Hebreus 12

Ja jembyʉ kajxy'átypyʉ mʉdʉ Jesukristʉkyʉjxm: El Nuevo Testamento de nuestro Señor Jesucristo en el mixe de Juquila (MXQNT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Pa̱a̱ty ko nnija̱ꞌa̱m ko may ja ja̱ꞌa̱y nmʉda̱jtʉm nbʉꞌa̱a̱yꞌa̱jtʉm diꞌibʉ yajnigʉxʉꞌk ja myʉbʉjkʉn, nꞌokꞌyajjʉgákʉm tʉgekyʉ diꞌibʉ xyꞌadsijpʉm, es nmatstútʉm ja peky diꞌibʉ xyajwinma̱ꞌa̱ñjyoꞌpʉm, es kyaj nꞌanuꞌxʉm nduꞌunʉm diꞌibʉ Dios tsyejpy, es nꞌokpayʉꞌkʉm mʉk ma̱ tadʉ pʉyʉꞌkkijxyʉk diꞌibʉ nmʉda̱jtʉm winduuy.
1 Isan imih it i sabuw maramaim kau’ay gagamin na’in sisibit roun roun hi’ar bebera’uh hibat hi’itit tanununuw. Imih sawar kakafih erorowen tanit tanisrouwen naatu bowabow kakafihine fatumit tama’am tanarufamit tanatit, nunuwamih hi’u’uwit saise tanitarfofor tananunuw gewas.
2 Nꞌokpʉjtákʉm ja nꞌijxʉnꞌa̱jtʉm ma̱ Jesús, diꞌibʉ yajjaaꞌa̱jtypy es yajkaꞌpxypy ja nmʉbʉjkʉnꞌa̱jtʉm. Ayoo ja Jesús ko ꞌyeꞌky kruuzkʉjxy, kyaj tmʉjpʉjtáky ja tsoydyuꞌun, es tyam ꞌyuꞌuñʉ ꞌyuñaaybyajn aga̱ꞌa̱ñdsyoo ma̱ Dios yajkutíky tsa̱jpótm.
2 Matat etei Jesu tana’itin, ata baitumatum an naatu yomanin, sabuw hibai onaf afe’en hi’onaf hibi’i’iyab, men biyan eohow. Anayabin yasisir nanamaim ma’am i so’ob, imih wainab in yomaninamaim yen God ana asukwafune mare bonamanamarinamaim ema’am.
3 Yajꞌyoꞌoydyʉ miidsʉty ja mjot mwinma̱ꞌa̱ñ wiꞌix ja Jesús jyantsyꞌayooy pojpʉ ja̱ꞌa̱yʉty kyʉꞌʉjóty, es kyaj mꞌanuꞌxʉdʉt es ni mgatsipkaꞌaxtʉt.
3 Sabuw kakafih wanawanahimaim wawainab i kwananot, isan imih kwa men kwanahahar naatu gubam nahuriramih.
4 Pes miidsʉty kyajnʉm mꞌooktʉ ko xymyʉdsiptsoondʉ ja pojpʉ;
4 Anayabin bowabow kakafih bairi kwabiyow ana veya kwa men yait hi’asbuni imorobomih.
5 es tʉ xyjaꞌaydyʉgóydyʉ miidsʉty ko Dios mjaka̱jxwíjʉdʉ éxtʉmʉ jyaaybyajtʉn jyʉnaꞌañ:
5 Buk Atamaninamaim God kwa i natunatun rouw koufair tur bit kwanotanot? Iti na’atube eo,
6 mʉt ko jyʉjwijtsʉmbijtypy diꞌibʉ yʉꞌʉ tsyejpy,
6 Anayabin Regah orot babin iyab isah ebiyabow boro baikwatutunen nitih, naatu orot babin iyab i natunatunamih ebowabow boro baimakiy nitih.”
7 Miits mgupʉ́ktʉp ja mꞌayoꞌonʉty éxtʉmʉ Diosʉ jyʉjwijtsʉmbijtʉn, mʉt ko tya̱dʉ ayoꞌon yʉꞌʉ mdukꞌijxʉp ko Dios dʉꞌʉn mjapʉjta̱ꞌa̱gʉdʉ éxtʉmʉ ꞌyuꞌungʉ. ¿Tii jaa da ʉna̱ꞌkuꞌunk diꞌibʉ kyajpʉ tya̱a̱k tyeety jyʉjwijtsʉmbítʉdʉ? Kyaj, ¿kʉdii?
7 Biyababan fokarih wanawanan kwana fair nawainabi nati i kwa a baikwatutunen na’atube, anayabin kwa i natunatun imih ebi’obaiyi. It tamatanah baikwatutunen titit tibi’obaiyit i kwaso’ob.
8 Per pʉn ja Dios kyaj miits mjʉjwijtsʉmbítʉdʉ éxtʉm nidʉgekyʉ ꞌyuꞌunk, pes kyajpʉ dʉn mij mꞌuꞌunkꞌátʉdʉ, dʉꞌʉn miidsʉty éxtʉmʉ pʉ́xykyʉty.
8 God natunatun etei baikwatutunen ebitih, naatu o baikwatutunen men inabaib na’at, nati ana itinin o i men natun anababatun. O i tamat en, ometakek.
9 Ko ijty nmutskuꞌunkꞌa̱jtʉm, yʉ nda̱a̱kꞌa̱jt ndeetyꞌa̱jtʉm nmayꞌa̱jt nwindsʉꞌkʉm, es xyjʉjwijtsʉmbijtʉm, es waanʉ niꞌigʉ tsyékyʉty es nnaydyukkʉdʉjkʉm yʉ nDeetyꞌa̱jtʉm diꞌibʉ tsa̱jpótm, es dʉꞌʉn nmʉda̱jtʉm ja jikyꞌa̱jtʉn.
9 Kek ana veya, tamatanah baikwatutunen hibitit i taso’ob, naatu takakafiyih. Imih Tamat maramaim baikwatutunen nabitit ana maramaim tanakakafiy gewas, saise boro ma’ama wanatowanamaim tanama.
10 Yʉ nda̱a̱kꞌa̱jt ndeetyꞌa̱jtʉm xyjʉjwijtsʉmbijtʉm éxtʉm yʉꞌʉdyʉ kyʉꞌʉm winma̱ꞌa̱ñ mʉt ko ndukꞌoyꞌata̱ꞌa̱nʉm, es jeꞌeyʉ xytyuꞌunxʉm waanʉ tiempʉ; perʉ Dios xyjʉjwijtsʉmbijtʉm es ndukꞌoyꞌa̱jtʉm es nꞌijtʉm wa̱ꞌa̱ts éxtʉm yʉꞌʉ, es dʉꞌʉn njikyꞌa̱jtʉm mʉt yʉꞌʉ winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ.
10 Tamatanah baikwatutunen titit tibi’obaiyit, nati i it ata ma gewasin isan. Baise God baikwatutunen ebitit i turobe naatu gewasin, anayabin i ekokok, i ana kakafiyin bairi tanafaram.
11 Tʉyꞌa̱jtʉn ko ni tuꞌugʉ tʉydyuꞌunʉn kyayajjáwʉ oy, niꞌigʉ yajjáwʉ mʉk; per diꞌibʉ myʉyaꞌkʉp ja tʉydyuꞌunʉn, myʉda̱jttʉp óknʉmʉ jotkujkꞌa̱jtʉn mʉt ko jyikyꞌaty wa̱ꞌa̱ts.
11 Baikwatutunen tabaib ana veya’amaim biyat i ebababan tarererey naatu men tabiyasisir. Baise biyababan ufunamaim sabuw iyab baikwatutunen hibai hibi’akir hai yawas boro namutufor yasisiramaim hinama gewas.
12 Pa̱a̱ty, katʉ xymyʉdsipkaꞌaxtʉ miits yʉ tya̱dʉ ayoꞌon, es katʉ mdʉꞌʉnꞌáttʉ éxtʉmʉ ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ kyʉꞌʉ tyeky tʉ ꞌyanuꞌxʉnʉ;
12 Isan imih kwanunuw uma tehahahar kwana’awanfairen, naatu a hiririm ra’iyemih kwabiwa’an kwanabat gewas.
13 ittʉ éxtʉmʉ ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ oy yeꞌepy, dʉꞌʉn xypyudʉ́kʉdʉt ja ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ tekywyiꞌits, es ꞌyagʉda̱ꞌa̱gʉt ja tyeky, es kyaj niꞌigʉ ꞌyadónʉt.
13 A i namutufor efatut kwanan, saise sabuw afa ah umah ririmih naatu kiyatabirih kwa hi’ufnuni tenan boro men hinawasdidir hinare, baise kwane i boro hai fair hinab maiye hini’ufnuni.
14 Ʉxta̱ꞌa̱ydyʉ es mꞌíttʉt tiꞌigyʉ oytyim pʉ́nʉty mʉʉt, es jikyꞌattʉ tuꞌugʉ jikyꞌa̱jtʉnʉ wa̱ꞌa̱tspʉ, mʉt ko dʉꞌʉnʉ dʉn jeꞌeyʉ mba̱a̱t mdʉkʉ tsa̱jpótm es mjikyꞌáttʉt mʉt ja Dios.
14 Kwanasinaftobon taituwa bairi tufuwamaim kwanama, naatu kwanayasairi kakafiyinamaim kwanama. Anayabin orot yait ana yawas men ya’asair kakafiyinamaim ema’am Regah ana yumat boro men na’itin.
15 Naymyʉjottʉgóyʉdʉ es kʉdiibʉ ni pʉ́n miits mgatʉgoyꞌa̱jtxʉdʉt ja Diosʉ myayꞌa̱jtʉn, es niduꞌugʉty mgaꞌíttʉt éxtʉm ja ujtsʉ ta̱ꞌa̱mbʉ diꞌibʉ pa̱ꞌa̱mduump esʉ mayjyaꞌay ja pa̱ꞌa̱m ttukpa̱a̱ty.
15 Mata toniwa’an gewas, men yait ta God ana manaw ana kabeberane namatabiramih. Kwana’itin gewas men yait ta kwa wanawanamaim ihitutu na’atube ub nakufaifaiy, naatu ana fafa’amaim sawar etei hinakokoramih.
16 Exkʉm miidsʉty niduꞌuk mmʉꞌindundʉ, es kyaj xypyáxtʉt ja Diosʉ myayꞌa̱jtʉn, éxtʉmʉ Esa̱ꞌuu, diꞌibʉ pyajxy ja kaꞌaxkopkꞌa̱jtʉn es ttukwingubejky ja tojx diꞌibʉ tʉgok jeꞌeyʉ tyojxy.
16 Kwana’itin gewas men yait ta na’in nisesebar kwanekwanemih, o Esau sisinaf na’atube nasinaf koun God nitinimih. Anayabin Esau bay tew ta’imonamaim kek ai’in hai onowaten sawar tutufin etei bora’ah tain itin.
17 Nnija̱ꞌa̱m ko óknʉm ja Esa̱ꞌuu tjaꞌꞌaxa̱jʉyáñ ja tyeedyʉ kyunuꞌxʉn, per oj yaꞌʉxtijy; es oy ok jyajʉʉy jyayaxy, ni wiꞌix tsoo oj mba̱a̱t tkanakyyajtʉgátsy éxtʉmʉ naty tʉ ꞌyadʉꞌʉtsy.
17 Naatu sawar abisa uf himamatar i kwaso’ob, Esau tamah ana baigegewasin isan erererey auman bifefeyan tamah rutawiy. Anayabin abisa marasika sisinaf men dogor baikitabir bai.
18 Kyajyʉm miits xymyʉwingoondʉ tuꞌugʉ kopk diꞌibʉ yajtoomp es diꞌibʉ teepy, ma̱ ja agoodspʉ esʉ mʉk poj,
18 Kwa i men kwana oyaw an kwatit Israel sabuw sawar hi’i’itin na’atube kwa’itinimih. Anayabin Israel sabuw hina oyaw Sinai anamaim hititit ana veya wairaf in bitakir hi’itin, gugumin kakafin anababatun hi’itin, wowog gagamin maiyow re’er hi’itin. Naatu nidun hinonowar i
19 ma̱ ja trompetʉ yaꞌaxy, es ma̱ ja Diosʉ ꞌya̱a̱ yoꞌkn. Pʉ́nʉty myʉdoodʉ ja ꞌya̱a̱ yoꞌkn oj tmʉnuꞌxta̱ꞌa̱ktʉ es kyaj ꞌyokmʉga̱jxʉnʉt,
19 tour nidun hinowar, naatu orot fanan hinonowar ana veya yah birubir fafar Moses hi’u, “Orot ku’otan aki men akokok tur ta nao maiye ananowar.”
20 mʉt ko kyaj tmʉmadaktʉ ja anaꞌamʉn ma̱ jyʉnaꞌañ ko oogʉp kuka̱ꞌa̱tsy yʉ ja̱ꞌa̱y o oytyim diꞌibʉ añimálʉty diꞌibʉ pajtp ma̱ yʉ Sinaꞌii Kopk.
20 Anayabin God ana ofafar tur fokarin iti na’atube eo isan i hibir, “Bobaituw ta nan iti oyaw sisibinamaim natit nabubutubun na’at kabayamaim kwanarab namorob.”
21 Nʉgoo jyantsyñayꞌadsʉꞌkʉnʉty éxtʉm diꞌibʉ yaꞌijx, éxtʉmʉ Moisés kʉꞌʉm jyʉnáñ: “Tsʉyiibyʉts mʉt ja tsʉꞌʉgʉ.”
21 Abisa matahimaim hi’i’itin i hai bir ra’at, Moses auman ana bir ra’at eo, “Ayu iti sawar aitin abir au umau teo’oror.”
22 Per tʉ miits xymyʉwingondʉ ja Syon Kopk jam Jerusalén, ja Diosʉ kya̱jpn diꞌibʉ ijtp tsa̱jpótm, ma̱ ꞌyity kana̱k milʉ ánklʉsʉty diꞌibʉ naymyujkʉdʉp mʉt ja ijt xoꞌonʉn,
22 Baise boun kwa i kwana oyaw wabin Zion imaim kwatit, God wanatowan ma’ama’anin ana bar ana merar, mar ana Jerusalem, tounamatar kou’ay gagamin na’in dones na’atube tibiyasisir wanawanah kwarun bairi kwabiyasisir.
23 ma̱ nimay ja Diosʉ ꞌyuꞌunk ꞌyʉna̱ꞌkʉty diꞌibʉ xyʉʉ ijtp ja̱a̱ybyéty tsa̱jpótm. Tʉ miits xymyʉwingondʉ ja Dios, diꞌibʉ nidʉgekyʉ ja ja̱ꞌa̱y pyayeꞌepy, es nan tʉ miits xymyʉwingondʉ ja ja̱ꞌa̱yʉ jya̱ꞌa̱jʉnʉty diꞌibʉ jikyꞌa̱jttʉ tʉyꞌa̱jtʉn mʉʉt es oꞌktʉ, esʉ Dios tʉ pyʉjta̱ꞌa̱gʉdʉ ak oy ak wa̱ꞌa̱ts,
23 Kwa i kwana God natunatun ai’in hai yasisir wanawanan kwarun, natunatun wabih maramaim hikikirum, kwa i kwana sabuw etei hai baibatiyenayan ana God biyan kwanatit. Naatu sabuw gewasih ayubih kouksouwen hibaika tema’am biyah kwatit.
24 ma̱ Jesús, diꞌibʉ kyudʉnaapy ja ja̱ꞌa̱y ma̱ ja jembyʉ kajxyꞌátypyʉ, es ma̱ ja neꞌpyñ diꞌibʉ tʉ xyajwátsʉm es niꞌigʉ oy tnigajxy kʉdiinʉm ja Abelʉ ñeꞌpyñ.
24 Kwana Jesu obaibasit boubun ana foun batayan biyan kwatit naatu rara boubun suware’er i igewasin kwanekwan men Abel ana rara na’atube.
25 Dios tyʉydyuun diꞌibʉ kyaj ttsojktʉ es tkuydyúndʉt ja anaꞌamʉn diꞌibʉ ya̱jk ma̱ yʉ Sinaꞌii Kopk. Exkʉm ko xykyatundʉ kwentʉ diꞌibʉ xytyukmʉmadyákʉm ja tsa̱jpótmʉdʉ. Pes waanʉ niꞌigʉ mʉkʉ tʉydyuꞌunʉn xypyátʉm pʉn kyaj nguydyuꞌunʉm diꞌibʉ xyjaꞌꞌanma̱ꞌa̱yʉm tyam.
25 Kwana’itin gewas God abisa boun eo kwananowar, men kwanakwahir. Anayabin sabuw iyab marasika oyaw anamaim Moses eo hinowar fanan hisasair i baimakiy men kafa’imo hihaiwimih. Naatu boun God fanan i mutufor marane re eo tanonowar, baise kwanitafasar fanan kwanasasair na’at, kwa i kwamorob sawar. Baimakiy kakafin anababatun boro men karam kwanahaiw!
26 Ma̱ Sinaꞌii Kopk ja naxwíñʉdʉ tsʉyiipy es pʉmiimp ko Dios tmʉgajxy ja israelítʉty. Per tyam xytyukmʉwa̱ndákʉm: “Jatʉgókʉts jeꞌeyʉ nyajtsʉyʉyaꞌañʉts kyaj yʉꞌʉ jyeꞌeyʉdyʉ naxwíñʉdʉ, nandʉꞌʉn ja tsa̱jp.”
26 Oyaw Sinai anamaim i fananawat eo, me etei i’uruyuy, baise boun it ata veya’amaim ana omatanen hikirum inu’in na’atube boro namatar, “Veya ta boro men me akisin aniyuwiyuw, baise mar tafaram etei boro aniyuwiyuw.”
27 Ko Dios jyʉnáñ “jatʉgok”, jaꞌa ꞌyandijpy ko tʉgekyʉ diꞌibʉ tʉ dyajkojy, yajjʉgaꞌagaampy diꞌibáty mba̱a̱t yiꞌxy, es dʉꞌʉn ꞌyítʉt diꞌibʉ kyaj mba̱a̱t yiꞌxy.
27 Tur mar ta’imon i bebeyan i’obaiyit taitin, God umanamaim abisa eo himatar tema’am boro etei niyuwiyuw hai efan hinasa’iren. Baise sawar abisa wanatowan ma’amih bimataren boro hai efanika hinama.
28 Ja it luga̱a̱r ma̱ Dios yajkutíky, ma̱ nꞌita̱ꞌa̱nʉm es kyaj jaꞌa yajꞌíxy, wʉꞌʉmʉp yʉꞌʉ winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ. Pa̱a̱dyʉ Dios nja̱ꞌa̱ygyʉdákʉm es nꞌawda̱jtʉm éxtʉm pyaadyʉty,
28 Imih God ana merar tanay anayabin, it i God ana aiwobomaim tarun, nati efan God boro men niyuwiyuw. Imih God tanifai tanabora’ara’ah ata not tutufin etei kakaf bir auman.
29 mʉt ko yʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm Dios, dʉꞌʉn yʉꞌʉ éxtʉm ja jʉʉn diꞌibʉ yajkutʉgeepy.
29 Anayabin ata God i turobe tafaram gurusenayan ana wairaf.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.