Marcos 10
Got orhe meng brak ban (OPM) vs NTLH
1 Gahan Jisaso orhe han ihir among tei oh mandama Juda mongnong susa Jodan tom han tannong deihpari. Deperhan kuuhan ruumsan ihir Jisas ohe pat teinong apris tarmungopari. Tarmutperhan oh it orhe ma hapatru hat orhor Got ohe meng oh am deingopri.
1 Jesus saiu daquele lugar e foi para a região da Judeia que fica no lado leste do rio Jordão. Uma grande multidão se ajuntou outra vez em volta dele, e ele ensinava todos, como era o seu costume.
2 Imat am deipatin Parisi kat han ihir tit aprisa Jisas ohe danong adason mar imtinmat ohnong Nohana. Tit han tit kuu dara it mandatporo daham mandahanoh diradire sawa meng oh Oh yahwa. Mandatina naporpatda da Oh ermur naporpat. Go kiano dahapat. Go ritina por dahandeingopari.
2 Alguns fariseus , querendo conseguir uma prova contra ele, perguntaram: — De acordo com a nossa
3 Por dahamtiperhan Jisas oh Moses ohe sawa oh kiano napotip pongopri.
3 Jesus respondeu com esta pergunta:
4 Potporhan ihir Moses oh Han ihir kuu mandatpero dahayahanoh kuu mandatin ohe brak oh brak mat asarwi mandanmur napor brak matipmur pongopari.
4 Eles responderam: — Moisés permitiu ao homem dar à sua esposa um documento de divórcio e mandá-la embora.
5 Potperhan Jisas oh Es. Guragurdapat kuu mandatin ohe danong isip hat saperhan Moses oh ama sawa meng oh brak mar natipmur.
5 Então Jesus disse:
6 Got ohe ma dahatip oh kuuhan ihir gosdaripti it sa gosmandapri oh ti na dahatipmur. Rih Got ohe kopenat erer ma darpatip oh haniphe kuusi hansi darpatipmur.
6 Mas no começo, quando foram criadas todas as coisas, foi dito: “Deus os fez homem e mulher.
7 Imat darpapat Got oh Noh mama darpa oh han orhe supsi itap ihitnong mandama kuu dara orhe ma dar kuu uhsi tit inawi hat sa patepri rim nadarpatipmur.
7 Por isso o homem deixa o seu pai e a sua mãe para se unir com a sua mulher,
8 Imat nadarpatip ohoh ihan kuusi hansi gosdaripti yot ina na hat patimur. Tit inawi hat sa pateprio rim nadarpatipmur.
8 e os dois se tornam uma só pessoa.” Assim, já não são duas pessoas, mas uma só.
9 Got orhor tit inawi matip tei ohoh ihan hanip dirdapat it yot inasi matiproheda. Basra. Hanip dir na imtiprohemur pongopri.
9 Portanto, que ninguém separe o que Deus uniu.
10 Pora ihirnong mandama ap roporhan orhe pinggit pisapat han ihir Gwe ma ri meng oh nuhur na dahayamur. Go pomat napotina por dahamtipari.
10 Quando já estavam em casa, os discípulos tornaram a fazer perguntas sobre esse assunto.
11 Por dahamtiperhan oh Han oh orhe dat pat kuu oh mandama wan kuu darhanoh uhnong bisei saw kuu deipatmur. Ihat ma sapat han orhornong oh bisei saw hat sapat hanmur.
11 E Jesus respondeu:
12 Kuu uhhe urhe dat pat han ohnong mandama wan han darhanoh ama kuu uh bisei saw hat sapat kuumur pongopri.
12 E, se a mulher mandar o seu marido embora e casar com outro homem, ela também estará cometendo adultério.
13 Gahan kuuhan ihir Nohe brer moh Jisas oh bes oh brer ire boknong ha marindinoh daham Jisas ohe patnong popingopari. Popriperhan orhe pinggit pisapat han ihir baso por imtipari.
13 Depois disso, algumas pessoas levaram as suas crianças a Jesus para que ele as abençoasse, mas os discípulos repreenderam aquelas pessoas.
14 Imtiperhan Jisas oh wamara heimse rim da er hama ihirnong Gur ihirnong baso por imtipri. Got orhe napapindin hrepnong ma hapti ihir oh mihtin brer hatin hat ma pati ihir Got orhe napapindin hrepnong hapti ohoh ihan gur ihirnong baso poripri. Ihir nohe patnong moh ha apringwemur.
14 Quando viu isso, Jesus não gostou e disse:
15 Noh arpin meng napotiprohmur. Hanip gur brer ire Itapir supir ihir napaptiwa daham ire hrepnong hat ma patiru gurhe ihat orhor Got oh napapat hanwa daham orhe hrepnong na hayahanoh gur eimatnap Got ohe napapindin hrepnong na hatiprimur pongopri.
15 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem não receber o Reino de Deus como uma criança nunca entrará nele.
16 Pora brer ihirnong tuhup mara bes oh ire boknong amarima Got oh gurnong bapkei naham yah mat ha napapten oh pongopri.
16 Então Jesus abraçou as crianças e as abençoou, pondo as mãos sobre elas.
17 Gahan Jisaso ihir Gin dir wan apteinong sapero rim mandap oh saptin tit han tit sakat aprisa Jisas ohe duup oh katin takir tongnongopri. Tongnoma Jisas ohnong Tisa. Yah hatwi sapat hana. Noh kinhat ushanoh yah hat eimat paten dasi hatiproh por dahandeingopri.
17 Quando Jesus estava saindo de viagem, um homem veio correndo, ajoelhou-se na frente dele e perguntou: — Bom Mestre, o que devo fazer para conseguir a vida eterna?
18 Dahamtiporhan Jisas oh ohnong Wa. Got orhap yah hat pat hanmur. Gin nohnong yah hatwi sapat hanmur ma napor oh Oh Got hatin hat pat hanmur daham naporda da na gidaham napor.
18 Jesus respondeu:
19 Go Got ohe sawa meng Moses ohe atem teimdapat ma napotip meng oh go am hat patmur. Sawa meng oh mamarumur. Haniphe ha haputinoh dahamhe supri. Bisei sawheri hapri. Gapahhe hapri. Dasuh inin menghe hanip ire boknong deipri. Hanip ire yan oh behe adaripri. Suanir itanir ire danong ham ire mengnong pomar amram dindeinmur. Ama sawa meng muk oh go am hat pat ohoh amram dindeinmur pongopri.
19 Você conhece os mandamentos: “Não mate, não cometa adultério, não roube, não dê falso testemunho contra ninguém, não tire nada dos outros, respeite o seu pai e a sua mãe.”
20 Potporhan oh Ama sawa meng ohra noh rih brer garsut orhor gonsi pomat amram dindeisuhru ginhe imat orhorwi dimar patru patmur pongopri.
20 — Mestre, desde criança eu tenho obedecido a todos esses mandamentos! — respondeu o homem.
21 Potporhan Jisas oh wandeipat ohnong bopor mara Go imat dindeipat orhora; mama tit da mohoh go na ihpatmur. Gwe ma na ihpat oh mamarumur. Gin noh napotiprohmur. Gorhe ihsen erer ruumsan ma papat oh gin wan han ihirsi mohoma mani oh dara borop hat ma pati han ihirnong apinmur. Ihahhanoh go aw tei Got ohe napaptepra tei mahat ohhe ruumsansi han hatipramur. Ihpat nohsi tap hat sashen han hat aprishenmur pongopri.
21 Jesus olhou para ele com amor e disse:
22 Potporhan oh Noh ihsen ruumsan pat moh gonsi ha mandatiproh dahama heimse rim da er ham mandam sangopri.
22 Quando o homem ouviu isso, fechou a cara; e, porque era muito rico, foi embora triste.
23 Saporhan Jisas oh kinkin tahama orhe pinggit pisapat han ihirnong Ihsen ruumsansi ham kamah han hat ma pati han ihiroh Got orhe napapindin hrepnong hatinmat kinhat son ham butahaptimur pongopri.
23 Jesus então olhou para os seus discípulos, que estavam em volta dele, e disse:
24 Potporhan ihir ameng oh amrama da darhetperhan Jisas oh it Brera. Got orhe napapindin hrepnong hatinmat kinhat son ham butahaptimur.
24 Quando ouviram isso, os discípulos ficaram espantados, mas Jesus continuou:
25 Sahapti han kemar ihir sur tem kat oh kinhat ron ham butahaptimur. Amaru hat orhor erer ruumsansi hat pati han ihiroh Got orhe napapindin hrepnong sonmat oh atnap butahaptimur pongopri.
25 É mais difícil um rico entrar no Reino de Deus do que um camelo passar pelo fundo de uma agulha.
26 Potporhan ihir ameng oh amrama Epe. Kamah han ihirnongri Got oh amburpatmur dahapti tei moh gin Jisas oh Kamah han ihir na saprimur ri moh ihan kinhatin han ihirnongwi ambura yah hat eimat paten dasi matipra por dahamtipari.
26 Quando ouviram isso, os discípulos ficaram espantadíssimos e perguntavam uns aos outros: — Então, quem é que pode se salvar?
27 Dahamtiperhan Jisas oh Es. Hanip guragurdapat nambutin inasi na matin hat patimur. Got orhordapatwi nambutin inasi naham namburpatmur pongopri.
27 Jesus olhou para eles e disse:
28 Potporhan Pita oh Nuhur erer oh mandam ohe kom sapti ohoh ihan Got oh amam nahat patkin daham Jisas ohnong Nohana. Nuhurra nure erer oh mandama gonong ma dinahapti ohwa potipri.
28 Aí Pedro disse: — Veja! Nós deixamos tudo e seguimos o senhor.
29 Potporhan Jisas oh Noh arpin meng napotiprohmur. Hanip gur Got orhe napapindin ohe danong ham apo kuu brero taptemo supir itapiro ihirnong mandam ihat sayahanoh
29 Jesus respondeu:
30 isip mat naprisipramur. Isip mat ma naprisipra oh apo kuu brero taptemo supiro mongo ama erer oh naprisipramur. Naprisa kuuhan ihirdapat gurnong Moh Jisas orhe hano rim garnaham inahatin da ohsi tap mat naprisipramur. Kaput ma patepri teihe ama ihat sapti han gurnong oh Got oh Gin kakdah moh patinhe gure mandaya ohe erer oh isip mat orhor naprisipramur. Kaput ma patepri teihe Got oh yah hat eimat paten dasi nahatporhan eimat yah hat pateprimur.
30 receberá muito mais, ainda nesta vida. Receberá cem vezes mais casas, irmãos, irmãs, mães, filhos, terras e também perseguições. E no futuro receberá a vida eterna.
31 Ihapti Nohri win timbas hanwa. Noh win timbas han hat pat oh yahwa ma dahapti han guroh kaput gurri winsi han hatiprimur. Nohri winsi han hatpor ma dahapti han ihiroh kaput komdapat win timbas han bap hatiprimur pongopri.
31 Muitos que agora são os primeiros serão os últimos, e muitos que agora são os últimos serão os primeiros.
32 Gahan ihir Jerusarem ap mutuhnong rupero rima mandap kup ruhpari. Rusa Jisas ohri hatporhan orhe pinggit pisapat han ihir komdapat Jisas ohsi Jerusarem ap mutuhnong saya moho daham da darhera ohe kom oh ruhpari. Kuuhan ihirhe isip isip tit kas ham kom apingopari. Ihat ruptin Jisas oh orhe pinggit pisapat nathei han ihirnong irairhe teinong mara ihirnong orhornong imar ma sutipri ohe meng oh ihirnong pomat am deingopri.
32 Jesus e os discípulos iam pela estrada, subindo para Jerusalém. Ele caminhava na frente, e os discípulos, espantados, iam atrás dele; as outras pessoas que iam com eles estavam com medo. Então Jesus chamou outra vez os discípulos para um lado e começou a falar sobre o que ia acontecer com ele. Jesus disse:
33 Meng ma am matip oh Gur amratin. Dir Jerusarem ap mutuhnong ruptimur. Rus hat kotperhan Hanip Brer nohnong ihir nang hama napisusa Got ohe ap yawar hanat bok han ire duuptei hano sawa am hapti hano ire bes teinong nahatiprimur. Nahatperhan ihir dahanahama suyarit ha haputinoh napotiprimur. Napora Juda na hat pati han ire bes tei nahatiprimur.
33 — Escutem! Nós estamos indo para Jerusalém, onde o
34 Nahatperhan ihir be tang nahayo kaw boksi niyao irat bok sur garnahayao naham nitperhan Hanip Brer noh haputipramur. Hapura yot dah timama bimrip oh it da apris masapramur pongopri.
34 Estes vão zombar dele, cuspir nele, bater nele e matá-lo; mas três dias depois ele ressuscitará.
35 Potporhan Sebedi ohe mon yot Jemissi Jon ihit Jisas ohe duupnong aprisa Tisa. Go nute ma dahat pati da tit nahatiprohda potpari.
35 Depois Tiago e João, filhos de Zebedeu, chegaram perto de Jesus e disseram: — Mestre, queremos lhe pedir um favor.
36 Potperhan oh Gut noh de ohe da oh gutnong ha inahatinoh dahat pati pongopri.
36 — O que vocês querem que eu faça para vocês? — perguntou Jesus.
37 Potporhan ihit Gwe has yah dasi hat ma napapindipra tei oh nuhutnong Gut nohe kat tan tongnoya kat tan tongnoya hat patenmur napotporhan nuhut ihat gwe kat tan tongnoya kat tan tongnoya hat pateprinengo dahat patimur potpari.
37 Eles responderam: — Quando o senhor sentar-se no trono do seu
38 Potperhan Jisas oh ihitnong Gut hanhan hat patim mama meng oh naporiyada. Gut Nuhut ohsi tap hat winsi hatiprineng ma dahaya da oh ohsi tap hat batbet dariyahan yahwa daham nohnong dahanahayada pongopri.
38 Jesus respondeu:
39 Potporhan ihit Dawa. Gosi tap hat diradir batbet dariyahan yahwa dahayamur pongopari. Potperhan oh Gut arpin batbet datiprimur.
39 Eles disseram: — Podemos. Então Jesus disse:
40 Ihtin orhor nohe kat tan tongnoya kat tan tongnoya ma hatipri oh nohe basmur. At orhe damdapat orhor Mama ap tan moh mama han yot ihit sa tongnotipri rim mamen mat at pat yot han ihitwi orhe amamen mat pat ap tan tei oh tongnotiprimur pongopri.
40 Mas eu não tenho o direito de escolher quem vai sentar à minha direita e à minha esquerda. Pois foi Deus quem preparou esses lugares e ele os dará a quem quiser.
41 Potporhan kathei han ihir ite meng amrama Epe. Ihitri winsi han yot hatiproheda daham heimse rim ihitnong heisup matpari.
41 Quando os outros dez discípulos ouviram isso, começaram a ficar zangados com Tiago e João.
42 Heisup matperhan Jisas oh Gur apris tap tei hatinmur potporhan ihir sus tap tei hatpari. Tap tei hatperhan oh Gur Juda na hat pati han bap ire kakhan hama Ihirnong dire hrep mat paptim dirnong winsi han hat inper ma dahapti da hatin hathe dahapri. Ihir winsi han bap hatinmat ihirnong kasip mengtei paptimur.
42 Então Jesus chamou todos para perto de si e disse:
43 Guroh Nohri winsi han hatpor dahayahanoh ire ihapti da hatin hathe patepri. Gur arwananah ire hrepdapat hat patim ihirnonghe panggeitin dasiwi mat orhor paptenmur.
43 Mas entre vocês não pode ser assim. Pelo contrário, quem quiser ser importante, que sirva os outros,
44 Gur Nohri kakhan winsi han hatipraneng gidahapat han go Norhor bisei han hat patin ihirnong panggeim paptepora daham hanip ihirnong panggeimo hat patenmur.
44 e quem quiser ser o primeiro, que seja o escravo de todos.
45 Amaru hat orhor Hanip Brer norhor hat patmur. Noh winsi han hama gurdapat nohnong ha napanggeingwe rim na wanhupmur. Basra. Nohdapat win timbas han hatin ham gurnong napanggeinmat wanhupmur. Noh gur eimat paten ohe dasi hat ha patengwe rim noh gure danong hama haputinmat wanhupmur. Ihan gurhe nohe ma dahat patru hat orhor patenmur pongopri.
45 Porque até o
46 Gahan Jisaso kuuhan gonsi ihir Jerusarem ap mutuhnong saperim sus Jeriko aptei kotpari. Jeriko aptei oh koro hama aptei mandama Jeriko aptei han dah asoh kin kwisi han Timias ohe mon Batimeas oh mandap manggap tan amdapat tongoma hanip ihirnong manio erer oh ti namdina por deip deipatgopri.
46 Jesus e os discípulos chegaram à cidade de Jericó. Quando ele estava saindo da cidade, com os discípulos e uma grande multidão, encontrou um cego chamado Bartimeu, filho de Timeu. O cego estava sentado na beira do caminho, pedindo esmola.
47 Deip deipatdapat Nasaret aptei han Jisas oh apripatmur ritperhan oh amram Jisas Depit ohe mon go apris kamahara naham yah nahatinmuro por uangopri.
47 Quando ouviu alguém dizer que era Jesus de Nazaré que estava passando, o cego começou a gritar: — Jesus,
48 Uatporhan ohri hat saya kuuhan ihir Ai. Kin kwisi han go ihatwi uatipra por baso por indeingopari. Baso por imtiperhan oh ire meng na amram atnap akit orhorwi Depit ohe mon go nohnong kamahara naham yah nahatina por ut patwi hangopri.
48 Muitas pessoas o repreenderam e mandaram que ele calasse a boca, mas ele gritava ainda mais: — Filho de Davi, tenha pena de mim!
49 Ut patwi hatporhan Jisas oh sapatdapat tandeim kimiringopri. Kimiripat Ginra kin kwisi han oh ha aprinoh potporhan ihir susa kin kwisi han ohnong Gin oh ha aprinoh napor ohoh ihan go da yah ham tandeim sona potpari.
49 Então Jesus parou e disse: Eles chamaram e lhe disseram: — Coragem! Levante-se porque ele está chamando você!
50 Potperhan oh orhe an pat tei ohe watah oh daphot mandama pung rim tandeim Jisas ohe patnong amam ham apingopri.
50 Então Bartimeu jogou a sua capa para um lado, levantou-se depressa e foi até o lugar onde Jesus estava.
51 Apriporhan Jisas oh Gin noh gonong ha kinnahatinoh rim go nohnong unar por dahandeingopri. Gipor dahamtiporhan oh Hanipyaha. Nohe kin mama kwi hat pat moh nayah matporhan noh kin watahatporo daham ginapormur pongopri.
51 — O que é que você quer que eu faça? — perguntou Jesus. — Mestre, eu quero ver de novo! — respondeu ele.
52 Potporhan Jisas oh Go nohnong Ohwi yah nahatiprohwa ma dahah ohe pe oh gorhe kinnong noh nayah deimur. Gin wataham sonmur pongopri. Potporhan arpin kapkap asut orhorwi kin tandipekas rim watahangopri. Watahama Got ohnong weso pora armi mat Jisas ohe kom oh apingopri.
52 — Vá; você está curado porque teve fé! — afirmou Jesus. No mesmo instante, Bartimeu começou a ver de novo e foi seguindo Jesus pelo caminho.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.