Marcos 8

Wakità Zəzagəla Wakità Aŋa Makəs Vok Slawda Mawga (Cameroun) (MFH) vs ARIB

Sair da comparação
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 La vuɗ uwatà maham à ahəŋ dza aŋuvaw tahamà gay à vok aya la slaka Yesu. Uwana tatak may aŋatà la ahəŋ aw, Yesu azàla azlaməna matapla à slaka aŋha, agòɗ à atà:
1 Naqueles dias, havendo de novo uma grande multidão, e não tendo o que comer, chamou Jesus os discípulos e disse-lhes:
2 “Kay, vok aham à gi kà azladza uwanay, kà uwana anina dagay mahənay makər lagwa, tatak may aŋatà bay adadəv kà atà à gay.
2 Tenho compaixão da multidão, porque já faz três dias que eles estão comigo, e não têm o que comer.
3 Baŋa gəwulla atà à mtəga anatà la may gà kà, tadàtaɗ à ahəŋ la tetəvi la ama, kà uwana azlaanik kà tasà à waŋ kà kərkər.”
3 Se eu os mandar em jejum para suas casas, desfalecerão no caminho; e alguns deles vieram de longe.
4 Azlaməna matapla la slaka aŋha tagòɗal: “Lala məɓəz tatak may kà aŋa azladza gesina uwanay la kəsaf la abà la?”
4 E seus discípulos lhe responderam: Donde poderá alguém satisfazê-los de pão aqui no deserto?
5 Yesu anàv à atà gay ala: “Kaf gay bərsew nna aga à akul la ahàl ma?” “Gay bərsew məɗəf”, tagòɗal.
5 Perguntou-lhes Jesus: Quantos pães tendes? Responderam: Sete.
6 Yesu agòɗ à azladza: “Dzàhàw madzay!” Ŋgaha ahə̀l kaf gay bərsew məɗəf uwatà, “Kikay”, agòɗ à Zəzagəla, atsakà kaf ala, avà à azlaməna matapla la slaka aŋha, ŋgaha azlaməna matapla aŋha tavàhà à atà.
6 Logo mandou ao povo que se sentasse no chão; e tomando os sete pães e havendo dado graças, partiu-os e os entregava a seus discípulos para que os distribuíssem; e eles os distribuíram pela multidão.
7 Kilfi bəziga la ahàl aŋatà aya, Yesu ahə̀l, “Kikay”, agòɗ à Zəzagəla, avà à azlaməna matapla la slaka aŋha kà mavàh à azladza.
7 Tinham também alguns peixinhos, os quais ele abençoou, e mandou que estes também fossem distribuídos.
8 Gesina aŋatà tazùw, aslàh à atà. Azlaməna matapla la slaka aŋha tahàm à gay mapətsèh pətsèhga à vok takosà məɗəf à uwana atàm à atà à ahàl.
8 Comeram, pois, e se fartaram; e dos pedaços que sobejavam levantaram sete alcofas.
9 Azladza uwana tazùw kaf uwaga taslà dəbow ufaɗ. Ŋgaha adàgay kà: “Dàw à mtəga aŋkul!”, Yesu agòɗ à atà.
9 Ora, eram cerca de quatro mil homens. E Jesus os despediu.
10 Katskats ahàd à kəslah iyaw à afik la azlaməna matapla la slaka aŋha, tahàd à kutso Dalma­nuta.
10 E, entrando logo no barco com seus discípulos, foi para as regiões de Dalmanuta.
11 Azla Farisəya anik tadà à awtày, tadzəkà mabay vok gay la Yesu. Asà à atà makəsay, gay gà la uwaga tanàv nadzipo la slaka aŋha, kà mapəhatàla, ŋgaha atà aŋa masəlay kà ndzəɗa aŋha asà à waŋ kà la slaka Zəzagəla.
11 Saíram os fariseus e começaram a discutir com ele, pedindo-lhe um sinal do céu, para o experimentarem.
12 Yesu abàs vok la ndzəɗa, ŋgaha agòɗ: “Kà mana azladza aŋa lakana tanav à gi nadzipo ma? Gəpəh à akul la dziriga: Gədàpəhakulla nadzipo ɗiki­ɗiki aw.”
12 Ele, suspirando profundamente em seu espírito, disse: Por que pede esta geração um sinal? Em verdade vos digo que a esta geração não será dado sinal algum.
13 Ŋgaha asàk atà à ahəŋ, ahàd à kəslah iyaw à afik aya, ahàd à gay məŋ dərəv anik.
13 E, deixando-os, tornou a embarcar e foi para o outro lado.
14 Avika azlaməna matapla aŋa Yesu kà mahəl kaf à ahàl. Tatak may la ahəŋ la slaka aŋatà la kəslah iyaw la afik aw, say kaf gay bərsew tekula pəra.
14 Ora, eles se esqueceram de levar pão, e no barco não tinham consigo senão um pão.
15 Yesu afahà à atà akur à lig, agòɗ à atà: “Ɗàw haŋkəli kà tatak makəsl tatak ala aŋa azla Farisəya la aŋa Herod.”
15 E Jesus ordenou-lhes, dizendo: Olhai, guardai-vos do fermento dos fariseus e do fermento de Herodes.
16 Azlaməna matapla la slaka aŋha tavàts gay la tsəh ala kà atà kà atà la tataka aŋatà la abà, tagòɗ: “Apə̀h uwaga kà, kà uwana kaf aga anu la ahàl aw.”
16 Pelo que eles arrazoavam entre si porque não tinham pão.
17 Yesu asə̀l uwana tadzugway, anàv atà gay ala: “Kà mana kavatsaw gay la tsəh ala ma? Kà uwana kaf aga akul la ahàl aw ay? Kasəlaw tatak uwanay gotənaŋ aw uwà? Katsənaw godega aŋha aw, bà gotənaŋ ay? Matsi­hila aŋkul ma matsak à ama à gay ay?
17 E Jesus, percebendo isso, disse-lhes: Por que arrazoais por não terdes pão? não compreendeis ainda, nem entendeis? tendes o vosso coração endurecido?
18 Yewdi aga à akul la vok, ama kanəŋawla aw ay? Sləm aga à akul lakəl, ama katsənawlaŋ aw? Awul akul à gəl gotənaŋ aw ay?
18 Tendo olhos, não vedes? e tendo ouvidos, não ouvis? e não vos lembrais?
19 Kaf gay bərsew zlo uwana gətsàkàŋ ala kà aŋa azladza dəbow zlo, ma takosà nna à mapətsèh pətsèhga à uwana kaha­màwla gay à vok ma?” “Kulo gəl aŋha səla”, tagòɗal.
19 Quando parti os cinco pães para os cinco mil, quantos cestos cheios de pedaços levantastes? Responderam-lhe: Doze.
20 Ŋgaha Yesu anàv à atà gay ala aya: “Kaf gay bərsew məɗəf uwana gətsàkàŋ ala kà aŋa azladza dəbow ufaɗ bay, ma takosà nna à mapətsèh pətsèhga à uwana kaha­màwla gay à vok ma?” “Məɗəf”, tagòɗal.
20 E quando parti os sete para os quatro mil, quantas alcofas cheias de pedaços levantastes? Responderam-lhe: Sete.
21 “La kità”, Yesu agòɗ à atà: “Kakay katsənaw godega aŋha aw gotənaŋ zlà ma?”
21 E ele lhes disse: Não entendeis ainda?
22 Uwana tabə̀z à gudəŋ Be­tsayda, tasàlla guləf à waŋ. Tadə̀val kuɗa kà aŋa madəɓani guləf, kà masla mawur ala.
22 Então chegaram a Betsaída. E trouxeram-lhe um cego, e rogaram-lhe que o tocasse.
23 Yesu akə̀s guləf à ahàl, adàla à uda la gudəŋ la abà, ŋgaha adə̀ɓal slesliɓ à yewdi, aɓə̀kal ahàl à gəl, ŋgaha anàv à dza uwaga: “Kanəŋa tatak ay?”
23 Jesus, pois, tomou o cego pela mão, e o levou para fora da aldeia; e cuspindo-lhe nos olhos, e impondo-lhe as mãos, perguntou-lhe: Vês alguma coisa?
24 Guləf anə̀ŋ à zagəla, agòɗal: “Gənaŋa azladza, ama gənəŋa atà kà bokuba azlaahàf uwana taday.”
24 E, levantando ele os olhos, disse: Estou vendo os homens; porque como árvores os vejo andando.
25 Bà gotənaŋ, Yesu adəɓanì yewdi aŋa guləf aya. Masla atsə̀k yewdi à uda la ndzəɗa, anə̀ŋla, anəŋà azla­tatak gesina la paraka.
25 Então tornou a pôr-lhe as mãos sobre os olhos; e ele, olhando atentamente, ficou restabelecido, pois já via nitidamente todas as coisas.
26 Ŋgaha la lig la ahəŋ, Yesu agòɗal kà: “Hàd à mtəga aŋak, kada à gudəŋ à abà aw!”
26 Depois o mandou para casa, dizendo: Mas não entres na aldeia.
27 La lig la ahəŋ, Yesu ahàd à azlabəza gudəŋ uwana à abà la kutso Zəsare, uwana la makoray aŋa Filip la azlaməna matapla la slaka aŋha. Yesu anàv à atà gay ala la tetəvi la ama: “Azladza ma uwa tagòɗ kà gi ma?”
27 E saiu Jesus com os seus discípulos para as aldeias de Cesaréia de Filipe, e no caminho interrogou os discípulos, dizendo: Quem dizem os homens que eu sou?
28 Tawùlla à uda: “Azadza anik tagoɗ, kà kak Yuhana masla maɗàh batem, azlaanik tagoɗ, kà kak Eliya, azlaanik aya tagoɗ, kà kak tekula la tataka azladza uwana la abà, Zəzagəla aslàl atà à waŋ uwarà.”
28 Responderam-lhe eles: Uns dizem: João, o Batista; outros: Elias; e ainda outros: Algum dos profetas.
29 “Iyay zla! Ama akul ma, gi uwa kagoɗaw uwi?”, Yesu anàv à atà. Piyer awùl à uda, agòɗal: “Kak, dza uwana Zəzagəla afà à ka dzakwa à gəl.”
29 Então lhes perguntou: Mas vós, quem dizeis que eu sou? Respondendo, Pedro lhe disse: Tu és o Cristo.
30 Yesu afahà à atà akur à lig la magoɗ à atà: “Kapəhawla gi ala la slaka azladza aw!”
30 E ordenou-lhes Jesus que a ninguém dissessem aquilo a respeito dele.
31 La lig la ahəŋ, Yesu adzəkà matapla azlaməna matapla la slaka aŋha: “Say Kona aŋa dza as ŋgərpa məŋga. Azlaməŋga, azla­ma­siga, la azlaməna mav tatak à Zəzagəla, la azla­ma­dza­haga aŋa wakità seriya aŋa Zəzagəla tadà­kweska, ŋgaha tadàkəɗa. La lig aŋa mahənay makər adàwul à uda la mamətsay.”
31 Começou então a ensinar-lhes que era necessário que o Filho do homem padecesse muitas coisas, que fosse rejeitado pelos anciãos e principais sacerdotes e pelos escribas, que fosse morto, e que depois de três dias ressurgisse.
32 Apə̀h à atà gay uwaga la paraka. Piyer akə̀s Yesu à ahəŋ kokuɗa aŋha, adzəkà mafahal akur à lig la magoɗay: “Kapəh kiya uwaga aw!”
32 E isso dizia abertamente. Ao que Pedro, tomando-o à parte, começou a repreendê-lo.
33 Ama Yesu agolà à vok, anəŋà azlaməna matapla anik à adi, ŋgaha adzəkà maslàh məl à Piyer à gəl, agòɗal: “Zà à vok la slaka gulo, kak seteni, kà uwana madzugway aŋak kà bokuba aŋa Zəzagəla aw, ama kiya aŋa azladza.”
33 Mas ele, virando-se olhando para seus discípulos, repreendeu a Pedro, dizendo: Para trás de mim, Satanás; porque não cuidas das coisas que são de Deus, mas sim das que são dos homens.
34 Ŋgaha Yesu azàl à maham à ahəŋ dza, la azlaməna matapla la slaka aŋha, agòɗ à atà: “Baŋa dza asal manəf gi kà, say asak maf gəl à azla­tatak aŋha à tsəh, azəɓ ahàf mamətsay aŋha, ŋgaha anəf gi, bokuba uwana gədàzəɓay suwaŋ.
34 E chamando a si a multidão com os discípulos, disse-lhes: Se alguém quer vir após mim, negue-se a si mesmo, tome a sua cruz, e siga-me.
35 Kà uwana uwa­bey­uwi, uwana asal maɓəl sifa aŋha la ahàl aŋha, az gəl aŋha ala. Ama uwa­bey­uwi, uwana az sifa aŋha ala kà gi, ŋgaha kà gay matsi­ɗayga aŋa Zəzagəla kà, masla adàɓəl sifa aŋha.
35 Pois quem quiser salvar a sua vida, perdê-la-á; mas quem perder a sua vida por amor de mim e do evangelho, salvá-la-á.
36 Mana akəsa vok à dza uwana aɓəza tatak aŋa gudəŋ à vok gesina, ama az sifa aŋha ala ma?
36 Pois que aproveita ao homem ganhar o mundo inteiro e perder a sua vida?
37 Tatak la ahəŋ, dza avày kà masukwla sifa aŋha takay?
37 Ou que diria o homem em troca da sua vida?
38 Gay gà la uwaga, baŋa ziruwi az dza kà gi, ŋgaha kà gay gulo lakana la tataka azladza uwana takəs gay aŋa Zəzagəla aw la abà, ŋgaha taɗehəŋ mawi­siga, kiya uwaga kà Kona aŋa dza ziruwi adàkəsay kà masla suwaŋ, la mok uwana adàwul à waŋ la mazləɓay aŋa Baba aŋha la abà la azla­ma­lika aŋha.”
38 Porquanto, qualquer que, entre esta geração adúltera e pecadora, se envergonhar de mim e das minhas palavras, também dele se envergonhará o Filho do homem quando vier na glória de seu Pai com os santos anjos.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.