João 10
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs VC
1 Kɨni Yesu rɨmə, “Yakamni-pre əfrakɨs tuk əmiə mə tukmə yəkrəh kɨrik rɨmə tukrɨvən məkrəh kɨn sipsip, to rɨpəh nukuraoyen ye kwəruə; mərɨg tukrɨviəro kɨn kəupə.
1 Em verdade, em verdade vos digo: quem não entra pela porta no aprisco das ovelhas, mas sobe por outra parte, é ladrão e salteador.
2 Mərɨg yermamə yame ramarha tuk sipsip in tukrukurao-pən ye kwəruə.
2 Mas quem entra pela porta é o pastor das ovelhas.
3 Yermamə yame ramarha tuk kwəruə, nɨpɨg m-fam in raməhitə ye kwəruə tuk kwən a, kɨni sipsip mɨnə kharkun rɨkin. Nɨpɨg m-fam in ramokrən kɨn nhagriə kɨrikianə kɨrikianə, kɨni kamhatərhav.
3 A este o porteiro abre, e as ovelhas ouvem a sua voz. Ele chama as ovelhas pelo nome e as conduz à pastagem.
4 Mokrən fam kɨn sipsip mɨnə kafan, maməkupən; sipsip mɨnə kafan kamhakwasɨg kɨn, meinai kharkun rɨkin.
4 Depois de conduzir todas as suas ovelhas para fora, vai adiante delas; e as ovelhas seguem-no, pois lhe conhecem a voz.
5 Mərɨg to khapəh nhakwasɨgien kɨn yermamə apnapɨg. Nɨkam. Tukmə yermamə apnapɨg, kɨsapta iran, meinai kaseinein rɨkin.”
5 Mas não seguem o estranho; antes fogem dele, porque não conhecem a voz dos estranhos.
6 Yesu ramni nuhpɨkɨnien, mərɨg narmamə kaseinein nɨprai nəgkiarien kafan.
6 Jesus disse-lhes essa parábola, mas não entendiam do que ele queria falar.
7 Kɨni əmə ai, Yesu rɨni-pən tuk əriə mɨmə, “Yakamni-pre əfrakɨs tuk əmiə mə Yo e, yo kwəruə yame sipsip mɨnə tukhakurao-pən ikɨn.
7 Jesus tornou a dizer-lhes: Em verdade, em verdade vos digo: eu sou a porta das ovelhas.
8 Narmamə yamə mɨne kɨmɨsəkupən irak, iriə yeməkrəh mɨnə. Sipsip mɨnə khapəh nɨsətərɨgien kɨn əriə.
8 Todos quantos vieram antes de mim foram ladrões e salteadores, mas as ovelhas não os ouviram.
9 Yo e yo kwəruə. Narmamə yamə mɨne tukhakurao-pə yakamərer ikɨn, Kughen tukrɨvəh mɨragh əriə. Tukhauə imə masəriwək mɨsavən masən mənvhirɨk yame rhuvə.
9 Eu sou a porta. Se alguém entrar por mim será salvo; tanto entrará como sairá e encontrará pastagem.
10 Mərɨg yəkrəh ramuə imə tuk nar kɨrikianə əmə. Ramuə tuk nəkrəhyen, mɨne tuk nhopniyen, mɨne tuk noriahyen nar. Mərɨg Yo yakamuə mə takhavəh nɨmraghien. Kɨni nɨmraghien e in rukwar kɨn nɨhuvəyen mɨnə fam.
10 O ladrão não vem senão para furtar, matar e destruir. Eu vim para que as ovelhas tenham vida e para que a tenham em abundância.
11 “Yo e Yermamə huvə kape narha-huvəyen tuk sipsip mɨnə. Yermamə huvə kape narha-huvəyen tuk sipsip mɨnə, in rameighan kɨn kafan nɨmraghien mə tukrɨvəh mɨragh əriə. Yermamə yame ramarha huvə tuk sipsip|alt="A shepherd looks for sheep" src="HK005C.jpg" size="span" copy="Horace Knowles" ref="JHN 10:11"
11 Eu sou o bom pastor. O bom pastor expõe a sua vida pelas ovelhas.
12 Mərɨg yorwok yame ramor əmə wok tuk nərok, sipsip mɨnə pəh nien mə kafan. Kɨni nɨpɨg tukmə rəm kuri aparu mɨnə kamhauə, in rap, mɨpəh sipsip mɨnə. Kɨni kuri aparu mɨnə tukhauə mɨsəs sipsip mɨnə, mɨsəko rik rik əriə.
12 O mercenário, porém, que não é pastor, a quem não pertencem as ovelhas, quando vê que o lobo vem vindo, abandona as ovelhas e foge; o lobo rouba e dispersa as ovelhas.
13 Yorwok a tukrap meinai in ramor əmə wok tuk nərok. Rɨpəh nərɨg-pɨkien sipsip mɨnə.
13 O mercenário, porém, foge, porque é mercenário e não se importa com as ovelhas.
14 — ausente —
14 Eu sou o bom pastor. Conheço as minhas ovelhas e as minhas ovelhas conhecem a mim,
15 — ausente —
15 como meu Pai me conhece e eu conheço o Pai. Dou a minha vida pelas minhas ovelhas.
16 Kɨni kafak mɨn tɨksɨn aikɨn sipsip, yamə mɨne khapəh nɨsəmɨrien ye kəupə e. Iriə mɨn, tuksərɨg rɨkik. Kɨni iriə fam tukhauə kɨrikianə. Yo pɨsɨn əmə jakamarha huvə tuk əriə.
16 Tenho ainda outras ovelhas que não são deste aprisco. Preciso conduzi-las também, e ouvirão a minha voz e haverá um só rebanho e um só pastor.
17 Kafak Tatə In rorkeikei pɨk Yo meinai yakeighaan kɨn kafan nɨmraghien tuk nɨvəh-mɨraghien sipsip mɨnə kafak. Kɨni kwasɨg ikɨn jakamragh mɨn.
17 O Pai me ama, porque dou a minha vida para a retomar.
18 Yermamə kɨrik rɨkək yame to rɨvəhsi-ta nɨmraghien kafak. Yo pɨsɨn əmə yakavəh nehuəyen tuk nɨvəhsi-pən-ien kafak nɨmraghien, mɨne tuk nɨmragh-mɨnien. Kafak Tatə rɨmɨni-pə tuk Yo mə jakor məknakɨn.”
18 Ninguém a tira de mim, mas eu a dou de mim mesmo e tenho o poder de a dar, como tenho o poder de a reassumir. Tal é a ordem que recebi de meu Pai.
19 Kɨni nəmehuə kape nəmə Isrel mɨnə kɨmɨsəwhai mɨn kwhen kapəriə tuk nəgkiarien a.
19 A propósito dessas palavras, originou-se nova divisão entre os judeus.
20 Iriə khapsaah kɨmnhani mhamə, “Kwən a, nanmɨn has kɨrik ramərer-pən iran. Kapən kapə rətəwao. ?Nakshawor masətərɨg kɨn In?”
20 Muitos deles diziam: Ele está possuído do demônio. Ele delira. Por que o escutais vós?
21 Mərɨg tɨksɨn khani mhamə, “Nəgkiarien a pəh nien mə nəgkiarien kape yermamə yame nanmɨn has yame ramərer-pən iran. ?Rɨkimiə raməsɨk mə ta mə nanmɨn has rɨrkun nor-huvəyen nɨmrɨn pɨs rarha mɨn, uə?”
21 Outros diziam: Estas palavras não são de quem está endemoninhado. Acaso pode o demônio abrir os olhos a um cego?
22 Ruauə ye nɨpɨg yame nəmə Isrel kasor lafet kɨrik kamni kɨmə “Dedekesen” apa Jerusalem. Nɨpɨg a, nɨpɨg kape nokieiyen.
22 Celebrava-se em Jerusalém a festa da Dedicação. Era inverno.
23 Kɨni Yesu rɨnaməriwək ye nɨkar Nimə Ehuə kape Kughen, ye kwənmhan kɨrik kamni kɨmə “Vranda Kape King Solomon.”
23 Jesus passeava no templo, no pórtico de Salomão.
24 Kɨni nəmehuə kape nəmə Isrel tɨksɨn kɨmnhauə mɨsarkurao iran. Mɨsaiyoh In mhamə, “?Rhawor nakpəh norien Ik ror nɨrkunien ye nərɨgien kapəmawə mə Ik pa? Tukmə Ik Kristo, ni-pə huvə tuk əmawə.”
24 Os judeus rodearam-no e perguntaram-lhe: Até quando nos deixarás na incerteza? Se tu és o Cristo, dize-nos claramente.
25 Kɨni Yesu rɨni-pən tuk əriə mə, “Yo yakwəni-pre ta tuk əmiə, mərɨg nakhapəh nɨshatətəyen irak. Nɨmtətien yamə mɨne yakamor ye nhag Tatə kafak, iriə kasor kafak nəgkiarien mə in raməfrakɨs.
25 Jesus respondeu-lhes : Eu vo-lo digo, mas não credes. As obras que faço em nome de meu Pai, estas dão testemunho de mim.
26 Mərɨg kɨmiə nakhapəh nɨshatətəyen irak, meinai kɨmiə pəh nien mə kafak sipsip mɨnə.
26 Entretanto, não credes, porque não sois das minhas ovelhas.
27 Kafak sipsip mɨnə kasərɨg rɨkik mharkun Yo. Kɨni yakɨrkun huvə əriə. Kɨni iriə kamhakwasɨg kɨn Yo.
27 As minhas ovelhas ouvem a minha voz, eu as conheço e elas me seguem.
28 Kɨni Yo yakvəhsi-pən nɨmraghien rerɨn kɨmi əriə. To iriə khapəh nhamhəyen tuk nɨpɨg kɨrik. Kɨni yermamə kɨrik rɨkək yame to rɨvəhsi-ta əriə ye kwermɨk.
28 Eu llhes dou a vida eterna; elas jamais hão de perecer, e ninguém as roubará de minha mão.
29 Kafak Tatə yame ravəhsi-pə əriə kɨmi Yo, In yerpɨrɨg rapita narɨmnar fam. Kɨni yermamə kɨrik rɨkək yame to rɨvəhsi-ta əriə ye kwermɨn.
29 Meu Pai, que mas deu, é maior do que todos; e ninguém as pode arrebatar da mão de meu Pai.
30 Kɨmru kafak Tatə, kɨmru kɨrikianə əmə.”
30 Eu e o Pai somos um.
31 Raməgkiar məknakɨn, nəmehuə kape nəmə Isrel kɨmnhapɨk kapier apɨg mhamə tuksarkwhopni In.
31 Os judeus pegaram pela segunda vez em pedras para o apedejar.
32 Mərɨg Yesu rɨmɨni-pən tuk əriə mə, “Kafak Tatə rɨmɨvəhsi-pə nəsanɨnien kɨmi Yo, yakamor nɨmtətien huvə mɨnə rɨpsaah ye nɨmrɨmiə. ?Yɨmnor naha nɨmtətien rahas nakhamə taksarkwhopni Yo tukun?”
32 Disse-lhes Jesus: Tenho-vos mostrado muitas obras boas da parte de meu Pai. Por qual dessas obras me apedrejais?
33 Kɨni iriə khamə, “Pa rɨmə yakhamə jaksarkhwopni Ik tuk nɨmtətien kɨrik yame Ik nɨmnor. Mərɨg yakhamə jaksarkhwopni Ik meinai nəgkiarien kafam ramni hah Kughen. Ik yermamə apnapɨg əmə kɨrik, mərɨg nakamni mə Ik Kughen.”
33 Os judeus responderam-lhe: Não é por causa de alguma boa obra que te queremos apedrejar, mas por uma blasfêmia, porque, sendo homem, te fazes Deus.
34 Kɨni Yesu rɨni-pən tuk əriə mə, “In apa kupan, kɨmɨrai-pən ye loa kapəmiə mə Kughen rɨmɨni-pən tuk əriə mə, ‘Kɨmiə naksəmhen kɨn kughen mɨnə.(Sam 82:6)’
34 Replicou-lhes Jesus: Não está escrito na vossa lei: Eu disse: Vós sois deuses {Sl 81,6}?
35 Kɨni kɨtawə kharkun huvə mə Nəkwəkwə kape Kughen to rɨpəh nukreikɨnien. ?Tukmə Kughen rɨmɨni-pən tuk narmamə tɨksɨn apa kupan mə iriə kɨsəmhen kɨn Kughen,
35 Se a lei chama deuses àqueles a quem a palavra de Deus foi dirigida {ora, a Escritura não pode ser desprezada},
36 rhawor e nakashek Yo mamhani mə yakamni hah Kughen meinai yakamni mɨmə Yo Kwajikovə kafan? Tatə Kughen rɨmnərəhu karɨn Yo mə Yo pɨsɨn əmə e Kafan, mher-pə kɨn Yo ye tokrei tanə.
36 como acusais de blasfemo aquele a quem o Pai santificou e enviou ao mundo, porque eu disse: Sou o Filho de Deus?
37 To yakpipəh norien nɨmtətien yamə mɨne Kafak Tatə ramni-pə tuk Yo, to nakhapəh nhaniyen nəfrakɨsien irak.
37 Se eu não faço as obras de meu Pai, não me creiais.
38 Mərɨg nar apnapɨg nakhapəh nhaniyen nəfrakɨsien ye nəgkiarien kafak, mərɨg takhani nəfrakɨsien irak meinai yakamor nɨmtətien mɨnə kɨni nɨmtətien mɨnə a kasor əpu Yo, mə takharkun mə nɨmraghien kape Tatə Kughen raməmɨr irak, nɨmraghien kafak raməmɨr ye Tatə.”
38 Mas se as faço, e se não quiserdes crer em mim, crede nas minhas obras, para que saibais e reconheçais que o Pai está em mim e eu no Pai.
39 Yesu raməgkiar məknakɨn, khamə tukharaptərəkɨn In. Mərɨg In rapta irəriə.
39 Procuraram então prendê-lo, mas ele se esquivou das suas mãos.
40 Kɨni mɨvən məviəfugɨn ye nu apa Jodan, mamvən ikɨn Jon rɨmnor baptaes ye narmamə ikɨn kupan. Kɨni mamarə apaikɨn.
40 Ele se retirou novamente para além do Jordão, para o lugar onde João começara a batizar, e lá permaneceu.
41 Kɨni narmamə khapsaah kɨmnhavən mɨsəm In, mhani-pən tuk əriə mɨnə mhamə, “!Man! Jon rɨpəh nor-pawk-əyen nɨmtətien kɨrik, mərɨg nəgkiarien yame in rɨmnamni ye kwən e ruauə mɨnor nəfrakɨsien kɨn.”
41 Muitos foram a ele e diziam: João não fez milagre algum,
42 Kɨni narmamə khapsaah aikɨn a kɨmnhani nəfrakɨsien ye Yesu.
42 mas tudo o que João falou deste homem era verdade. E muitos acreditaram nele.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.