Lucas 11

Nzryrngrkxtr Kc Ate Rut x Sam (NTU) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Kzdq mzli Jiszs krka' mz kzdq nrlc. Kx yrkrpxpebzle kc, kzdq ncblo nede rpibzle bade kx, “Kxetu rnge, alvztrp bagr nzkrka'ngr, da kc tqwai Jon Kxawrkxtr nzalvztr-krde oblamzdeng.”
1 Veya ta Jesu efan ta’amaim ma yoyoban inan, ana yoyoban sasawar ufunamaim ana bai’ufununayah orot ta natit eo, “Regah, kwi’obaiyi ana yoyoban, John ana bai’ufununayah bi’obaiyih na’atube.”
2 Rpibz Jiszs badr kx, “Mz nzkrka'-krmu rpiamu kx,
2 Jesu iuwih eo, “Yoyobanamih iti na’atube kwanayoyoban.
3 Kam bagr dzu r da kx natakitrde mzbq ka.
3 Mar etei ana fofonin ai bay initi.
4 X ipqpxbz alwx ngrgrng navz-nqblqle nzipq-krgr krkcng tzaletrpqng da kx trmrlzu bagr. X arlapx nigr mz nzokatr-krm nigr mz nztu-amqngi-krgr mz nzatalzngr. Eu, angida.’
4 Ai bowabow kakafih kunotawiyen,
5 — ausente —
5 Imaibo Jesu ana bai’ufununayah iuwih eo, “O yait a of auman boro fainaiwan itan itafefeyan itao, “Au of akokok rafiy fafar tounu inibaisu,
6 — ausente —
6 anayabin ayu au of ta bai’esegamih inan na au bar tit naatu ayu auru bay en, imih o isa abifefeyan inibaisu.’
7 — ausente —
7 Naatu a of bar wanawanan boro na’afatit nao, ‘Men akokok au in ini’afiy, etawan i atufatan, naatu ayu natunatu bairi i a’inu’in, imih men karam boro ana misir bay anit.’
8 — ausente —
8 Naatu kwanotanot nati orot boro namisir ana of bay nitin? Ai, boro namisir ana of bay nitin, baise a tur ao’owen orot namisir ana of bay nabitin i men i ana of imih bay ebitin, baise anayabin, nati orot i ana fefeyanamaim ana of ihahar imih misir bay itin.
9 “Mz nqmq lcpwz, rlxtibz da mz Gct, x sa nakabzle. Rtangr da x sa narmctiq. Abc x naonrx sa nalvxpxbz.
9 Imih a tur ao’owen. Inafefeyan boro inab, inanuwet boro inatitau’ur, inarukikitar etawan boro nabotawiy.
10 Murde doa kx rlx da kx takitrde nide, sa natwzle. X kx rtangrtile nzokatrkr Gct, sa nangida. X kx abctr-zvzbz mz Gct, naonrx nyz Gct sa nalvxpxbz bade.
10 Anayabin Orot yait efefeyan boro nab, orot yait enunuwet boro natita’ur; naatu orot yait erurukikitar etawan boro nabotawiy.
11 Murde trpnzngr trte doa kx rkabz mz mrlxde ningidoe mzli kx rlx-ngrbzle nc.
11 Kwa kek tamahinah natunat siyamih hitarererey na’at boro siy efanin kok kwatitih hita’an?
12 X trkapwzleu nalx mzli kx rlx-ngrbzle neimr kio.
12 O mamu foufunamih hitarererey na’at boro kafukafus kwatitih hita’an?
13 Nimu kcng trnztubq-zvzung krlzamu nzale-krmu da kxtubq mz nzrka-ngrbz da kxmrlz mz doa nemung. A' da kx myapxbz, Trtemu kc Heven, krlzle nzale-krde da kxtubq mz nzka-krbzle Mqngrkxtr mz krkcng nzrlxtibzlr bade.”
13 Kwa kek tamahinah, kwa i sawar kakafih moumurih maiyow kwasisinaf, baise natunat isah boro men nuhi naburumih, abisa isan hikokok tibiyababan boro kwanab kwanan kwanitih. Imih kwanaso’ob, Tamat maramaim baitinin isan i igewasin kwanekwan, imih sabuw iyab Anun Kakafiyin isan tefefefeyan boro nitih!”
14 Kzdq mzli, Jiszs rmaszlrpxngr drka' kx batrpzle nznabukr kzdq ncblo. Ncblo kx prszpx drka' kc le, sc tqycmnepe. Zbz nzkctitxpx zbo ngr leplz kcng.
14 Jesu demon awan bey nun tit; naatu demon bihir tit orot bihamiy ana veya’amaim orot busuruf tur eo, sabuw hai tur sawar hifofofor men kafaita.
15 A' kzdung leplz nzrpilr kx, “Beelsebol ela, kxetu r ma ngr wq, nide kc tqaclvele drka' amrlx, x sc tqrkabz bade zmatq ngr nzrmaszlrpx-krde drka' mz leplz.”
15 Baise sabuw afa hio, “Nati i demon hai ukwarin wabin Beelzebul ana fair itin imih enununih.”
16 Kzdung kz nzabzpxlr nide mz nzrlxti-krbzlr bade kx na-alebzle dq da kxmatq mz nzaelwapx-krde kx zmatq ngrde vzpxm mz Gct, a' trvzpxpuu mz Setzn.
16 Naatu sabuw afa hikok i marane ina’inan ta tiwa’an hita’itin, imih hikubibiruw.
17 A' Jiszs krlztitrpebzle drtwrdr x mz nzaelwapx-krbzle badr kx nzvz-rbrng, sc tqrpipebzle kx, “Kandre kx akipx-lzbq mz dzbede sc tzota-etrpeng, mzli kxpipzne sa naodating. Mz nqmq lcpwz doa lr ma kxesz' kx nzamnc-dali-lzbqng, sa na-apulr ma kx wxtxo.
17 Baise abisa hinotanot Jesu so’ob naatu iuwih, “Tafaram ta’imon hinakusib rou’ab namatar hinabiyow, hai fair boro hina gurus, na’atube orot aawan natunatun aawat bairi hinakusib hinabiyow boro hinama kakaf.
18 X mou, nzmu Setzn badr drka' kztedeng naotablrlr mz nidr esz'-krdr, e zmatq ngrde mz nzaclve-krde leplz sc tqmanepe.
18 Imih Satan an aiwob wanawananamaim hina kusisib hinabiyow, ana aiwob boro mi’itube fair nab nabat? Ayu iti tur ao anayabin i kwa a turamaim, ayu Beelzebul hai ukwarin fair baitu demon nunih kwarouw kwa’o.
19 Kxmule-esz' rpiamu kx rmaszlrpx-ngrne drka' mz zmatq ngr Setzn, a' tr-rpiwamuu kx oblamzmung nzrmaszlrpx-kz-ngrdr mz zmatq ngrde. Mz nzmu-krde lc, nzkrlzlr nzrpi-ngrbz bamu kx vz-rbramu!
19 Baise ayu Beelzebul ana fairamaim demon ana nununih na’at, bo kwa a bai’ufununayah fair yait itih demon tinununih? Imih kwa taiyuw a bai’ufununayah iti kwa’o isan hinabi’obaiyi kwa a tur i men turobe!
20 A' me ngi daki-angidrle se. Mz nzmaszlrpx-krnge drka' mz zmatq ngr Gct, aelwapx-ngrne kx Gct sa tqvectrpemle leplz bade mz nzngini-krde King rdr.
20 Baise ayu God ana fairamaim demon ana nunih hinatitit na’at, nati ebi’obaiyi God ana aiwob i natitaka.
21 “Murde Setzn apule ncblo kx xplr, kx tumile mclrde atwrnrngr mz nzotangr, x aclvele ma nyzde, murde leplz kcng tqlolvzleng ma tzrlapxng.
21 Orot fairin aurin ahay waf karam ma ana bar ekakaif, ana sawar etei boro natafafar hina’in.
22 A' ninge ncblo kx xplrpxbz x aovxiopex nide. X twzpex zmatq ngrde atwrnrngr, kc tqabrtr-ngrde drtwrde. X kapebo zmatq rnge mz leplz kcng tqarlapxpex mz nzmaszlrpxpe-krbo drka' kcng badr, murde natu-pz'liti-ngrdr nide.
22 Baise orot fairin anababatun nati orot boro nawasfufur narun ana ahay ana waf tafahimaim ema’am boro niteten nan ana ofonah nafaramih bairi hinabow.
23 “Na-aoti drtwrmu nrlarde kx namnckiamu. Doa kx trmnckileu mz nrlarde nyznge, nide enqmi rnge. Doa kx trokatrleu ninge mz nzrvzmi-ngrm leplz mz Gct, nide kx rmaszlrpxngr leplz mz nzvz-krmlr bade.”
23 Orot yait ayu ananamaim men enan, i ayu isou ebiwosai, naatu orot yait men ibaisu airi sabuw abita’ay, i was geyayan.
24 Rpi-mopwz Jiszs mz leplz kcng kx, “Mzli kx kzdq drka' nzmaszlrpx-ngrde mz kzdq ncblo, drka' la vzne lzke, rtangrne me na-ama-ngrde mz nabz leplz. A' nzmu trnamcleu kzdq nrlc, sc tqrpipele mz nide esz'-krde kx, ‘Nayzlupe-moux mz ma nyznge kc tqrlaszpemc.’
24 Demon kakafin orot biyanamaim titit ana veya i efan gewasin ta imaim ma baiyarir isan nuwet in, baise nuwet inan efan men ta tita’ur, naatu eo, “Ayu i boro ana matabir maiye au bar abihamiy ana’itin.”
25 Zbz yzlu mou, x mcle ncblo kc mrlzpe x nqmq krde mrlzpe x trpnzngr kxnzmncng mzlilxlr kzble kx mncpxm bade.
25 Basit matabir maiye na ana bar titit, hirereb hina yabuna inu’in itin.
26 Zbz vzpx x vzmitrple drka' rlimz kx nztrka-krdr myaszpxle nztrka-krde. Nzvzmqng sc tzmncpxpemqng bade. X nzmnckr ncblo kc sc tqtrkatx-zlwzpe, myaszpxle mzli kc kai.”
26 Naatu tit in demon kakafih anababatun etei seven nawiyih bairi hina nati’imaim hisusuw hima. Yomaninamaim orot ana itinin botabir kakafin anababatun matar men marasika ma’am na’atube.”
27 Mzli kc Jiszs tqycmne-ngrde, kzdq olvz ycmnelzm mz mzlir zbo ngr leplz lcng x rpibzle kx, “Namrlzbz mz lxem murde mikale nim x ayqle nim!”
27 Jesu iti na’atube bat binan sabuw hai tur eo’owen auman, babin ta sabuw wanawanahimaim ma’am, Jesu isan eo, “Babin yait taub o ya’i bitoman i ebiyasisir.”
28 A' rpibz Jiszs kx, “Eu, a' sa namrlz-kzpz mz leplz kcng tzxlrng natq Gct x nzvz-nqblqlr!”
28 Baise Jesu eo, “Sabuw iyab God ana tur hinowar tibi’ufunun i turobe anababatun tibiyasisir.”
29 Zbz zbo ngr leplz kc, kx etunepxpele, sc tqrpipe-moule kx, “A' nimu leplz kcng tzmncng mzli ka kxdrka'-ngrng. Rlxtiamu kx na-alebo dq rkx kxmatq-esz'ngr mz nzaelwapx-krnge kx vzpxmc mz Gct. A' trpnzngr rkx kx na-aelwa-ngrbo bamu, a' nangi txpwz rkx kc tqalebz Gct mz profet Jona kc bqnc.
29 Sabuw moumurih maiyow hiru’ay Jesu hi’ar bebera’uh, naatu Jesu iuwih eo, “Boun ana veya’amaim sabuw hai yawas etei i eaf, ina’inan matar itah isan tefefefeyan, baise ina’inan ta boro men anitih, ina’inan ta’imon i Jonah isan mamatar i hiso’obaka.
30 Murde nqmq kcpwz Jona tqngini-ngrbzle rkx mz lr taon kc etu Ninive, e ninge, Mrlx Leplz, nangini-kzpo rkx mz lr nrlc ka.
30 Anayabin Jonah biyanamaim ina’inan mamatar i Nineveh sabuw isah. Imih Orot Natun i sabuw iti boun tema’am hai i’inanen.
31 Mzli kc bqnc kwin kc Seba mrkc Arabia, vzm rlru mz nzlalztq-krbzle mz Solomon mz natq ngr nzyrplapxngr. Kxmule-esz', a' mzli ka doa kx myaszpx-zlwzle Solomon vzpem, a' pxtxpx-ngrnamu nzlalztq-krbzmu bade. Mz nzmu-krde lcde, mz Mzli Kxmatq kc navzm, Kwin kc Seba sa naycmne kz mz kot mz nzpipx-krde kx vz-rbramu, murde trlalztqpwzmuu mz Gct mz natq ngr nzyrplapxngr.
31 Baibatebat ana veya tafaram Sheba hai aiwob babin boro namisir. Sabuw iti boun tema’ama boro tur fokarin maiyow na’uwih, anayabin ef yok na’in tafaram yomaninaka aiwob orot Solomon ana binan gewasin nowaramih natit, baise a tur ao’owen, sawar ta iti boun kwa’i’itin i Solomon natabir.
32 Mz nqmq lcpwz, mzli kc bqnc leplz ngr taon kxetu Ninive nzlxngitilr nrpa ngr Gct kc tqyapwxtipxbz Jona badr, x nztekqtrlr nqmq nr drtwrdr mz alwx ngrdr. Kxmule-esz', a' mzli ka doa kx myaszpx-zlwzle Jona vzpem mz nzyapwxtipx-krbzle nrpa ngr Gct bamu, a' trtekqtrwamuu nqmq nr drtwrmu. Mz nzmu-krde lcde, mz Mzli Kxmatq kc navzm, lr Ninive sa naycmne-kzng mz kot mz nzpipx-krdr kx vz-rbramu, murde trlxngitiwamuu nrpa ngr Gct da kc tzwailr.”
32 Naatu a tur ao’owen maiye, Baibatebat ana veya Nineveh sabuw boro hinamisir kwa iti kwama’am boro tur fokarin maiyow hina’uwi, anayabin Jonah binan hinonowar ufunamaim hai bowabow kakafih etei hihamiyen dogor baikitabir hibai, naatu boun i a tur ao’owen, orot ta Jonah tafanamaim i natit iti wanawanamaim ema’am.
33 Rpi-mopwzle kx, “Trpnzngr leplz kx rtekao lam sc tqyrlq-kapqpele. X tralalvzo-kzleu topla. A' lam nzadolzpwz wq, murde leplz namclr zyzlr mz nzdwatr-krmlr brma.
33 Orot men ta ramef ito’ab naatu bai run ibunimih, o noukwat wanawanan tarafutimih. Baise ana sisikofamaim sikof, saise sabuw hinanan ana marakawin hina’itin boro hinarun.
34 X nzmu mzpu mrlz, krlzamu nzrmc-angidrngr da. A' nzmu mzpu trmrlzu, trkrlzwamuu nzrmcngr da.
34 Mata i biya ana hinow, mata gewasin biya etei boro marakawin. Baise mata kakafin biya etei boro nagugum.
35 Mz nqmq lcpwz, na-ayayramu nabzmu murde nakrlzamu nzalvztrngr angidrng. A' bzkq amqngiamu nabzmu murde ma tqvz-rbr-zvzamu.
35 Isan imih kwanakaifi gewas a marakaw biyamaim men kwaniwa’an nagugum.
36 Murde mzli kx nabzmu yayr-ngrde, krlzamu nzrkrlzngr da angidr kx vzpxm mz Gct. X da angidr lcde sa na-apule zyzlr kx na-aopx-angidrbzle da mz nabzmu.”
36 Biya tutufin etei namamarakaw na’at, biya turin boro men nagugum. Baise na biya wanawanan tutufin etei namarakaw, ramef ana marakaw tafamaim in ekukusisiyar na’atube.”
37 Mzli kc Jiszs tqyrkrpxpe-ngrbzle nzycmne-krde, kzdq kc Farzsi sc tqaveatipebzle nide kx namung badr. Kx krlzbzle kc ma nyzde, sc tqvztrpebz tqwxbuope mz nzmungr, a' trwzti-kaileu mqdeng.
37 Jesu iti tur eo in sasawar ufunamaim, Pharisee orot ta kok i boro Jesu hairi hitan ana baremaim bay hitaa. Imih Jesu ifefeyan hairi hina ana bar hitit naatu bay aa ana efanamaim mare.
38 Farzsi kc pwrkilvc-ngrde nzmc-krde kx Jiszs trvz-nqblqleu nqmq kxtr krdr, x sc tqmu ate.
38 Baise Pharisee orot Jesu i’itin i men ofafar i’ufunun an souwibo na bay aa ana efanamaim mare, imih Pharisee orot ana kasiy ra’at.
39 Jiszs krlzle da kc tqaoti drtwr Farzsi kc, sc tqrpipebzle bade kx, “Nimu Farzsi aoti txpwz drtwrmu da kx trmyapxpwzu. Krlzamu nzrwztingr kxpipz nibr kap x nibr plet mz nzvz-nqblqngr nqmq krmu, murde natubqamu mz Lou sc Mosis. A' nabzmu yrbupxm mz nzpnangr da x nqmq ngr alwx.
39 Naatu Jesu iu, “Kwa Pharisee i a kerowas naatu a tew ufuhine kwa sasouwen, baise kwa dogor wanawanan i baribar kakafin naatu rougoy rabirabin.
40 Narmu trka x lukurnr-ngrnamu! Murde Gct kc tqrwzngr nrkrdrtqmu yz, nide kc tqrwz-kzngr nabzmu. X mz nzobq-krde, nzbrngzkr nabzmu myaszpx-zlwzle nzrwztingr nibr da.
40 Kwabikoko’aw! God biya ufunane wowowab na’atube biya wanawanan auman wowowab men kwaso’ob?
41 Nzmu nasuti drtwrmu nztubq-ngrbz mz nzobqkr Gct, bzkq aoti drtwrmu da kx trmyapxpwzu. A' naokatr-alzuamu kxtrnzrngiscung da mz nzrka-ngrbz badr da kxmrlz kx trpnzngr scdr. Murde nzmu na-aleamu da lcng mz nabzmu angidr, nimu badr dztumu amrlx sa natubqpebzmu mz nzobqkr Gct.
41 Imih a kerowas naatu a tew wanawanah abisa’awat tema’am yababan wairafih kwanitih hinaa, saise kwa a sawar etei boro hinigewasin.
42 “A' agrmplz nimu, kx Farzsi. Gct sa na-ayrplapxle nimu. Murde kxmule-esz' kabzmu da kranzpnu ngr da scmung amrlx bade mz nzaotikr drtwrmu da kxtopwzng kx trmyapxpwzu, a' trkxu mz drtqmu da kxmyapxbz. X tralewamuu da kcng tqtubqbz mz leplz, x trmrlztiwamuu nidr mz nivz lr Gct. A' takitrde nzale-kai-krmu da lcng tqmyapxbz, x ale-kzamu da kcng trmyapx-zlwzpwzung.
42 Yababan boro gagamin maiyow kwanab, kwa Pharisee sabuw! Anayabin kwa iti mint, rue, naatu adanafur afa God baitinin isan i men nuhi eburubur, mar etei ana mumusin God kwabitin, baise ma gewas naatu God ana yabow isan i nuhi eburubur, gewasin nati sawar i kwati’a’ait sawar afa auman kwatasinaf.
43 “Agrmplz nimu, kx Farzsi. Gct sa na-ayrplapxle nimu mz nzglqpx-lzbq-krmu! Murde rpiamu nawxbupwzmu mrkc tqmrlztxpxbz mz mangr-nzkrka'ngr, x leplz napi-txpwz bamu natq ngr nzamatqngr me nzyrlwr-lxblrngr.
43 Yababan boro kwanab, kwa Pharisee sabuw! Anayabin kwa a kok gagamin i Kou’ay Bar wanawanah efan gewasih kwanabow kwanamare kwanama, naatu ahar hai efanamaim a kok gagamin i sabuw a merar hinay naatu hinakakaf.
44 “Agrmplz nimu, kx Farzsi! Gct sa na-ayrplapxle nimu! Murde apuamu gq lr kxbz kx trnzyrqlzu, x mzli kx leplz nzvzneo-ngrmlr elr, batrpzle trnztakitr-krdru nidr nzprtrngr mz nzangiongr. Mz nqmq lc kz, rblxbz mz leplz nzkrlz-krdr kx nqmq krmu trka. X mzli kx nzvz-nqblq-ngrdr nimu, batrpzle trnztakitr-krdru nidr.”
44 Yababan boro kwanab! Anayabin kwa i rah atamanih hai i’inanen en sabuw so’oba’e tafah hibat tereremor na’atube.”
45 Zbz kzdq ncblo kxalvztr mz Lou sc Mosis rpibzle bade kx, “Kxakrlz, mz nzycmne-krm lc pibqtx-kzq nigr!”
45 Ofafar so’obayan orot ta Jesu ibatiy, “Bai’obaiyenayan iti tur i’o i aki auman irabi.”
46 Rpibz Jiszs kx, “Agrmplz nimu, kx kxnzalvztrng mz Lou sc Mosis. Gct sa na-ayrplapx-kzle nimu! Aleti-katoamu nqmq krmu kxkqlu kx yrlqtr-mopwz mz Lou sc Mosis. X rblxbz mz leplz nzma-nqblq-krdrleng. Murde nqmq lcng nzapulr da kxmrlepu, kx yrlqlzbzmu mz nabxdr kx naglqlr. A' nimu esz'-krmu, trvz-nqblqwamuu nqmq lcng x trokatrwamuu leplz mz nzrglqngr.
46 Jesu iya’afut eo, “Kwa Ofafar Bai’obaiyenayah so’ob wairafi auman boro yababan kwanab. Anayabin bit gagamin na’in sabuw tuwabuh kwayara’ah hi’abar tun erarabih, naatu kwa i men kafa’imo uma ta baibais isan kwabitihimih.
47 “Agrmplz nimu! Murde kxmule-esz' rwzo-ngrnamu da kx ycobz mz gq lr profet kcng bqnc, a' profet lcng tznibqti melrmqmung.
47 Yababan boro kwanab! Anayabin dinab oro’orot kwa a’agir hirouw himomorob i hai rah kwama kwawowowab gaigiwas.
48 Wztx-ngrbzmu gq lr profet kcng tznibqti melrmqmung. A' trblepx-pnzpwzmuu badr. Murde pxtxpx-kz-ngrnamu nzvz-nqblq-krmu nzalvztrkr profet neng Gct.
48 Imih kwa i taiyuw kwakukubuna, abisa a’agir hisisinaf a baibasit kwabitin, dinab oro’orot a’agir hirouw himorob naatu kwa i hai rah kwawowowab.
49 A' vz zvz, murde Gct ycmnetr-ngrde nimu mz nzyrplapx-krde mz nzrpi-krde kx, ‘Profet x menrpa nengeng sa navzbzng mz leplz nengeng mz nzpipx-krbzlr badr natqnge. A' kzdung nidr sa nanibqlr x kzdu-kzng sa na-atrkatilr.’
49 Anayabin iti isan, God ana so’obamaim eo ‘Ayu boro dinab oro’orot naatu kob abarayah aniyafarih, afa boro hina rouw hina morob, afa boro bai’akir kakafin hinab.’
50 Mz nzmu-krde lcde, sa narmctiamu nzayrplapx-zlwzngr nimu. Murde Gct sa na-atamutilzbzle bamu alwx ngr nzrnibqngr profet amrlx,
50 Isan imih kwa sabuw iti boun kwama’am, God ana dinab oro’orot tafaram aneika hirouw himomorob ana baimakiy i boro kwa kwanab.
51 abzo mz Ken nznibq-krde Ebol, krlzmle nzrnibqngr Sekaraea, kc tznibq me tavau mz mzlir olta x Mrkc Tqtr. Napibo bamu, Gct sa na-atamutilzbzle bamu alwx ngr nzrnibqngr profet amrlx, murde nzbz-krdr vzpxm mz da kcng tqaletiamu.
51 Abel ana rara’ika busuruf na Zechariah ana rara’amaim tit. Zechariah i Tafaror Baremaim iti sibor ana gem naatu Regah ana Bar Kakafiyin hairi hai founamaim hi’asabun morob. Imih anababatun a tur ao’owen kwa iti boun kwama’am iti sabuw hai baimakiy boro kwa kwanab.
52 “Agrmplz nimu, kxnzalvztrng mz Lou sc Mosis. Gct sa na-ayrplapxle nimu! Murde tr-rlrpx-lzbqwamuu mz nzmnclz-ngrbz bade. X nzalvztr-rbr-krmu rpwa'-ngrbzle mz leplz nzlxngiti-krdr nide. Apule kx yrlq-kapqbzmu badr ki kc nzmu nalvxpxbzle naonrx ngr Heven.” Apule kx yrlq-kapqbzmu badr ki kc nzmu nalvxpxbzle naonrx ngr Heven.|alt="143 old key" src="143-OKY001.tif" size="COL" loc="Luk 11:52" copy="SIL" ref="11:52"
52 Kwa Ofafar Bai’obaiyenayah so’ob wairafi. Yababan boro kwanab. Anayabin etawan botawiyin run so’ob bain ana tufatan i kwa kwabobotan, naatu kwa iti bar i men kwakokok boro kwarun so’ob kwanab, baise sabuw afa run so’ob bainamih tisisinaftobon kwa i hai ef kwahirihir.”
53 Jiszs kx rlaszpele kc mrkc, kxnzalvztrng mz Lou sc Mosis, badr Farzsi sc tztrkalrpe-ngrdr nide, x nzrpilr na-aesakibzlr nzwz-krde. Zbz sc tzvea-ebirtxpe-kzpwzng natq kxkqluti.
53 Jesu efan nati bihamiy ana veya’amaim Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee yah so’ar hiu kwanikwaniy naatu baibatebat moumurih na’in hibow hitit hibabatiy,
54 Murde nzrpilr na-aprtzlr nide mz trtxki scdr, mz nzrpi-rbr-krde da, x sc tzlolvzpelr nide.
54 naatu hikubibiruw na’atube abisa tao kakaf na’at saise ubar hititin hitafatum isan.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.