Lucas 5
Wakità Zəzagəla Wakità Aŋa Makəs Vok Slawda Mawga (Cameroun) (MFH) vs NTLH
1 Vərdi anik Yesu atsìzlla à gay dərəv aŋa dərəv Genesaret, ŋgaha magol maham à ahəŋ dza tahamà à slaka aŋha kà matsəɓ sləm à gay Zəzagəla.
1 Certo dia Jesus estava na praia do lago da Galileia, e a multidão se apertava em volta dele para ouvir a mensagem de Deus.
2 Yesu anəŋà azlakəslah iyaw səla la gay gərdza, azlaməna makas kilfi tasà à ahəŋ la afik, tapalàh dzarawa aŋatà.
2 Ele viu dois barcos no lago, perto da praia. Os pescadores tinham saído deles e estavam lavando as redes.
3 Yesu ahàd à kəslah iyaw à afik, uwana agà aŋa Səmon, agòɗal: “Zà à gi à gəl iyaw ŋuv.” Ŋgaha adzà madzay la kəslah iyaw la afik, adzəkà matapla tatak à maham à ahəŋ dza uwaga.
3 Jesus entrou num dos barcos, o de Simão, e pediu que ele o afastasse um pouco da praia. Então sentou-se e começou a ensinar a multidão.
4 Mok uwana adadəv matapatàla à gay kà, agòɗ à Səmon: “Zàw vok à gəl dərəv lela, ŋgaha kak la azlamanalay aŋak kadawaw dzarawa aŋkul à iyaw à abà, kà makas kilfi.”
4 Quando acabou de falar, Jesus disse a Simão:
5 Səmon agòɗal: “Məŋga, huyip, mədahənal à gəl kà madaw à abà, ama mədakəs tatak aw. Ama bokuba uwana kapə̀h kà, gəkweska gay aŋak aw, gəduw à abà aya kità.”
5 Simão respondeu: — Mestre, nós trabalhamos a noite toda e não pescamos nada. Mas, já que o senhor está mandando jogar as redes, eu vou obedecer.
6 Kiya uwaga atà tadùw dzarawa aŋatà à abà, ahə̀l kilfi à agu aŋuvaw tsəràh à uwana dzarawa aŋatà awòy maslahàhla, kà magay məŋga aŋa kilfi uwana la aku.
6 Quando eles jogaram as redes na água, pescaram tanto peixe, que as redes estavam se rebentando.
7 La abatà atà tafatakàhà azlamanalay aŋatà, uwana la kəslah iyaw anik la afik, kà atà aŋa mas à waŋ aŋa mazlak atà, tadà à awtày tazlàk atà, tahanà kəslah iyaw ala səla nna la kilfi tsəràh à uwana azlakəslah iyaw uwaga tawòy madàh à huɗ iyaw, kà mahanay aŋa azlakilfi uwaga.
7 Então fizeram um sinal para os companheiros que estavam no outro barco a fim de que viessem ajudá-los. Eles foram e encheram os dois barcos com tanto peixe, que os barcos quase afundaram.
8 Uwana Səmon Piyer anəŋà uwaga kà, akədèɗ à huma aŋa Yesu la magoɗal: “Sufəl, zà à gi vok la vok ala, kà uwana gi kà gi masla tsakana!”
8 Quando Simão Pedro viu o que havia acontecido, ajoelhou-se diante de Jesus e disse: — Senhor, afaste-se de mim, pois eu sou um pecador!
9 Guba akə̀s masla, la azladza uwana atà nna gesina, kà magol kilfi uwana takàs.
9 Simão e os outros que estavam com ele ficaram admirados com a quantidade de peixes que haviam apanhado.
10 Azla Yakuba la Yuhana, azlabəza aŋa Zebede, uwana sləray aŋatà tekula la Səmon, ləv avàl atà à gay babay. Ama Yesu agòɗ à Səmon: “Guba akəs ka aw, dagay lakana gədàpaka ka ala kà masla makas azladza.”
10 Tiago e João, filhos de Zebedeu, que eram companheiros de Simão, também ficaram muito admirados. Então Jesus disse a Simão:
11 Mok uwana tadàla azlakəslah iyaw aŋatà à gay gərdza kà, tasàk à tatak gesina à ahəŋ, tanəfà Yesu.
11 Eles arrastaram os barcos para a praia, deixaram tudo e seguiram Jesus.
12 Yesu agà la gudəŋ anik la abà, à uwana masla akàl zagəla asà à waŋ kà magagamay la masla, uwana adanəŋəŋ atə̀ɗ à huma asik aŋha la magoɗal: “Məŋga, baŋa asa à ka kà, kaslala vok mawur gi ala!”
12 Certa vez Jesus estava numa cidade onde havia um homem que tinha o corpo todo coberto de lepra. Quando viu Jesus, o leproso se ajoelhou diante dele, encostou o rosto no chão e pediu: — Senhor, eu sei que o senhor pode me curar se quiser!
13 Yesu abiyà ahàl ala, adəɓani masla la magoɗay: “Asa à gi, kawur ala!” Akàl zagəla asà à dza uwatà la vok ala katskats.
13 Jesus estendeu a mão, tocou nele e disse: No mesmo instante a lepra desapareceu.
14 Aganay mafahal akur à lig, uwana Yesu afàhal à lig: “Kapəh gay uwanay à dza aw. Ama hàd, kadàpəhla vok aŋak à məŋga aŋa azlaməna mav tatak à Zəzagəla, ŋgaha kavà tatak uwana Musa apə̀h la wakità seriya la abà, kà azladza gesina aŋa masəlay kà kawùrla!”
14 Então Jesus lhe deu esta ordem:
15 Amiyaka bà la uwaga gesina kà, gay aŋa Yesu atsə̀nla la slaka azladza gesina. Maham à ahəŋ dza aŋuvaw tasàhàw à waŋ à slaka aŋha kà matsəɓal sləm, ŋgaha tawàràh ala la azlaɗuvats aŋatà la abà gesina.
15 Mas as notícias a respeito de Jesus se espalhavam ainda mais, e muita gente vinha para ouvi-lo e para ser curada das suas doenças.
16 Ama Yesu asà à uda la tataka aŋatà la abà, adà aŋha à fəta à abà kokuɗa gəl aŋha, kà madəv kuɗa.
16 Porém Jesus ia para lugares desertos e orava.
17 Iyay, vərdi anik aya, Yesu adzəkà mapàhla tatak ala. Azla Farisəya la azlaməna mapàhla wakità seriya ala tadzàhà madzay nekwa la slaka aŋha. Tasà à waŋ la gudəŋ aŋa Galili, la aŋa Yahudiya ŋgaha babay la Urusalima. Ndzəɗa aŋa Sufəl Zəzagəla agà la Yesu la abà kà mawar azlaməna ɗuvats ala.
17 Um dia Jesus estava ensinando, e alguns fariseus e alguns mestres da Lei estavam sentados perto dele. Eles tinham vindo de todas as cidades da Galileia e da Judeia e também de Jerusalém. O poder do Senhor estava com Jesus para que ele curasse os doentes.
18 Ŋgaha tasə̀lla masla ɗuvats à waŋ la kəslah, kà uwana makalàh à vəɗah gà, tayàh tetəvi kà madalla à gày kà maf à huma aŋa Yesu.
18 Alguns homens trouxeram um paralítico deitado numa cama e estavam querendo entrar na casa e colocá-lo diante de Jesus.
19 Ama tasə̀l slaka uwana tagòla à awtày la abà aw, kà uwana maham à ahəŋ dza kà aŋuvaw. Kiya uwaga tagòla la gəl gày, tazlə̀lla gəl gày ala, tawàɗàh zuwiɗ à kəslah à gay, tadzilà à gày la abatà la kəslah gà, à tataka maham à ahəŋ dza à abà la huma aŋa Yesu.
19 Porém, por causa da multidão, não conseguiram entrar com o paralítico. Então o carregaram para cima do telhado. Fizeram uma abertura nas telhas e o desceram na sua cama em frente de Jesus, no meio das pessoas que estavam ali.
20 Mok uwana Yesu anəŋà madiŋal gəl à vok aŋa azladza uwaga, Yesu agòɗ à dza makalàh à vəɗah gà: “Tsakana aŋak adamatsila tsewwa.”
20 Jesus viu que eles tinham fé e disse ao paralítico:
21 Ŋgaha azlaməna mapàhla wakità seriya ala la azla Farisəya tadzəkà madzugway la magoɗay: “Uwa asla à tsəhay dza uwanay, atugw mawisiga lakəl aŋa Zəzagəla uwa? Uwa aslala vok aŋa mamats tsakana à dza ala, tsa baŋa Zəzagəla kokuɗa gəl aŋha pəra aw uwa?”
21 Os mestres da Lei e os fariseus começaram a pensar: — Quem é este homem que
22 Bokuba uwana Yesu asə̀l madzugway aŋatà, agòɗ à atà: “Mana kadzugwaw la maŋoŋuzay la ləv aŋkul la tsəh ma?
22 Porém Jesus sabia o que eles estavam pensando e disse:
23 Tak ma, butu ma, la magoɗay kà: Tsakana aŋak adamatsila, awma magoɗay: Sà à afik, ŋgaha hàd aŋak, takay?
23 O que é mais fácil dizer ao paralítico: “Os seus pecados estão perdoados” ou “Levante-se e ande”?
24 Ama asa à gi kasəlaw kà, kà Kona aŋa dza la maslay la gudəŋ uwanay la vok kà mamats tsakana aŋa dza ala.” Ŋgaha agòɗ à dza makalàh à vəɗah gà uwaga: “Gi uwaga gəgoɗ à ka: Sà à afik, zə̀ɓ kəslah aŋak, ŋgaha dà aŋak à mtəga!”
24 Pois vou mostrar a vocês que eu, o Então disse ao paralítico:
25 Kiya uwaga, hadzak, dza uwaga asà à afik la huma azladza gesina, azə̀ɓ kəslah aŋha uwana ahənay la afik, ŋgaha adà aŋha à mtəga la mazləɓ Zəzagəla.
25 No mesmo instante o homem se levantou diante de todos, pegou a cama e foi para casa, louvando a Deus.
26 Ləv avàlàh atà à gay gesina, ŋgaha tazləɓà Zəzagəla, guba akə̀ɗ atà à gay, ŋgaha tagòɗ: “Lakana kà, mədanəŋəŋ azlatatak dzəɓa aŋha səla aw gà, ndzer.”
26 Todos ficaram muito admirados; e, cheios de medo, louvaram a Deus, dizendo: — Que coisa maravilhosa nós vimos hoje!
27 La lig aŋa uwaga la ahəŋ, Yesu asà à uda, ŋgaha anəŋà masla mazəɓ hadama, sləm aŋha Levi, adadza madzay la gày mazəɓ hadama la aku.
27 Depois disso Jesus saiu e viu um cobrador de impostos, chamado Levi , sentado no lugar onde os impostos eram pagos. Jesus lhe disse:
28 Yesu agòɗal: “Nəfà à gi!” Hadzak, Levi asà à afik asàk azlatatak à ahəŋ gesina, anəfà masla.
28 Levi se levantou, deixou tudo e seguiu Jesus.
29 Levi atà magol tatak may la mtəga aŋha. Azladza aŋuvaw tahamà gay à vok la masla, azlaməna mazəɓ hadama, la azladza anik babay.
29 Então Levi fez para Jesus uma grande festa na sua casa. Havia ali muitos cobradores de impostos, e outras pessoas estavam sentadas com eles.
30 Azla Farisəya la azlaməna mapàhla mapəhay ala, uwana tagà la paŋaw tekula kà, azà à atà lakəl aŋa uwaga, tagòɗ à azlaməna matapla la slaka aŋha: “Kà mana kazuwaw la azlaməna mazaɓ hadama ma, ŋgaha kasaw la azladza uwana madz à ahəŋ aŋatà kà delga aw gà, la azlaməna tsakana ma?”
30 Os fariseus e os mestres da Lei, que eram do partido dos fariseus, ficaram zangados com os discípulos de Jesus e perguntaram: — Por que vocês comem e bebem com os cobradores de impostos e com outras pessoas de má fama?
31 Uwana Yesu atsənà uwaga, agòɗ à atà: “Azladza uwana la ɗuvats aw kà, tanəkuɗa mad à dokwtar aw, say azlauwana la ɗuvats pəra!”
31 Jesus respondeu:
32 Ama agòɗ atà aya: “Gəsà à waŋ kà mazala azladza uwana azlawurwur aw, ama gəsà à waŋ kà mazala azladza uwana atà la ɗuvats pəra, kà atà aŋa mapəh gay la ləv ala”, agòɗ.
32 Eu não vim para
33 Ŋgaha azladza tagòɗal: “Azlaməna matapla la slaka Yuhana kà takàsàhàh nəlay koksikoksi, ŋgaha tadàv kuɗa, amiyaka aŋa azla Farisəya bay. Ama azlaaŋak kà: tazuway, tasay.”
33 Algumas pessoas disseram a Jesus: — Os discípulos de João Batista jejuam muitas vezes e fazem orações, e os discípulos dos
34 Ama Yesu agòɗ atà: “Madzugway aŋkul ma maf leri à azlauwana à gəl tazala atà à mazəɓ vok à abà aŋa makəs nəlay à baŋa masla mazəɓ mis aləg la tataka aŋatà la abà kagoɗaw takay? Awaŋ, akəs vok aw.
34 Jesus respondeu:
35 Ama kaslà adàsa à waŋ, à mok uwana masla mazəɓ mis adàgay la tataka aŋatà la abà aya aw kà, la mok uwatà la uwana tadàkas nəlay suwaŋ.”
35 Mas chegará o tempo em que o noivo será tirado do meio deles; então sim eles vão jejuar!
36 Yesu apə̀hatàla gay la gay la abà uwanay: “Dza la ahəŋ, akohəni lukut mawga kà matafay à lukut maviyaga à vok aw, baŋa aɗehəŋ kiya uwaga kà, awis lukut mawga ala, ŋgaha lukut mawga agay kalkal la lukut maviyaga babay aw.
36 Jesus fez também esta comparação:
37 Ŋgaha aya babay kà, dza la ahəŋ aɗaway iyaw matavəruk mawga à kiwa iyaw maviyaga à agu aw. Baŋa aɗehəŋ kiya uwaga kà, mamslila aŋha kà, adàkwah kiwa maviyaga ala, ŋgaha iyaw matavəruk asokw à vəɗah, ŋgaha kiwa babay awis ala.
37 Ninguém põe vinho novo em
38 Ama kəla kà, say taɗaway iyaw matavəruk mawga à kiwa iyaw mawga à agu suwaŋ.
38 Não. Vinho novo deve ser posto em odres novos.
39 Baŋa dza adasa iyaw matavəruk maviyaga kà, ayàh mas iyaw matavəruk mawga aya aw, kà uwana tagoɗ kà: ‘Maviya gà la uwana aɗuwa mawga la matsiɗay’, tagoɗ.”
39 E ninguém quer vinho novo depois de beber vinho velho, pois diz: “O vinho velho é melhor.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.