mbatl tu kan ra gipǝno ar ba mani ri gǝn eka. Dlǝr ni bar tu kǝ dǝm ni gǝɗǝn namǝni.>>
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Nan tǝ te cina njemo, ar ni tǝ ngus atl den gamghurǝm tǝ shirǝm na Yami, tǝ wule, <<Bǝba, ar ni ba piwo, pǝnim kumi dli tuka ngapi. Ama ba'e argon tu a ndu gwa ni kii pi da'a, se de argon tu kǝ ndu gwa.>>
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Kan tǝ pal ɗir kar mir mǝn kulci kar ti, tǝ zam wur den nde umuri. Ar ni tǝ wul Bitǝrus'e, <<O kii mani dǝmi gǝɗǝn kǝ awa nǝm na mǝn da'aya?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Dǝm ni gǝɗǝn kǝ shirǝm ni na Yami, bǝse kǝ nda ni ka gip godetǝne. Ruhu nǝm wi ama dli hol ndǝrtǝnka.>>
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Ar ni tǝ pa pal rǝnka kǝ ropi, tǝ shirǝm na Yam tǝ wule, <<Bǝba, ar ni baa pi dǝ pǝnǝm kumi dli tuka da'a se amin a tlawo, naa dǝ ndu'i gi pi.>>
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Nan tǝ pal ɗiro, ar ni tǝ pa zam wur wu den nde umuri, domici umur nǝm wur naar kawi.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Ar ni tǝ za wuri, kan tǝ pa ndara kǝ shirǝm na Yam kǝ bisi myakan, tǝ den yari nǝm shirǝm tu kan tǝ yari far gwa.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Kan tǝ pal ɗir kar mir mǝn kulci kar ti, tǝ wul wur'e, <<Kǝ'i den umur na shukutǝna? Shin ni, wokoci pi wi nan baa bi Nya mbarǝmka am dǝ mǝn warwat pitǝn gwa.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Tli ni yam, mǝ ndara ni! Mǝn bi gǝn kan ta rawi!>>
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Ti gip shirǝm ituwi, ar ni Yahuda, nǝm gip mir mǝn kulci kar ti kutl cet ropi, cwat na mbarǝm na womti, wu ra na ga tlyari sǝɓǝri, na ga dlo am da wuri. Kiri mǝn keri bar ju ɗiri Yam, na kiri kǝ bǝn ni kar wur ɗiri.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Tunka ni mǝn bi gǝs kayi yari wur'e, <<Muntu a pi ti sumbawo, ti ni, nǝm tǝni.>>
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Na ɗirtǝn kǝ Yahuda kar Yesuwo, ar ni tǝ wul Yesuyi'e, <<Dǝ shirmi'i ka, Mǝn kulci!>> Kan tǝ pi ti sumba.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Ar ni Yesu wul ti'e, <<Berǝm, da'i pi argon tu ɗir ki gwa.>> Kan mbarǝmi ba te cina, wu nǝm Yesu.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Na shini untuwo, ar ni nǝm gip munju kan ra na Yesuyi dli bar sǝɓǝr gǝs kan tǝ pati zher kǝ bari kǝ mǝn keri bar ju ɗiri Yam gwa kǝmka.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Ar ni Yesu wul ti'e, <<Pali bar sǝɓǝr gika gip kumti gǝsi. Domici kup muntu dlii bar sǝɓǝro, bar sǝɓǝr ni baa ri ti e.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Kǝ shin wule aa mani ni la'i bi Ban kan tǝ karim bar na mir mǝn kartǝn gǝs munju kan womtitǝn gǝzǝn man kǝ domtǝn kǝ mǝn bi'utu zangu kutl cet rop (72,000) kǝkǝn tu da'aya?
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Ama ami ni a pi untuwo, imnu shirǝm kǝ Yam ba laa'i den'e untu ni ba pi na mǝn gwawu?>>
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Wokociyi ni Yesu wul womti mbarǝmi'e,<<Ami mǝn tli mbarǝm mbatl gip bǝn na dlǝri den tǝp na, kan kǝ ɗir na ga tlyari sǝɓǝr na ga dlo kǝ dǝ kǝ nǝmǝn gwawe? A kur dǝm a kulci mbarǝm te gip Bom kǝ Yamka, ngapo kǝ nǝmǝn da'a.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Ama kup muntu pini kǝ dǝ argon tu ga mǝn yari shirǝm kǝ Yam rǝsh gip Shirǝm kǝ Yamo, ar laa'i.>> Na kumi untuwo, ar ni mir mǝn kulci kar Yesuyi kup za ti kan wu kǝtǝr gǝzǝni.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Ar ni munju kan nǝm Yesuyi ri ti cina dǝ Kayafa, bari kǝ mǝn keri bar ju ɗiri Yam gwa. Lasi ni mǝn kulci mbarǝm den tǝlankur kulci kǝ Musa na kiri kǝ mǝn bǝn dom wuri kǝ tloyi shirǝmi.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Ama Bitǝrus kop ti kaar nye pǝrsi-nye pǝrsiyi, wu mbubar dǝ bom dǝ kiri kǝ liɓa kǝ Yami. Tǝ te gipi tǝ dǝm atl na mǝn ɓuti bomi kǝ dǝ tǝ shin kandatu baa ndo gwa.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Kiri mǝn keri bar ju ɗiri Yam na domtǝn kǝ mǝn tloyi shirǝm kǝ mǝn Yahudayi kup, den ngeni seda kǝ lar den Yesu kǝdǝ wu zam tǝp kǝ ri gǝs eka.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Ama wu zam da'a, kup na mbarǝm na womti yari shirǝm kǝ lar den ti. Den kariwo, ar ni mbarǝm jen rop ɗiri,
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 kan wu wule, <<Mbarǝm tu wule, <Aa tatl bom kǝ Yam tuka, kan gip muri myakano a tu lasi.> >>
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Ar ni bari kǝ mǝn keri bar ju ɗiri Yam tlyami, kan tǝ wul Yesu'e, <<Ki shirǝm diya? Unun kii yari den argon tu mbarǝm ju ba yari den ki gwawe?>>
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Ama Yesu yon gǝsi. Ar ni bari kǝ mǝn keri bar ju ɗiri Yami wul ti'e, <<A ngash ki na Yam mǝn ge mbatli, yari mi, ki ni'e Almasihu Nya yama?>>
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Yesu nǝmi ti, tǝ wul wur'e, <<Aan, kandatu kǝ yari gwa ni, ama a yari in ka, cina ɗewo, kii shin Nya mbarǝm njon den am shimli kǝ mǝn iko, tǝ den surtǝn gip dun yami.>>
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Ar ni lo ci bari kǝ Liɓa kǝ Yam ju kan tǝ tlyati lulur gǝska, tǝ wule, <<Tǝ pi Yam mǝgǝn shirǝmwi! Seda unun mǝ'i ngeni? Kǝ kum mǝgǝn shirǝm tu kan tǝ pi gwa.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Unun kǝ shinu?>> Ar ni wu nǝmi ti wu wule, <<Tǝ ndar mǝshtǝni.>>
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Ar ni wu bǝse ti mo'ǝm den ba gere, kan wu ɓo ti. Jen ngapo wu la'i ti am kayama
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 kan wu wul ti'e, <<Ki ni'e Almasihu fawo, pi mi anabci. Woni ɓo'iwe?>>
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Wokociyiwo, Bitǝrus ra njon te gip dǝbomika, ar ni nye gǝr zher gon ɗir kar ti, tǝ wul ti'e, <<Ki ma na Yesu ba mǝn Galili tu ni kira!>>
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Ama Bitǝrus nge gǝs cina da wur kup, tǝ wule, <<A mom argon tu kǝ den shirǝm dene gwa da'a.>>
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Nan Biturus ɗǝl ter tǝ te gip dlabǝno, ar ni nye gǝr gon mǝn pi mbap gip bomi shin ti, kan tǝ wul mbarǝm kan ra lasi gwa'e, <<Mbarǝm tu ma na Yesu kǝ Nazarat ni tǝ ra.>>
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Ar ni Bitǝrus nge gǝs es na ɓe am atl tǝ wule, <<A mom mbarǝm tu da'a!>>
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Den kaarika njemo, ar ni munju kan ra dlor lasi wul Bitǝrus'e, <<Untu ni, ki ma nǝm gip wur ni. Gǝs lǝka gi ni ɓul kika.>>
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Ar ni tǝ nǝmi pi gam gǝs bi na ɓe am atl tǝ wule, <<A mom mbarǝm tu da'a!>> Na yari untuwo, ar ni tus kor la yare.
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Ar ni Bitǝrus dami argon tu Yesu yari ti gwa'e, <<Kapǝn dǝ tus kor la yaro, ki wule kǝ momǝn da'a bisi myakan.>> Ar ni tǝ ɗǝl te karika kan tǝ kul hoyi.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.