Salmos 105
Bepaŋ'Walaŋ Folofolok Kobuli (NOP) vs BKJ
1 Yahwe welemomooŋ nadimiŋa niutumbaneŋ, tiŋa wougigitŋiŋ yotubuhautaneŋ. Tiŋa undugoŋ kwanai wapuhi uŋgoniŋ hinek tuguk wendok kwetkwet metam hogohogok yenihautaneŋ.
1 Dai graças ao SENHOR, invocai o seu nome; fazei conhecidos os seus feitos entre os povos.
2 Kap tomiŋa wou nintiloneŋ, tiŋa nemenemek hogohogok uŋgoniŋ tuguk u yohautaneŋ.
2 Cantai-lhe, cantai-lhe salmos; falai de todas as suas obras maravilhosas.
3 Indi Wapumdok gigit hatiyam, unduŋ doktiŋa aditok nadifo tinim. Eŋ metam nediyeŋ Yahwe hebeŋ foloŋ wotubudulaaŋ hati niutumbaiŋ, adi nadifo kedem tineŋ.
3 Gloriai-vos no seu santo nome; alegre-se o coração daqueles que buscam ao SENHOR.
4 Yahwe’walaŋkade unene nihitubu-lodawek. Kaŋ hebeŋ foloŋ wotubudulaaŋ uŋgoŋ hatiyaneem, dapmandapmaŋnit mokit.
4 Buscai ao SENHOR e a sua força; buscai a sua face continuamente.
5 — ausente —
5 Lembrai-vos das obras maravilhosas que ele fez, dos seus prodígios e dos juízos da sua boca;
6 — ausente —
6 Ó vós, semente de Abraão, seu servo, vós, filhos de Jacó, seus escolhidos.
7 Yahwe adi Bepaŋnik. Adi’walaŋ yodapmandapmaŋ medeŋiŋ adi metam hogohogok kwetkwet hatiyam inditok wanakaŋnik.
7 Ele é o SENHOR nosso Deus; os seus juízos estão em toda a terra.
8 Yofolok tuguk u tubukilitiune haliwooŋ halaak, kaŋ medeŋiŋ yofafaŋe tuguk u metam bop wapum kougoŋ mintaneeŋ wendok tuwot haliwooŋ halaak.
8 Ele lembrou-se do seu pacto para sempre, da palavra que ordenou a milhares de gerações.
9 Yofolok i koom Abalaham dut tuguk, ala Aisakdok adi mede yofafaŋe tuguk.
9 O qual pacto fez com Abraão, e o seu juramento a Isaque.
10 Yahwedi yofolok i Isilaehi gut tuguk, kaŋ yofolok i dapmandapmaŋnit mokit hatak. Yofolok i Jekop metamŋiye gut tubukaikaguk, ala yofolok yoŋ adi mu dapmawaak.
10 E confirmou o mesmo a Jacó por uma lei, e a Israel por um pacto eterno,
11 Adi Jekop indiŋ niŋguk, “Kanahan kwet u gambe da tiŋa metamgeye hiditok gigit tibaak.”
11 Dizendo: A ti darei a terra de Canaã, a porção da vossa herança.
12 Koom Bepaŋ’walaŋ metam adi lufom-kabe hinek hatigiŋ. Unduŋ doktiŋa Kanahan kwetneŋ uŋoŋ adi metam buŋambu unduŋ hatigiŋ.
12 Quando eles eram poucos homens em número, sim, muito poucos, e estrangeiros nela;
13 Adi kwet dambek kubugoŋ mu ikagiŋ, adi yadi kwet uŋaŋbo it, uŋaŋbo it tiyawagiŋ. Adi unduŋ tiyauŋila me mapme niŋ’walaŋ kwet gineŋ uŋaŋbo ila kotigoŋ pilali wooŋ mapme niŋ’walaŋ kwet gineŋ uŋaŋbo it unduŋ tiyawagiŋ.
13 Quando foram de uma nação a outra, e de um reino para outro povo;
14 Iŋgoŋ Wapumdi mebop noli biyabune mu yehitubu-kadakayagiŋ. Tiŋa undugoŋ mapme hekidi kadakaniŋ mu tiyemdok yeniŋkamehep tiyemguk.
14 Não permitiu que homem nenhum os oprimisse, sim, ele repreendeu a reis por sua causa;
15 Unduŋ tiŋa indiŋ yeniŋguk, “Kwanaine tinamdok metamneye yehidaneeŋ yabukahilegut u hidi mu yehitubu-kadakaneŋ. Be polofetneye u maaŋ undugoŋ mu yehitubu-kadakaneŋ.”
15 Dizendo: Não toqueis nos meus ungidos, e não causeis danos aos meus profetas.
16 Yahwedi nadiune kwehineŋ fiye kadaka wapum mintaguk, kaŋ nanaŋe map tigiŋ.
16 Além disso, chamou a fome sobre a terra, quebrantou todo o sustento de pão.
17 Iŋgoŋ adi Josep kameune talikom tiyemiŋa Isip kwetneŋ uguk. Adi Josep tuwadok yogiŋ kaŋ me nolidi tuwaaŋ nagiwooŋ tipilapilaye-me tuwaŋit mokit kameune hati kwanaineyemguk.
17 Enviou um homem perante eles, José, que foi vendido como escravo;
18 Kaŋ yot fafaŋeniŋneŋ kamegiŋ.
18 Cujos pés machucaram com grilhões; foi posto em ferros;
19 Undugoŋ halune wooŋ kougoŋ maŋgoŋ mintawaak yoguk u folooŋ mintaguk. Kaŋ Yahwe’walaŋ mededi Josep’walaŋ medeŋiŋ biyagoŋ hinek tubudakaleguk.
19 Até o momento em que veio a sua palavra; a palavra do SENHOR o provou.
20 Kaŋ Isiphi’walaŋ me mapmedi me niŋ niŋkulune wooŋ Josep yot fafaŋenineŋ niŋkulune fouguk.
20 O rei ordenou que o soltassem; o governador dos povos o libertou.
21 Kaŋ me mapmedi Josep gapmanŋiŋ diniŋ talitimeŋ kameguk. Unduŋ kameguk doktiŋa Josep adi Isiphi’walaŋ kadokome wapum hatiguk.
21 Fê-lo senhor da sua casa, e governador de toda a sua riqueza,
22 Adi me mapme’walaŋ kwanai-meŋiye me loloŋhinit u timeŋ tiŋa yabudokoluguk tiŋa undugoŋ mebop mapmedok nadinadi miyagiŋ yeniyehitubu-didime titiŋdok saŋiniŋ halimiŋguk.
22 para sujeitar os seus príncipes ao seu prazer, e ensinar aos seus anciãos a sabedoria.
23 Kaŋ mindaŋkade Jekop adi wooŋ Isip kwetneŋ uŋoŋ buŋambu itouguk.
23 Israel também veio ao Egito, e Jacó peregrinou na terra de Cam.
24 Kaŋ mindaŋ Yahwedi metamŋiye yehikahaŋneune wapmihihiye fee hinek minta-ulihakagiŋ. Tiŋa yehitubu-lodaune adi’walaŋ saŋiniŋhikdi memikhiye’walaŋ kalakapmeguk.
24 E ele aumentou o seu povo grandemente, e o fez mais forte do que os seus inimigos.
25 Adi negoŋ nadiune Isiphidi metamŋiye mik tiyemgiŋ, tiŋa Isiphidi kudi kadakahi mu titiŋ u tiyemgiŋ.
25 Mudou o coração deles para que odiassem o seu povo, para que lidassem sutilmente com os seus servos.
26 Mindaŋ Wapumdi kwanai-meŋiŋ Moses tiŋa Alon kwanai-meŋiŋ yehikahileeŋ yehitubu-dakaleguk, adi yapmeune Isipde ugumuk.
26 Enviou Moisés, seu servo; e Arão, a quem ele tinha escolhido.
27 Kaŋ adi Bepaŋ’walaŋ mebi kakaŋ kwanai eŋ Bepaŋ kunumneniŋ’walaŋ kudi uŋgoniŋ hinek Isip uŋoŋ tugumuk.
27 Mostraram os seus sinais entre eles, e prodígios na terra de Cam.
28 Bepaŋdi nadiune kwehineŋ mambip wapum mintaguk, iŋgoŋ Isiphi adi medeŋiŋ mu nadigiŋ.
28 Ele enviou trevas, e a fez escurecer; e não foram rebeldes à sua palavra.
29 Adi yobune imehik hogohogok naŋgatnit tubudapmagiŋ, kaŋ ime diniŋ kale hogohogok kumuŋdapmagiŋ.
29 Ele tornou as suas águas em sangue, e matou os seus peixes.
30 Eŋ hawom mohok fee mumuyeŋ mintaaŋ me mapme yoli wapum be yohikwehik u kilidapmaŋ tugiŋ.
30 A sua terra produziu rãs em abundância, nas câmaras dos seus reis.
31 Bepaŋdi yobune bubugaim gut muntilikdi fee mumuyeŋ hinek mintaaŋ kwetkwet eŋ yokwet gineŋ tuwot kilidapmagiŋ.
31 Ele falou, e vieram vários tipos de moscas, e piolhos em todo seu litoral.
32 Adi kwehineŋ uŋoŋ filimpit tubune gwi mindip maguk.
32 Ele deu-lhes granizo por chuva, e fogo abrasador na sua terra.
33 Wondi bem kilik, wain eŋ fik yehitubu-kadakaguk, eŋ bem noli maaŋ yehidakumuŋtaugiŋ.
33 Feriu as suas vinhas e também as suas figueiras, e quebrou as árvores dos seus litorais.
34 Adi mede hogok yobune gwatak mohok fee mumuyeŋ mintagiŋ, kunakunathik loloŋnit hinek me niŋdi kunatdok tuwot mooŋ.
34 Ele falou e vieram locustas e lagartas sem número.
35 Kaŋ adi kwet uŋoŋ diniŋ nemenemek hapmuŋhinit hogohogok u nadapmagiŋ, eŋ dininahik gineŋ yuwoi-yuwoi be nanaŋe hogohogok u maaŋ nadapmagiŋ.
35 E comeram toda a erva da sua terra, e devoraram o fruto do seu solo.
36 Tiŋa Bepaŋdi Isiphi’walaŋ mihi tuwo hogohogok u widihikumun-dapmaguk.
36 Ele também feriu a todos os primogênitos da sua terra, o principal de todas as suas forças.
37 Kaŋ mindaŋ Isilaehi yanagilune Isip bikabuŋa ugiŋ. Adi Isiphi’walaŋ fukuthik gol be silwadi momooŋ hinek tutumbayagiŋ u moŋgodapmaaŋ ugiŋ, tiŋa undugoŋ adi’walaaniŋ nebek niŋdi nemu kadakaguk. Adi yadi wanakaŋ kunilit hinek kedem hadapmagiŋ.
37 Ele os tirou com prata e ouro, e não houve uma pessoa fraca entre as suas tribos.
38 Isiphi adi Isilaehidok munta kisaŋ tiyemgiŋ, unduŋ doktiŋa mawagiŋ kaŋ yabuŋa nadifo tigiŋ.
38 O Egito se alegrou quando eles partiram, pois o medo caíra sobre eles.
39 Bepaŋdi yobune mulukwaŋ niŋ foloniŋ yobune mintaaŋ hali metamŋiye yooŋ tiyemguk, eŋ timiŋ adi yobune kudupmebem niŋ daŋeŋa hautayemguk.
39 Ele espalhou uma nuvem por coberta, e um fogo para dar luz à noite.
40 Nanaŋedok ninadigiŋ kaŋ bagi gwediwik boiyembu buune widihi henagiŋ, eŋ kunum nanaŋe mana kahaŋnit kwatneyembu natoki tigiŋ.
40 O povo pediu e ele trouxe codornas, e os saciou de pão do céu.
41 Adi nadiune kawade wapum tawaune ime sila labuguk, tiŋa kwatneeŋ kwet fiileŋ kiŋ tabe ime behepneŋ wodiiŋ wendok tuwolit wodiŋa uguk.
41 Ele abriu a rocha, e as águas saíram; correram pelos lugares secos, como um rio.
42 Adi koom kwanai-meŋiŋ Abalahamdok mede yofafaŋe tuguk u kaule mu tiŋila uŋgoŋ hati nadilak.
42 Pois ele se lembrou da sua santa promessa, e de Abraão, seu servo.
43 Unduŋ doktiŋa metamŋiye yanagilune ugiŋ.
43 E trouxe dali o seu povo com alegria, e os seus escolhidos com regozijo.
44 Kwet metambop noli’walaŋ u aditok yemguk, tiŋa nadiyembune wooŋ metambop noli’walaŋ dininahik u nehitok yabukahilegiŋ.
44 E deu-lhes as terras dos pagãos; e eles herdaram o trabalho dos povos;
45 Isilaehidi adi’walaŋ maŋiŋ mede be Yodoko Medeŋiŋ wanakaŋ hinek tagimneneŋdok unduŋ tiyemguk.
45 para que guardassem os seus estatutos, e guardassem as suas leis. Louvai ao SENHOR.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 105, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.