Atos 5
Ẽwandam Iek (NOAE) vs NTLH
1 Mamʉ ĩchab woun ãb sĩejim aajem, Ananías a thʉ̈r sĩerr. Mag wounaujã ich ʉʉi Safira anʉm dʉ̈imua amach jẽb wai narr përpʉ̈iwia,
1 Mas um homem chamado Ananias, casado com uma mulher que se chamava Safira, vendeu um terreno
2 amach khaugbaju awi, chi phatkhon eem ãaur amach athee auwia, agjö ãaurpai chi emkhooirau deen majim aajem, ich Jesuu jʉr autarr khʉʉn aar. Mamʉ mag ich jayau phatkhon thum deen maba arrjã chi ʉʉirau khaphʉ sĩejim anaabá.
2 e só entregou uma parte do dinheiro aos apóstolos , ficando com o resto. E Safira sabia disso.
3 Mag amach aar deebaimaawai Pedroou chi Ananiaag magjim anʉm:
3 Então Pedro disse a Ananias: — Por que você deixou Satanás dominar o seu coração? Por que mentiu para o Espírito Santo? Por que você ficou com uma parte do dinheiro que recebeu pela venda daquele terreno?
4 ¿Pua oowai chi jẽb pʉch dën khabajĩ? Mag chi jẽb pʉch dën arr aawai, ¿chi phatkhonjã pʉch dën khabajieb? Mag simta, ¿khan jãgwi jãg sëukhaju khĩirjubaadëjĩma? ajim anʉm. Jãg sim aiguin Ẽwandampata pua khũgur auju ẽkha sĩebahab ajim aajem Ananiaag.
4 Antes de você vendê-lo, ele era seu; e, depois de vender, o dinheiro também era seu. Então por que resolveu fazer isso? Você não mentiu para seres humanos — mentiu para Deus!
5 Pedroou mag iekhabaawai warre chi meemta Ananías jẽkhʉt di bäjä aimajim aajem. Mag sëukhatarr gaaimua Ananías meetarr ũrwia thum chi ũrmam khʉʉn thãar paraa nʉisijim aajem.
5 Assim que ouviu isso, Ananias caiu morto; e todos os que souberam do que havia acontecido ficaram com muito medo.
6 Mag oobaawai ẽwannaan aig narr khʉʉnau put ee pʉrëunaa warre aukhëraan arrjierram aajem.
6 Então vieram alguns moços, cobriram o corpo de Ananias, levaram para fora e o sepultaram.
7 Maimua magtarr khur ora thãrjupjö nʉm ee, chi ʉʉirau ich jaai magbarmjã khaugba, Pedro sim di aar majim aajem.
7 A mulher de Ananias chegou umas três horas depois, sem saber do que havia acontecido com o marido.
8 Mag mawia barbaimaawai Pedroou chi jayau ichig phatkhon deeimatarr oopinaa chi Safiraag, —Safira, ¿chadchata pãar jẽb ich mʉgʉm gaaipaita përjierrá? a jëeujim anʉm.
8 Aí Pedro perguntou a ela: — Me diga! Foi por este preço que você e o seu marido venderam o terreno? — Foi! — respondeu ela.
9 Magbaa Pedroou deeu irig, —Safira, ¿khantheeta pua jãg pʉch jaai iek ʉ̈khawia dʉ̈i i ipierr pãach numiim khʉʉnau maach Pör Ẽwandam Akhaar khũgurju ẽkha phöbaadëjĩma? ajim anʉm. Magnaa ichdëupai, Pʉdë ũrbá ajim anʉm. Pʉ jaai aukhëraan wëttarr khʉʉn deeu barchëwi puertdi aig bʉ̈ eseserkham. Cha mʉ iekha chirʉm iekhau nau pʉjã ich jãkhʉʉnaupai pʉ aukhëraan arrjugui ajim anʉm.
9 Então Pedro disse: — Por que você e o seu marido resolveram pôr à prova o Espírito do Senhor? Os moços que acabaram de sepultar o seu marido já estão lá na porta e agora vão levar você também.
10 Maimua irua magbarm bʉ̈rre chadcha Safirata di bäjä a i bʉ̈khʉrr jẽer sĩeimajim anʉm, warre chi meemta. Magbarm ee chi ẽwannaan ujã aar narr khʉʉn dubchëwia chadcha ya maach chi meemta werba thʉnʉm oobaicheewai, ĩchab arrwia ich jaai aukhërtarr bigaau dʉ̈i ãba aukhërjierram aajem.
10 No mesmo instante ela caiu morta aos pés de Pedro. Os moços entraram e, vendo que ela estava morta, levaram o corpo dela e o sepultaram ao lado do marido.
11 Magtarr ũrwia thum Ẽwandam iek ʉ̈kha narr khʉʉn jãphierrwia bigaaum khʉʉnpa thãar paraa nʉisijim aajem.
11 E toda a igreja e todos aqueles que souberam disso ficaram apavorados.
12 Ich Jesuucha ich i jaaumkhĩir jʉr autarr khʉʉn gaaimua Ẽwandamau ag na õrau nem ooba aajem pöm waumaajeejim aajem, õor dakhĩir. Maagwai chará waragta chi ʉ̈kha narr khʉʉnan Aai i jëeujem di bigaau dijãjö wëu wëjöm “Pórtico de Salomón” a thʉ̈r sim ee biirdʉdʉ aajeejim aajem.
12 Os apóstolos faziam muitos milagres e maravilhas entre o povo, e os seguidores de Jesus se reuniam no Alpendre de Salomão .
13 Mamʉ chi ʉ̈kha nʉm khʉʉn amach ap mag poposkhamjã, jũrr chi ʉ̈khaba narr khʉʉnaun warag am kha jõiju ögkha naajeejim anaabá, eeu dëgölp amachdëujã Ananiaau Safira dʉ̈imua arrjö abaawai ich agjö khëchju khĩirjuwia. Mag am kha jõiju ökhö naajieb mamʉ, khajapha am ig iyʉ̈ʉ aajeejim aajem.
13 Ninguém de fora tinha coragem de se juntar ao grupo deles, mas o povo falava muito bem deles.
14 Mag ãaur khʉʉnau ögkha nʉm ãba, warm khʉʉnau jũrr pogkha maach Pör iek ʉ̈khakhag wëtumua warag khapaana aphöbaadëjim aajem, ʉʉinpa.
14 Uma multidão de homens e mulheres também creu no Senhor e veio aumentar ainda mais o grupo.
15 Amach daúa mag oo nʉm dʉ̈i ich Jesuucha ich i jaaumkhĩir jʉr autarr khʉʉnau õor dakhĩir ag na maadëu nem ooba aajempa mag dau daau wau nʉm oowai, waragta aaunaan khapan pa bʉʉrkham gaai dawag phë aumaajeejim aajem, Pedro dichmamua i akharaupai khãijã chi aaunaan ʉ̈r khĩsu dichdimaawai magbarmuapai monaaumamkhĩir.
15 Por causa dos milagres que os apóstolos faziam, as pessoas punham os doentes nas ruas, em camas e esteiras. Faziam isso para que, quando Pedro passasse, pelo menos a sua sombra cobrisse alguns deles.
16 Mamagkham ũrwia ĩchab Jerusalén dakha phöbördam nʉnʉidʉm eem khʉʉnaupa warag Jerusalén phöbör ee am nʉm aig amach aaunaan aubëemaajeejim aajem. Mag amach aig aaunaan bën khaigbamua sĩi thõthõrrsö sĩsidʉmpa aubëemarr khʉʉnan thum monaaupʉ̈i maajeejim aajem chi Ẽwandam i jaaumkhĩir ich Jesuucha jʉr autarr khʉʉnau.
16 Multidões vinham das cidades vizinhas de Jerusalém trazendo os seus doentes e os que eram dominados por espíritos maus, e todos eram curados.
17 Ẽwandam i jaaumkhĩir jʉr autarr khʉʉnau mag amach dakhĩir õor monaaupʉ̈pʉ̈ikham oowia, phadnaan thumaam khʉʉn pöröu saduceonaan dʉ̈imua amachdëu pöd agjö aba aawai, iekkhõr wauwia,
17 Então o Grande Sacerdote e todos os seus companheiros, que eram do partido dos saduceus , ficaram com inveja dos apóstolos e resolveram fazer alguma coisa.
18 ich Jesuucha jʉr autarr khʉʉn pʉrkhanaa, cárcel deg phãarkha sĩujierram aajem.
18 Prenderam os apóstolos e os puseram na cadeia.
19 Mamʉ ya edaar pabaadeewai Ẽwandam chog ʉ̈gtharmua bëewia, chi cárcel degam puertdi weeukhanaa, Pedro Juan dʉ̈i dawag öbërpinaa amag,
19 Mas naquela noite um anjo do Senhor abriu os portões da cadeia, levou os apóstolos para fora e disse:
20 —Jãigmua Aai i jëeujem deg wëtwi thumaam khʉʉnag Ẽwandamau maach ʉ̈gtharcha öbeerpiejem iekta jaaubaimat ajim anʉm.
20 — Vão para o Templo e anunciem ao povo tudo a respeito desta nova vida.
21 Amachig Ẽwandam chogau mag jaautarr aawai chadcha ag noram oo ãspapinaa, Aai i jëeujem deg wëtwia, Ẽwandam iek jaauphöbaadëjim aajem. Am mag Aai i jëeujem deg nʉm ee, jũrr thoomgar phadnaan pöröu ich aig narr khʉʉn dʉ̈i ãba biirdʉnaa cárcel di aar guardianaan pʉ̈ijierram aajem, amachdëu Pedro Juan dʉ̈i phãarkhapitarr amach aig phë aubëemkhĩir. Mag am biirdʉ thʉnʉm ee naajim aajem Israel durram khʉʉn am Asamblea eem chi pörnaan, amach thum.
21 Os apóstolos obedeceram e no dia seguinte, bem cedo, entraram no pátio do Templo e começaram a ensinar. Então o Grande Sacerdote e os seus companheiros chamaram os líderes do povo para uma reunião do
22 Mamʉ mag wëtwi chi guardianaanau ooimaawai, Pedro Juan dʉ̈i cárcel deg chukkhu thʉnaajim anaabá. Magbaawai deeu amach pʉ̈itarr khʉʉn aig bëewia,
22 Porém, quando os guardas chegaram lá, não encontraram os apóstolos. Então voltaram para o lugar onde o Conselho estava reunido
23 —Chadcha cárcel di wajapha phãar dʉnʉm marau ooimajim, maimua chi soldaaunjã daaugajãr puertdi aig oo dʉnʉnʉid thʉnaajim. Mamʉ weeunaa oowai, ag ee õor ãbjã marau oobajimgui a jaauchëjierram aajem.
23 e disseram: — Nós fomos até lá e encontramos a cadeia bem-fechada, e os guardas vigiando os portões; mas, quando os abrimos, não achamos ninguém lá dentro.
24 Mag jaaubaichëm chi phadnaan pöröu ũrwia, Aai i jëeujem degam guardianaan pöröujã phadnaan pörkha nʉm khʉʉn dʉ̈imua ũrphöbaadeewai, amach wir aigpai, —Keena, mag ooimaba abarm anʉm chad khai, ¿jãga aagauma? ajierram anʉm.
24 Quando os chefes dos sacerdotes e o chefe da guarda do Templo ouviram isso, ficaram sem saber o que pensar sobre o que havia acontecido com os apóstolos.
25 Mamʉ amach wir aigpai mamagkham ee, woun ãb bëewia, —Keena, pãrau wounaan cárcel deg phãarpitarr khʉʉnjã bëewi chaggajãr Aai i jëeujem deg õrag jaau nʉmwai aichëjim anʉm.
25 Nesse momento chegou alguém, dizendo: — Escutem! Os homens que vocês prenderam estão lá no pátio do Templo ensinando o povo!
26 Magbaawai mag Aai i jëeujem degam guardianaan pöröu agjö guardianaan ich khãai jua eegpaim khʉʉn dʉ̈i mawia, õor pöm am iek ũr narr khʉʉnag amach mokou barm ugua, bʉ̈ʉrjã am chig aba phë aubëejim aajem.
26 Então o chefe da guarda do Templo e os seus homens saíram e trouxeram os apóstolos. Mas não os maltrataram porque tinham medo de serem apedrejados pelo povo.
27 Mag phë aubëewi chi thethem khʉʉn ãba biirdʉ thʉnʉm aig wai dubbaicheewai chi phadnaan pöröu amag jëeumamua,
27 Depois puseram os apóstolos em frente do Conselho. E o Grande Sacerdote disse:
28 —¿Pãrag khabajĩ ajim anʉm, marau jãg Jesús igwia tag bʉ̈ʉrjã nem jaaupiba jaautarr? Magtarrta ya Jerusalén phöbör ee pãachdëu ʉ̈kha nʉm iekta thum aaidʉ wai nʉmgui ajim anʉm, jãg marau jaautarrjã ũrba jaau wënʉrrʉm gaaimua. Pãachdëu mag jaau wënʉrranaata jãgan jãg woun thõotarrjã pãrau maar gaaita thʉpʉ̈im ig naabma ajim anʉm, Jesús igwia.
28 — Nós ordenamos que vocês não ensinassem nada a respeito daquele homem. E o que foi que vocês fizeram? Espalharam esse ensinamento por toda a cidade de Jerusalém e ainda querem nos culpar pela morte dele!
29 Magbaawai Pedroou agjö ich khapeen Ẽwandam i jaaumkhĩir jʉr autarr khʉʉn kõitpa iekhamamua magjim aajem:
29 Então Pedro e os outros apóstolos responderam: — Nós devemos obedecer a Deus e não às pessoas.
30 Warrgarwe maach jöoinau ʉ̈khaajerr ag Ẽwandamauta Jesús phiriu aujim. Ich ag Jesús khabajieb ajim anʉm, ar pãachdëu pakuls gaai meerphë thõopʉ̈itarr.
30 Os senhores crucificaram Jesus, mas o Deus dos nossos antepassados o ressuscitou.
31 Pãrau i mag thõopʉ̈ijieb mamʉ, Ẽwandamau jũrr ichta thumaam khʉʉn khãyaujã ʉ̈rʉʉcha apiwia, ĩchab chi Pörkhanaa õor peerdʉajem khapijimgui ajim anʉm, magbaawai i gaaimua Israel durram khʉʉnau amach khaibag ãsie ewag khĩirjuwia Ẽwandamag chugpaapi jëeubaawai irig warre mag khaibag chugpaapʉ̈imkhĩir.
31 E Deus o colocou à sua direita como Líder e Salvador, para dar ao povo de Israel oportunidade de se arrepender e receber o perdão dos seus pecados.
32 Mag pãrau i meerphë thõotarr maach daúa ootarr aawaita marau chadcha thum khaphʉ jaau nʉmgui ajim anʉm. Mag nʉm dʉ̈i Ẽwandamau ich Akhaarta ar ich ipierraam khʉʉnag deejeewai, marau jaau nʉmʉn, ich ag Ẽwandam Akharau maachig jajaaukhamta jaau nʉmgui ajim anʉm.
32 Nós somos testemunhas de tudo isso — nós e o Espírito Santo, que Deus dá aos que lhe obedecem.
33 Mamʉ chi phadnaan pöröu aig narr khʉʉn dʉ̈imua mag ũrbaawai meeukha phöbaadëwi warag am khëchpʉ̈imjã khõsi aphöbaadëjim aajem.
33 Quando os membros do Conselho ouviram isso, ficaram com tanta raiva, que resolveram matar os apóstolos.
34 Mag chi thierrnaan apha biirdʉ thʉnʉm ee woun ãb Gamaliel a thʉ̈r sim sĩejim aajem, Ẽwandamau Moiseeg ich iek phãpitarr iek ajapcha ʉʉrkhaajem khʉʉn eem. Mag woun ĩchab Ẽwandam iek jawaag chi mach ajim aajem. Maagwai phöbörpien thumaam khʉʉnaujã ĩchab i ökhö aajeejim aajem. Mag wounau chi Jesuu ich i jaaumkhĩir jʉr autarr khʉʉn khũchpai dawag phë arrpi jaaujim anʉm, magʉmich amach ap iyʉ̈ʉ aag.
34 Mas levantou-se um dos membros do Conselho, um fariseu chamado Gamaliel, que era um mestre da Lei respeitado por todos. Ele mandou que levassem os apóstolos para fora e os deixassem ali um pouco.
35 Maimua mag daau paaukhabaadee ich khapeen ichjö chi thethem khʉʉnag, —Keena ajim anʉm, pãrau jãkhʉʉn wounaan dʉ̈i nem khaigba aju ẽkha nʉm khai, ajapha khĩirjunaata nem waubat ajim anʉm.
35 Então disse ao Conselho: — Homens de Israel, cuidado com o que vão fazer com estes homens.
36 Pãrau khaphʉ nʉm, ar na woun Teudas anarr agjö jãg nʉrrarr. Ich iiupain, woun thethem a jaau nʉrrajimgui ajim anʉm, ich igwia. Magbaawai õor pöm cuatrocientojö i dʉ̈i khapeerkhajierram. Mamʉ wërbʉ nʉm ee warm khʉʉnau juau thõobapäaiwai mag i dʉ̈i wënʉrrarr khʉʉn thum sĩi aaidʉwia tagjã abajierramgui ajim anʉm.
36 Há pouco tempo apareceu um homem chamado Teudas, que se dizia muito importante e que com isso conseguiu reunir quatrocentos seguidores. Mas ele foi morto, todos os seus seguidores foram espalhados, e a revolta dele fracassou.
37 Magtarr khur õor khapanag khap aag õor thʉ̈r phãkha nʉm jaarjã, Judas chi Galileapierr agjö aadëwi phöbörpien pöm ichig paa aujimgui ajim anʉm. Mamʉ mag nʉrrawia agjö thõobpäaiwai thum i dʉ̈i wënʉrraajerr khʉʉn sĩi aaidʉjierramgui ajim anʉm chi Gamalielau.
37 Depois disso apareceu Judas, o Galileu, na época do recenseamento. Este também conseguiu juntar muita gente, mas foi morto, e todos os seus seguidores foram espalhados.
38 Magnaa amag, Mʉchdëu mag ootarr aawai, idëu jãg Jesús iek jaau wënʉrrʉm khʉʉn khajapha sĩubat a chirʉmgui ajim anʉm. Cha amau nem waunaa jaau wënʉrrʉmjã sĩi amach khĩirjug eemuapai khai, magan ich jãgpai wënʉrrawia deeu ũrnaa aadëjugui ajim anʉm.
38 Portanto, neste caso de agora, não façam nada contra estes homens. Deixem que vão embora porque, se este plano ou este trabalho vem de seres humanos, ele desaparecerá.
39 Mamʉ ich Ẽwandamauta amag chadcha ich iek mag jaaupi sim khai, pãrau am khëchpʉ̈iwiajã, oob magʉm iek tag bʉ̈ʉrjã ũrba ich mag sĩsiju amiet ajim anʉm. Ajapha khĩirjunaata nem waubat, eeu pãach Ẽwandam dʉ̈i iekkhõr jʉr nʉm khãijã pãrau khaugba naadukham ajim anaabá jũrr amag chi Gamalielau.
39 Mas, se vem de Deus, vocês não poderão destruí-lo, pois neste caso estariam lutando contra Deus. E o Conselho aceitou a opinião de Gamaliel.
40 Magbaawai chadcha Gamalielau jaau sĩerrjö ajierram aajem. Maimua chadcha Pedro Juan dʉ̈i daaugajãr narr deeu ierrag thʉ̈rkha auwia, wʉkhanaa, tag amag bʉ̈ʉrjã Jesús igwia nem jaaupiba jaaujierram aajem. Mag wʉkhanaan chadau am wëtamkhĩir pʉapʉ̈ijierram aajem.
40 Então chamaram os apóstolos e os chicotearam; e aí mandaram que nunca mais falassem nada a respeito de Jesus. Depois os soltaram.
41 Mag Jesús iek jaau wënʉrrʉm gaaimuata mag amach wʉ thʉnʉʉubarmjã, ökhĩirjugjã chukhu, warag aigmua onee ërëubaadëjim aajem, mag Jesús gaaimua amach aphʉʉ amkhĩirta Ẽwandamau amach jʉr athamjã khaphʉ narr aawai.
41 Os apóstolos saíram do Conselho muito alegres porque Deus havia achado que eles eram dignos de serem insultados por serem seguidores de Jesus.
42 Maimua mag ërëuwia ed ëepierr õrag jaau wënʉrrʉmua, “Jesuuta chadcha ich Ẽwandamaucha jʉr auwia maach peerdʉ aumkhĩir pʉ̈itarraugui” aajeejim aajem. Ich mag iek Aai i jëeujem degjã jaaunaa sĩi dipierrjã ich mag jaau wënʉrraajeejim aajem.
42 E, todos os dias, no pátio do Templo e de casa em casa, eles continuavam a ensinar e a anunciar a boa notícia a respeito de Jesus, o Messias .
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.