Mateus 25
Label Buk Baibel (LBB) vs VC
1 “Ana pukakiarla ning, a matanitu misaot na langit ir arlar ana ning a bonot a basbas, ning la kibas pas anunla na lam, pa la han sur lar barat a barsan ning i mang ir taulai.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Dilima onla, la tastasmai, pa dilima, bel la tastasmai.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 La ning bel la tastasmai la los anunla na lam, ika bel la los al koto na wel otleng taum onla.
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 Ika, la ning la tastasmai la los anunla na lam pa la los otleng na koto na wel taum onla.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 A barsan ning i mang ir taulai bel i hanot kapit, pa matanla i sulam, pa la borbor duman rop.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 “Ana tnan morom di arkabah mang, ‘Wo, a barsan ning i mang ir taulai i ma ine! Mulo iap, mulor barati.’
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 A basbasla rop la mata, pa la sang anunla na lam.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 La ning bel la tastasmai, la nunung la ning la tastasmai mang, ‘Mulor tabar mila anal siklik wel, anasa anumila na lam la ka mang sur lar mat.’
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 La keles la mang, ‘Bel, sakana bel ir arlar ondala rop. Mulor han tetek la ning la siuran wel pa mulor lolou pas anumulo.’
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 Ika ning la han sur lar lolou, a barsan ning i mang ir taulai i hanot. Dilima ning la ka sang tar, la han taum onoi sur a ngasa na tinaulai, pa di tagar alar a taman.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 “Lamur dilima otleng la hanot, pa la arkabah mang, ‘Leklek, leklek, sapang pas mila.’
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 I keles la mang, ‘A atong momoli tamulo, bel a tasman mulo.’
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 “Larning, mulor tumarang mulo, anasa bel mulo tasman a pukakiar o a awa ning a Leklek ir hanot ono.
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 “A matanitu misaot na langit i arlar otleng ana ning a barsan ning i sang sur ir han ana tinan bakbak. I kabah pas anuna natol a tena titol oros, pa i saran tar anuna gongonla tanditol sur ditol ir titol ono.
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 I saran tar dilima na rip a mani tana ning, pa naur a rip tana ning, pa ning a rip otleng tetek ning a halinditol. I saran tari tetek ditol taktakai arlar ot ana nunditol a tastasmai. Pa lamur i han ana nuna tinan.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Esaning di saran tar dilima na rip tana, ono otning i han pa i titol ono, pa i agomo ulak pas dilima na rip a mani taguni.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 Larka otleng tetek esaning di saran tar naur a rip tana, i agomo ulak pas naur a rip a mani taguni.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Ika, esaning di saran tar ning a rip tana, i han, i kel pas a tung, pa i por kumnan tar a mani anuna leklek.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 “Ning ka bongnani, a leklek anuna natol a tena titol oros, i hanot pa i kabah pas ditol sur ditol ir atai talapori ana nuna mani.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Esaning di saran tar dilima na rip a mani tana i han teteki ana dilima na rip ulak, pa i atongi tana mang, ‘Leklek, u saran tar dilima na rip a mani tak. Oroi, ia ka agomo otnan pas dilima na rip taguni.’
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 Anuna leklek i kelesi mang, ‘Wakak kol, u a wakak a tena titol oros, u momol ana num a titol. Ar suah tar u sur ur tai alar on al galis a utna, anasa u momol ana natar a utna ne. Lamut, pa dar gas taum.’
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 “Esaning di saran tar naur a rip a mani tana i han teteki, pa i atongi mang, ‘Leklek u saran tar naur a rip a mani tak. Oroi, ia ka agomo otnan pas naur a rip taguni.’
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 Anuna leklek i kelesi mang, ‘Wakak kol, u a wakak a tena titol oros, u momol ana num a titol. Ar suah tar u sur ur tai alar on al galis a utna, anasa u momol ana natar a utna ne. Lamut, pa dar gas taum.’
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 “Lamur esaning di saran tar ning a rip a mani tana i han teteki, pa i atongi mang, ‘Leklek, a tasmani mang u a tena ngalngaliah. U sol a utna ning bel u oman tari, pa u git pas a wana utna ning bel u sapran tari.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 A matatan u, pa a han a por kumnan tar anum a mani. Oroi, anum a mani i ulak mane.’
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 Anun a leklek i kelesi mang, ‘U a laulau a tena titol oros, a tabun a titol u. U ka tasmani mang, a sol a utna ning bel a oman tari, pa a git pas a wana utna ning bel a sapran tari.
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 Sur asaning bel u suah tar anuk a mani ting na beng, sur ar kibas pas anuk a mani pa ta tuk otleng saot ono, ana pukakiar ning ar hanot?
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 Mulor los sen a mani kusuni, pa mulor sarani tetek esaning anuna ning a bonot a rip a mani.
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 Anasa esining anuna al ututna, dir tabar ulaki sur anuna ututnala ir galis kol, pa esining bel anuna al utna, dir kepsen otleng siklik ning kaning tana.
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 Pa tena titol oros ne, ning bel i tolsot pas ta utna, mulor migen purum seni uting na mormorom, a pukna ning di tangtangis pa di arngingit ngesendi tingia.’
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 “A Nat a Barsan ir hanot ana nuna matatar, taum ana nuna angelola, pa ir kes ana nuna keskes a king. A keskes ning a tnan matatarna.
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 A taraila miting na matanitu rop lar han taum na matana, pa ir asalar la, arlar ana tena tai alar anuna sipsipla i asalar a sipsipla kusun a memela.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Ir sune a sipsipla uting na sot a kuna, pa memela uting na kair.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 A king ir atai la ning kaning na sot a kuna mang, ‘Mulo han ute, mulo ning e Tata ka angis tar mulo. Mulor kibas pas a matanitu ning ka sang tari sur anumulo, tagun nating ot na kamkama rakrakan hanua.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Anasa a murak pa mulo tabar iau, a mos pa mulo agang iau, a wasira pa mulo ben kas iau uting na rumai.
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 Bel ta kaen anuki pa mulo saran a kaen tak, a sasam pa mulo tai alar iau, pa a kes ting na karabus pa mulo geren iau.’
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 “Na tena tostos lar dekeni mang, ‘Leklek, nangse mila oroi u ning u murak pa mila tabar u, pa u mos pa mila agang u?
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 Nangse mila oroi u ning u wasira pa mila ben kas u uting na rumai, pa bel ta kaen anumi pa mila saran a kaen tam?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 Nangse mila oroi u ning u sasam, o u kes ting na karabus, pa mila geren u?’
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 “A king ir keles la mang, ‘A atong momoli tamulo, asaning mulo toli tetek ta barsan oros ka tagun a tastasikla ne, mulo toli hok.’
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 “Lamur ir atai la otleng kaning na kair a kuna mang, ‘Mulor han masik kusun iau. A rakrakai a warkurai a arkeles ka kes omulo. Mulor han uting na tnan iah ning bel i sira mat, ning di ka sang tari sur e Satan pa nuna angelola.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Anasa a murak pa bel mulo tabar iau, a mos pa bel mulo agang iau.
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 A wasira pa bel mulo ben kas iau uting na rumai, bel ta kaen anuki pa bel mulo saran ta kaen tak, a sasam pa a kes ting na karabus pa bel mulo geren iau.’
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 “La maleng lar dekeni mang, ‘Leklek, nangse mila oroi u ning u murak, u mos, u wasira, bel ta kaen anumi, u sasam, pa u kes ting na karabus, pa bel mila nangan u?’
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 “Ir keles la mang, ‘A atong momoli tamulo, asaning bel mulo tol tari tetek ta barsan oros ka, bel mulo toli hok.’
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 Lamur lar han sur a akadik tikin. Ika a tena tostosla lar han sur a lalaun tikin.”
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.