Lucas 8

Wakità Zəzagəla Wakità Aŋa Makəs Vok Slawda Mawga (Cameroun) (MFH) vs ARA

Sair da comparação
ARA Almeida Revista e Atualizada 1993
1 La lig aŋa uwaga la ahəŋ, Yesu adàh à azla­gu­dəŋ à abà la azlahuɗ gudəŋ, azahà gay matsi­ɗayga aŋa makoray Zəzagəla.
1 Aconteceu, depois disto, que andava Jesus de cidade em cidade e de aldeia em aldeia, pregando e anunciando o evangelho do reino de Deus, e os doze iam com ele,
2 Azlaməna matapla la slaka aŋha kulo gəl aŋha səla uwatà, la azlamis anik anik, uwana ada­palàh atà ala la azla­ma­sasəɗok mawi­siga la abà, ŋgaha la azla­ɗu­vats anik anik la abà, atà gesina tanəfà, Mari­yama, dəg zla Magdala, uwana akuɗə̀kal azla­ma­sasəɗok mawi­siga məɗəf lakəl ala,
2 e também algumas mulheres que haviam sido curadas de espíritos malignos e de enfermidades: Maria, chamada Madalena, da qual saíram sete demônios;
3 ŋgaha Yohana mis aŋa Kuza, vazaray aŋa sufəl Herod, Suzan la azlamis anik aŋuvaw uwana tazlàk Yesu la azlaməna matapla la slaka aŋha, la ləmana aŋatà.
3 e Joana, mulher de Cuza, procurador de Herodes, Suzana e muitas outras, as quais lhe prestavam assistência com os seus bens.
4 Azladza gudəŋ anik, anik gesina tasàhà à waŋ, tahamà gay à vok la slaka aŋha, ŋgaha apə̀h à atà gay la gay la abà uwanay:
4 Afluindo uma grande multidão e vindo ter com ele gente de todas as cidades, disse Jesus por parábola:
5 “Masla maslək tatak asà à uda, kà mad maslək hi. La mok uwana aslə̀k hi uwaga la guf aŋha la abà, azla­fo­fulo anik anìs à tetəvi à ama. Tafàhal asik à gəl ŋgaha azla­ɗiyaŋ tasà à waŋ, tazùw à gay.
5 Eis que o semeador saiu a semear. E, ao semear, uma parte caiu à beira do caminho; foi pisada, e as aves do céu a comeram.
6 Azlaanik aya anìs à pala akur à afik, bokuba uwana kutso la pala akur lakəl məŋga aw, hi asà à uda katskats, ŋgaha uwaga agùl ala katskats, kà uwana kutso la pala akur lakəl məŋga aw.
6 Outra caiu sobre a pedra; e, tendo crescido, secou por falta de umidade.
7 Gotənaŋ fofulo anik anìs à atàk à abà, asà à uda, ama bokuba uwana tazigənay la slaka gà, atàk akə̀ɗ à tsəh.
7 Outra caiu no meio dos espinhos; e estes, ao crescerem com ela, a sufocaram.
8 Bà gotənaŋ fofulo anik aya anìs à kutso delga à abà, uwaga asà à uda, azigə̀n, atsà gəl lela, ŋgaha tavà mayyay lela, anik ayyà à adi huməts, anik aya ayyà à adi zuŋ, ŋgaha anik ayyà à adi zazuŋ səla.” Mok uwana Yesu adakəɗ gəl à mapəh gay aŋha, agòɗ à atà la maza­tàlaŋ à gəl: “Tsə̀ɓàwwal sləm lela, à baŋa sləm aga à akul lakəl!”
8 Outra, afinal, caiu em boa terra; cresceu e produziu a cento por um. Dizendo isto, clamou: Quem tem ouvidos para ouvir, ouça.
9 Azlaməna matapla la slaka aŋha tanàv godega aŋa gay la gay la abà uwatà.
9 E os seus discípulos o interrogaram, dizendo: Que parábola é esta?
10 Yesu agòɗ à atà: “Akul kà, kaɓə̀zàw nasiri aŋa masəl godega aŋa wakità Zəzagəla. Ama kà aŋa azladza anik kà, apəhatàla kà la gay la gay la abà pəra:
10 Respondeu-lhes Jesus: A vós outros é dado conhecer os mistérios do reino de Deus; aos demais, fala-se por parábolas, para que, vendo, não vejam; e, ouvindo, não entendam.
11 “Aganay godega aŋa gay la gay la abà uwanay: Fofulo kà gay Zəzagəla.
11 Este é o sentido da parábola: a semente é a palavra de Deus.
12 Azladza anik məpakatàla bokuba tetəvi uwana hi anìsal à ama: Atà tatsə̀ɓ sləm à gay, ama katskats seteni asa à waŋ, aɓəɗ à gay uwaga la ləv aŋatà la tsəh, kà atà aŋa madiŋal gəl à vok kà maɓəlay aw.
12 A que caiu à beira do caminho são os que a ouviram; vem, a seguir, o diabo e arrebata-lhes do coração a palavra, para não suceder que, crendo, sejam salvos.
13 Azlaanik aya kalkal la pala akur uwana fofulo anìs à afik. Tatsə̀ɓ sləm à gay, takə̀s la marabay katskats, ama tasakal adala slilih la atà la abà la lela aw. Tadiŋal gəl à vok kà aŋa kaslà ŋuv pəra, la mok uwana azlaŋ­gərpa tadzahka vok kà, takweska madiŋal gəl à vok la katskats.
13 A que caiu sobre a pedra são os que, ouvindo a palavra, a recebem com alegria; estes não têm raiz, creem apenas por algum tempo e, na hora da provação, se desviam.
14 Fofulo uwana anìs à atàk à abà aya kà, apəhla azla­uwana ala tatsəna gay Zəzagəla, takəs, ama madzugway la adi aŋa gudəŋ à vok uwanay, la matsiɗay aŋha, la mapa­patay aŋha lakəl aŋa ləmana, asufa gay uwanay ala la ləv aŋatà la tsəh, ŋgaha ahən aw.
14 A que caiu entre espinhos são os que ouviram e, no decorrer dos dias, foram sufocados com os cuidados, riquezas e deleites da vida; os seus frutos não chegam a amadurecer.
15 Fofulo uwana anìs à kutso delga à abà kà, apəhla azla­uwana ala tatsəɓ sləm à gay, ŋgaha takəs uwaga la ahàl səla ŋgaha la ləv tekula, ŋgaha tatsizlla gay uwaga à afik, kiya uwaga tahən lela.”
15 A que caiu na boa terra são os que, tendo ouvido de bom e reto coração, retêm a palavra; estes frutificam com perseverança.
16 Yesu agòɗ: “Dza avats fənəs kà maf à tsəh tasà takay, awma kà maf à tsəh gogozlàh takay? Awaŋ, tafay kà à slaka dzəgamma gà, kà azladza uwana tada à gày aŋa manəŋ uɗaka aŋha.
16 Ninguém, depois de acender uma candeia, a cobre com um vaso ou a põe debaixo de uma cama; pelo contrário, coloca-a sobre um velador, a fim de que os que entram vejam a luz.
17 Dèwdèw tatak mahaɗəŋ à ahəŋ gà kà, adàpəhla vok ala, ŋgaha dèwdèw tatak nasiri gà, adàgay masəlay gà, adàpəhla vok ala la dazu­waya la afats kà manəŋəŋ aŋa azladza.
17 Nada há oculto, que não haja de manifestar-se, nem escondido, que não venha a ser conhecido e revelado.
18 Ɗahàw haŋkəli la kaykay à uwana katsənawwaŋ! Kà uwana tavày məŋga à dza à uwana la tatak, ama kà tazəɓallaŋ ala à abà bəziga gà à uwana adzugw maɓəzal babay.”
18 Vede, pois, como ouvis; porque ao que tiver, se lhe dará; e ao que não tiver, até aquilo que julga ter lhe será tirado.
19 Iyà la azla­deda aŋa Yesu tahàd à slaka aŋha, ama taɓə̀zal à vok aw, kà uwana maham à ahəŋ dza aŋuvaw.
19 Vieram ter com ele sua mãe e seus irmãos e não podiam aproximar-se por causa da concorrência de povo.
20 Ŋgaha tapə̀h à Yesu: “Iyà la azla­deda aŋak la uda, tayàh ka, asa à atà manəŋ ka”, tagòɗal.
20 E lhe comunicaram: Tua mãe e teus irmãos estão lá fora e querem ver-te.
21 “Iyà la azla­deda gulo kà azla­uwana tatsəna gay Zəzagəla, ŋgaha la maɗehəŋ, la uwana azla­deda gulo la iyà gulo pəra”, Yesu agòɗ à atà.
21 Ele, porém, lhes respondeu: Minha mãe e meus irmãos são aqueles que ouvem a palavra de Deus e a praticam.
22 Vərdi anik kà, Yesu ahàd à kəslah iyaw à afik la azlaməna matapla la slaka aŋha, agòɗ à atà: “Məguwà la gay dərəv à uda anik”, ŋgaha tahàd.
22 Aconteceu que, num daqueles dias, entrou ele num barco em companhia dos seus discípulos e disse-lhes: Passemos para a outra margem do lago; e partiram.
23 Uwana tagà la kəslah iyaw la afik kà, Yesu adzehàl. Katskats magol kular adzəkà vok la ndzəɗa lakəl iyaw, kəslah iyaw ahə̀n ala la magan­tsay aŋa iyaw uwana adàhà à abà, ŋgaha atà kà, tagà la zlamtsa la abà.
23 Enquanto navegavam, ele adormeceu. E sobreveio uma tempestade de vento no lago, correndo eles o perigo de soçobrar.
24 Kiya uwaga azlaməna matapla tazà vok à slaka aŋa Yesu tatsənàŋ ala la magoɗal: “Məŋga, məŋga, məzlàmamətsay, zlàk anu!”
24 Chegando-se a ele, despertaram-no dizendo: Mestre, Mestre, estamos perecendo! Despertando-se Jesus, repreendeu o vento e a fúria da água. Tudo cessou, e veio a bonança.
25 Ŋgaha Yesu agòɗ à azlaməna matapla la slaka aŋha: “Aŋala madiŋal gəl à vok aŋkul la?” Ama guba akə̀s atà, ləv avàl atà à gay, ŋgaha tagòɗ à vok kà atà kà atà: “Tsəhay dza uwala à uwanay la? Amiyaka kular, la magan­tsay aŋa iyaw babay kà tasəl masla, ŋgaha takəsal gay la ahàl ala!”
25 Então, lhes disse: Onde está a vossa fé? Eles, possuídos de temor e admiração, diziam uns aos outros: Quem é este que até aos ventos e às ondas repreende, e lhe obedecem?
26 La lig la ahəŋ gesina aŋatà tabə̀z à gay dərəv à uda aŋa gay dərəv aŋa Galili, uwana la kutso aŋa Ge­ra­səniya la abà.
26 Então, rumaram para a terra dos gerasenos, fronteira da Galileia.
27 Batsàrà uwana Yesu atsà à vəɗah la kəslah iyaw la afik, dza anik asà à waŋ la huɗ gudəŋ la abà kà maga­gamay la masla. Dza uwatà kà zagəla zagəla lakəl, ada­safay kà atsakwah à lukut abà aw, ahanay la gày la aku babay aw, la azla­ma­buwaŋ zəvay la aku pəra.
27 Logo ao desembarcar, veio da cidade ao seu encontro um homem possesso de demônios que, havia muito, não se vestia, nem habitava em casa alguma, porém vivia nos sepulcros.
28 Mok uwana anəŋà Yesu, awiyà la ndzəɗa ŋgaha atə̀ɗ à makəla asik aŋha la magoɗay: “Mana kayahay la slaka gulo ma? Yesu Kona aŋa Zəzagəla uwana kərkər la afik. Kamkam gədəv à ka kuɗa, kasa à gi ŋgərpa aw gəgoɗ à ka!”
28 E, quando viu a Jesus, prostrou-se diante dele, exclamando e dizendo em alta voz: Que tenho eu contigo, Jesus, Filho do Deus Altíssimo? Rogo-te que não me atormentes.
29 Uwana apə̀h uwaga kà, kà uwana Yesu afà gay à masasəɗok mawi­siga uwaga à gəl, kà masal à kəl ala. Zagəla zagəla uwaga adahal à gəl zwek zwek. Aŋuvaw tawa­ɗe­həŋ à ahəŋ la azla­ma­za­kazak ada, aslàhàh ala la manalàh ada ala, kà matəf à fəta.
29 Porque Jesus ordenara ao espírito imundo que saísse do homem, pois muitas vezes se apoderara dele. E, embora procurassem conservá-lo preso com cadeias e grilhões, tudo despedaçava e era impelido pelo demônio para o deserto.
30 Kiya uwaga Yesu anàval gay ala la magoɗal: “Uwa à sləm aŋak uwa?” Masla awùlla à uda agòɗ: “Sləm gulo kà: Maham à ahəŋ.” Kà uwana azla­zagəla zagəla kà atà aŋuvaw tahamàl à gəl.
30 Perguntou-lhe Jesus: Qual é o teu nome? Respondeu ele: Legião, porque tinham entrado nele muitos demônios.
31 Azla­zagəla zagəla uwaga tadə̀v kuɗa à Yesu kà mawits atà à afək zəŋzəŋga à abà aw.
31 Rogavam-lhe que não os mandasse sair para o abismo.
32 Maŋəla­ŋəl namzi la ahəŋ la abatà tapàɗ awul la madəguruh la afik. Azla­zagəla zagəla uwaga tadə̀v kuɗa à Yesu, kà masla masləlla atà à azla­namzi uwatà à abà. Yesu avà à atà tetəvi: “Dàw à atà à gəl!”, agòɗ à atà.
32 Ora, andava ali, pastando no monte, uma grande manada de porcos; rogaram-lhe que lhes permitisse entrar naqueles porcos. E Jesus o permitiu.
33 Kiya uwaga azla­zagəla zagəla uwaga, tasà à dza uwaga lakəl ala, tahàd à azla­namzi à gəl. Kiya uwaga maŋəla­ŋəl namzi uwaga tahòy à ahəŋ la madəguruh la afik, ŋgaha tatsàh gəl à iyaw à abà, tasufàh à abà.
33 Tendo os demônios saído do homem, entraram nos porcos, e a manada precipitou-se despenhadeiro abaixo, para dentro do lago, e se afogou.
34 Uwana azlaməna manəŋla azla­namzi tanəŋà uwaga apakà vok, tahòy anatà, tahàd kà mapàh azlagay uwaga à azladza huɗ gudəŋ gesina, la azladza uwana la azlabəza gudəŋ la abà babay.
34 Os porqueiros, vendo o que acontecera, fugiram e foram anunciá-lo na cidade e pelos campos.
35 Azladza tasà à uda la gudəŋ la abà gesina kà maday manəŋ tatak uwana apakà vok, ŋgaha tasà à waŋ à slaka Yesu, taɓəzà dza uwaga à gəl azla­zagəla zagəla tasàl à kəl ala. Adadza madzay la makəla aŋa Yesu, masla adatsokw lukut à vok, haŋkəli aŋha babay kà delga. Azladza uwana tanəŋàŋ gesina kà, ləv avàl atà à gay kà masla.
35 Então, saiu o povo para ver o que se passara, e foram ter com Jesus. De fato, acharam o homem de quem saíram os demônios, vestido, em perfeito juízo, assentado aos pés de Jesus; e ficaram dominados de terror.
36 Azladza uwana tanəŋàŋ mawurla aŋha, tapàh godega aŋa mawurla aŋha à azladza uwatà.
36 E algumas pessoas que tinham presenciado os fatos contaram-lhes também como fora salvo o endemoninhado.
37 Ŋgaha maham à ahəŋ dza gesina, uwana la makoray aŋa Ge­ra­səniya tadə̀v kuɗa à Yesu kà mas à uda la makoray aŋatà la abà, kà uwana guba akə̀s atà à gay kaykay. Kiya uwaga masla ahàd à kəslah iyaw à afik, adà aŋha la abatà.
37 Todo o povo da circunvizinhança dos gerasenos rogou-lhe que se retirasse deles, pois estavam possuídos de grande medo. E Jesus, tomando de novo o barco, voltou.
38 Dza uwana azla­zagəla zagəla tasàl à kəl ala, adə̀v kuɗa à Yesu kà madz à ahəŋ atà səla. Ama “Dà aŋak!”, Yesu agòɗal la magoɗay:
38 O homem de quem tinham saído os demônios rogou-lhe que o deixasse estar com ele; Jesus, porém, o despediu, dizendo:
39 “Wùl à huɗ gày aŋak, ŋgaha pə̀h tatak uwana Zəzagəla aɗahàŋ kà aŋak gesina!” Masla atsìzlla ala, ahàd, apàh tatak gesina uwana Yesu aɗahàŋ kà aŋha la makoray uwatà la abà gesina.
39 Volta para casa e conta aos teus tudo o que Deus fez por ti. Então, foi ele anunciando por toda a cidade todas as coisas que Jesus lhe tinha feito.
40 La mok uwana Yesu adawul à waŋ maham à ahəŋ dza takə̀s masla la ahàl səla, kà uwana takudà masla.
40 Ao regressar Jesus, a multidão o recebeu com alegria, porque todos o estavam esperando.
41 Dza anik uwana sləm aŋha Yayrus asà à waŋ, masla agà məŋga aŋa gày madəv kuɗa, atə̀ɗ à makəla asik aŋa Yesu, la madəval kuɗa kà masla aŋa manəf à mtəga aŋha.
41 Eis que veio um homem chamado Jairo, que era chefe da sinagoga, e, prostrando-se aos pés de Jesus, lhe suplicou que chegasse até a sua casa.
42 Dugu aŋha kà tekula à ahàl gà, la uwatà mavay aŋha kulo gəl aŋha səla. Masla la ɗuvats, alə̀g kà la ləv la ləv pəra.
42 Pois tinha uma filha única de uns doze anos, que estava à morte. Enquanto ele ia, as multidões o apertavam.
43 Mis anik la ahəŋ aŋiz akə̀llal à tsəh ala dagay mavay kulo gəl aŋha səla. Ləmana aŋha gesina kà ada­dəvəŋ à dokwtar à tsəh gesina, ama ŋuləm aw.
43 Certa mulher que, havia doze anos, vinha sofrendo de uma hemorragia, e a quem ninguém tinha podido curar [e que gastara com os médicos todos os seus haveres],
44 Kiya uwaga mis uwaga aguwà la lig aŋa Yesu, ŋgaha adəɓanì makəlbà aŋa gay dzika aŋa lukut aŋha. Katskats makəlay aŋa aŋiz aŋha atsìzlla à ahəŋ.
44 veio por trás dele e lhe tocou na orla da veste, e logo se lhe estancou a hemorragia.
45 Dzàw, Yesu atsìzlla à ahəŋ, agòla vok: “Uwa à uwana adəɓanì gi uwa?” Kəla uwa­be­yuwi agòɗal: “Gi kà, gi aw!” Piyer agòɗal: “Məŋga, kasəl kà maham à ahəŋ dza tahamà ka à adi, kakay kagoɗay kà: Uwa adəɓanì gi uwi ma?”
45 Mas Jesus disse: Quem me tocou? Como todos negassem, Pedro [com seus companheiros] disse: Mestre, as multidões te apertam e te oprimem [e dizes: Quem me tocou?].
46 Yesu agòɗ: “Dza la ahəŋ adəɓanì gi, kà uwana gətàp à ndzəɗa asà à uda la vok gulo la abà.”
46 Contudo, Jesus insistiu: Alguém me tocou, porque senti que de mim saiu poder.
47 Kiya uwaga mis anəŋàŋ kà, aslàla vok kà mahaɗ vok à ahəŋ aw, asà à waŋ la masu­kulay kosl kakosl à huma aŋa Yesu, ŋgaha atsehùr à makəla asik aŋha, apə̀hal godega aŋa uwana adəɓanì gay lukut aŋha. La huma aŋa azladza la kirim yewdi awùr ala.
47 Vendo a mulher que não podia ocultar-se, aproximou-se trêmula e, prostrando-se diante dele, declarou, à vista de todo o povo, a causa por que lhe havia tocado e como imediatamente fora curada.
48 Yesu agòɗal: “Dugu gulo, madiŋal gəl à vok aŋak awùr ka ala, dà aŋak la lapiya!”
48 Então, lhe disse: Filha, a tua fé te salvou; vai-te em paz.
49 La mok uwana Yesu à lig la maɓaɗma la abà dadàŋ, dza anik asà à waŋ la mtəga aŋa məŋga aŋa gày madəv kuɗa à Zəzagəla, la magoɗay: “Kà mana katərəɓ məŋga aya ma? Dugu aŋak adamətsay, tsewwa.”
49 Falava ele ainda, quando veio uma pessoa da casa do chefe da sinagoga, dizendo: Tua filha já está morta, não incomodes mais o Mestre.
50 Mok uwana Yesu atsənà gay uwaga kà, agòɗ à Yayrus: “Ləv aval à ka à gay aw. Dìŋal gəl à vok pəra, ŋgaha adà­ɓelay!”
50 Mas Jesus, ouvindo isto, lhe disse: Não temas, crê somente, e ela será salva.
51 Mok uwana tabə̀z à mtəga, Yesu avà tetəvi à dza amiyaka tekula kà mad à gày aw, say Piyer, Yuhana, Yakuba, ŋgaha baba la iyà aŋa bəzi pəra.
51 Tendo chegado à casa, a ninguém permitiu que entrasse com ele, senão Pedro, João, Tiago e bem assim o pai e a mãe da menina.
52 Te­ke­ɗika azladza gesina tatuway la matsàh hulolo, kà uwana bəzi adamətsay. Ama Yesu agòɗ à atà: “Katawaw aw, kà uwana bəzi la adi atə̀ɗ à madzehal à abà pəra”, agòɗ à atà.
52 E todos choravam e a pranteavam. Mas ele disse: Não choreis; ela não está morta, mas dorme.
53 “Uwàà...”, takəɗàslal kà uwana tasə̀l kà bəzi kà adamətsay.
53 E riam-se dele, porque sabiam que ela estava morta.
54 Ama masla à Yesu akə̀s bəzi la ahàl la mazalal: “Bəzi, sà à afik, tsìzlla ala!”
54 Entretanto, ele, tomando-a pela mão, disse-lhe, em voz alta: Menina, levanta-te!
55 Kiya uwaga bəzi awùlla à ləv, ŋgaha asà à afik. Yesu agòɗ à atà: “Vàwwal tatak may, azuw!”
55 Voltou-lhe o espírito, ela imediatamente se levantou, e ele mandou que lhe dessem de comer.
56 Gəl akàɗ azla­baba aŋha à vok, ləv avàlàhà atà à gay. Ama Yesu afahà à atà akur à lig la magoɗ à atà: “Dza apəh tatak uwana apakà vok à azladza anik aw.”
56 Seus pais ficaram maravilhados, mas ele lhes advertiu que a ninguém contassem o que havia acontecido.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.