Mateus 24
Viakʼla txumbʼal u tioxh (IXLCNT) vs NTLH
1 Uncheeꞌ aatz kꞌasuꞌl u Jesuus tu viqꞌanalil u totztioxh, aꞌ tek ibꞌenaꞌ, xaan opon qꞌul ichusulibꞌ kꞌatza utz, nichisaji qꞌu mamaj atibꞌal tikuenta u totztioxh.
1 Jesus saiu do pátio do Templo, e, quando já estava indo embora, os seus discípulos chegaram perto dele e chamaram a sua atenção para os edifícios do Templo.
2 Aatz u Jesuus tan, tal te ech tzaꞌ: —Niꞌxhtekꞌval sete. Aatz kajay qꞌu kam netileꞌ tziꞌ, saꞌnalnilpi. Nikoꞌxh vaꞌtoj sivan sakaa tibꞌa imol aas yeꞌk koj sanilpeꞌl.— Texhtuꞌ.
2 Então ele disse:
3 Uncheeꞌ kꞌujlich u Jesuus viꞌ u muunte vaꞌl Olivo. Opon qꞌu chusulibꞌ kꞌatza utz, ichꞌoti te ech tzaꞌ aas taꞌxhich imol: —¿Al qe jatu suꞌuch qꞌu kam naaleꞌ tziꞌ? Utz ¿kam xheenya siꞌaneꞌ tetz val uulebꞌal utz, tetz u motxebꞌal qꞌii saj?— Texh te.
3 Jesus estava sentado no monte das Oliveiras. Então os discípulos chegaram perto dele e lhe perguntaram em particular: — Conte para nós quando é que isso vai acontecer. Que sinal haverá para mostrar que chegou o tempo de o senhor voltar e de tudo acabar?
4 Tzaqꞌbꞌu u Jesuus ech tzaꞌ:
4 Jesus respondeu:
5 Tan sibꞌal koꞌxh sauli, sikꞌam tiꞌ vunbꞌii. Utz satal ech tzaꞌ: «In viTxaaom u Tioxh vaꞌl saꞌchitꞌuli.» Chaj. Utz sibꞌal aanima sisubꞌeꞌ.
5 Porque muitos vão aparecer fingindo ser eu e dizendo: “Eu sou o
6 Saꞌnaletabꞌi tuch chꞌaꞌo. Setabꞌi iyolax chꞌaꞌo. Pek sotziꞌch ekꞌuꞌl taqꞌo tan, ministeer chit suꞌuch qꞌu kam tziꞌ. Loqꞌ yitꞌ aꞌ koj u motxebꞌal qꞌii saj.
6 Não tenham medo quando ouvirem o barulho de batalhas ou notícias de guerras. Tudo isso vai acontecer, mas ainda não será o fim.
7 Tan saꞌnalmotxiꞌan chꞌaꞌo qꞌu mamaj tenam tibꞌilaj. Siꞌan chꞌaꞌo qꞌu qꞌesal mamaj tenam tibꞌilaj. Utz til chaj koꞌxh saulku mamaj yaabꞌil. Til chaj koꞌxh saꞌatinku vaꞌy. Utz til chaj koꞌxh sapaalku mamaj kabꞌnaano.
7 Uma nação vai guerrear contra outra, e um país atacará outro. Em vários lugares haverá falta de alimentos e tremores de terra.
8 Loqꞌ aatz kajay qꞌu kam tziꞌ, ixeꞌtebꞌal koꞌn u motxebꞌal qꞌii saj. Echaꞌ ixeꞌt ichiꞌon maꞌl ixoj aas saꞌtektil titzꞌin.
8 Essas coisas serão como as primeiras dores de parto.
9 Pek aatz ex, saꞌnalpaasalex tu kꞌaxkꞌo. Saixvalex tu kajay aanima viꞌ. Utz sayatzꞌaxex.
9 — Depois vocês serão presos e entregues para serem maltratados e vocês serão mortos. Todos os odiarão por serem meus seguidores.
10 Ech sibꞌal koꞌxh saelka kꞌatz Tioxh siꞌaneꞌ. Saꞌtexhmotxitxay jeꞌ imol utz, sichiꞌkꞌula jeꞌ tibꞌ.
10 Nessa época muitos vão abandonar a sua fé e vão trair e odiar uns aos outros.
11 Sibꞌal koꞌxh sibꞌensa tibꞌ alol tetz u yolbꞌal Tioxh siꞌaneꞌ utz, sateesa aanima tu bꞌey titxubꞌaꞌleꞌ.
11 Então muitos falsos
12 Utz tu takꞌbꞌu u paav tu u vatz txꞌavaꞌ, sayaꞌ ibꞌantu tii qꞌu aanima tibꞌilaj.
12 A maldade vai se espalhar tanto, que o amor de muitos esfriará;
13 Pek abꞌiste vaꞌl tiira siqꞌiꞌeꞌ simaj tibꞌ tiꞌ ibꞌanax u paav, aꞌ vaꞌl soꞌopon tu bꞌenqꞌii bꞌensaj.
13 mas quem ficar firme até o fim será salvo.
14 Ech saꞌnaltzojp eloꞌp itziiul u bꞌaꞌnla chusbꞌal tetz viQꞌesalail u Tioxh tu kajay u vatz amlika txꞌavaꞌ tzaꞌ, satabꞌi qꞌu tenam kajayil. Ech suꞌul u motxebꞌal qꞌii saj.
14 E a boa notícia sobre o
15 — ausente —
15 E Jesus continuou:
16 — ausente —
16 Então, os que estiverem na região da Judeia, que fujam para os montes.
17 Utz abꞌil atil jeꞌop viꞌ tatibꞌal, kuꞌichꞌul tereꞌn toꞌotzotz tiꞌ paal tiqꞌol maꞌj kam.
17 Quem estiver em cima da sua casa, no terraço, que fuja logo e não entre para pegar as suas coisas.
18 Utz abꞌil ayeꞌn jaꞌjtzeꞌ, qꞌaaviꞌchtereꞌnul tiꞌ ul tiqꞌol ichakeꞌt.
18 E quem estiver no campo, que não volte para casa a fim de buscar as suas roupas.
19 Pek tiira tilayol sayaꞌk qꞌu ixoj siꞌan tu qꞌu qꞌii tziꞌ qꞌuꞌl atil tu tiichajla yaabꞌil utz, tuchꞌ qꞌuꞌl nichꞌuꞌn titzꞌin.
19 Ai das mulheres grávidas e das mães com criancinhas naqueles dias!
20 Qꞌilataj sikꞌletaj Tioxh ech yitꞌ titiempoil koj cheꞌv laoojex utz, nikoꞌxh tu u ilanbꞌal qꞌii.
20 Orem a Deus para que vocês não tenham de fugir no inverno ou no sábado .
21 Tan nojchit mamala kꞌaxkꞌo vaꞌl suꞌuli. Yeꞌsaj tuch unpajoj jatvaꞌx tiempo ichee u vatz amlika txꞌavaꞌ ulyu koꞌxh tzaꞌ tuul. Utz yitꞌ saꞌkojul vaꞌte echi.
21 Porque naqueles dias haverá um sofrimento tão grande como nunca houve desde que Deus criou o mundo; e nunca mais acontecerá uma coisa igual.
22 Ech abꞌil koj vaꞌtoj sitxaaka tibꞌ. Pek iqꞌaqꞌal koꞌn qꞌu aanima niman tetz u Tioxh, qꞌul itxaaom, sakꞌolax u tiempo kꞌaxkꞌo tziꞌ.
22 Porém Deus diminuiu esse tempo de sofrimento. Se não fosse assim, ninguém seria salvo. Mas, por causa do povo que Deus escolheu para salvar, esse tempo será diminuído.
23 Ech tokeꞌ enimachi oj abꞌil laꞌalon sete ech tzaꞌ: «Sajitaj etileꞌ, atil viTxaaom u Tioxh tzaꞌ vaꞌl saꞌchitꞌuli.» Chaj. Utz oj: «Atil tzuta.» Chaj eteꞌl majte; enimachi.
23 — Portanto, se alguém disser para vocês: “Vejam! O
24 Tan saꞌnalmotxchee bꞌensanibꞌ itxaaom Tioxh utz, tuchꞌ bꞌensanibꞌ alol tetz u yolbꞌal Tioxh. Utz kaana mamaj xheenya, tuchꞌ txaichil sichuli. Aal bꞌaꞌn siꞌaneꞌ at qꞌu nojla itxaaom u Tioxh sisubꞌeꞌ.
24 Porque aparecerão falsos profetas e falsos messias, que farão milagres e maravilhas para enganar, se possível, até o povo escolhido de Deus.
25 Pek atoj sekꞌuꞌl tan, vetvallukeꞌl sete.
25 Prestem atenção! Eu estou lhes dizendo tudo isso, antes que aconteça.
26 Ech oj laꞌalax sete ech tzaꞌ: «Sajitaj etileꞌ. Atil viTxaaom u Tioxh tu tzꞌinlich tzaji txꞌavaꞌ.» Chaj; bꞌeniꞌch etileꞌ. Utz oj: «Atil tu u atibꞌal yeꞌ naꞌl tatineꞌ.» Chaj eteꞌl majte; enimachi.
26 — E, se disserem: “Vejam! Ele está no deserto”, não vão lá. Ou ainda: “Vejam! Ele está escondido aqui”, não acreditem.
27 Pek aatz u nojla tulebꞌal u Kꞌaola vaꞌl bꞌennaj koꞌn aanima, nimnaꞌl. Echaꞌ u itzꞌnaꞌbꞌ aas niripkabꞌin tikuenta aal telaꞌ utz, yak paqꞌunoj opon tikuenta aal tokeꞌ.
27 Porque, assim como o relâmpago risca o céu, do nascente até o poente, assim será a vinda do
28 Echat koꞌxh u vulebꞌal, yitꞌ mujel koj siꞌaneꞌ. Tan echaꞌ vaꞌl aas til atilku vichiꞌl u kamnaj, vaꞌl yitꞌ mujel koj, latziꞌ nimolvu tibꞌ qꞌu quꞌs.
28 — Onde estiver o corpo de um morto, aí se ajuntarão os urubus.
29 Uncheeꞌ taꞌxh sapaal u mam kꞌaxkꞌo tu qꞌu qꞌii tziꞌ, saok aqꞌbꞌal vatz u qꞌii. Yeꞌkan satxijtxun u ichꞌ. Sachajpu qꞌu txꞌumiꞌl tu amlika. Utz sayikun kajay qꞌu kam tu u vatz amlika.
29 Jesus disse:
30 Ech sachee u xheenya tu amlika tetz u tulebꞌal u Kꞌaola vaꞌl bꞌennaj koꞌn aanima. Utz kajay qꞌu aanima tu u vatz txꞌavaꞌ tzaꞌ sailon. Ech sikꞌaxa jeꞌ tibꞌ, tiꞌ qꞌul ipaav. Utz soꞌoqꞌi aas satil tul u Kꞌaola vaꞌl bꞌennaj koꞌn aanima tu sutzꞌ tu amlika. Tan toxhqꞌebꞌal tul tu u mam itechalil tu u tijleꞌm.
30 Então o sinal do
31 Xoꞌvebꞌal ijeꞌ iviꞌ u trompeta siꞌaneꞌ. Ech sichajuꞌl qꞌu aanjel, seꞌnimol qꞌu niman tetz u Tioxh tu kaa tanul vikuentail u vatz amlika txꞌavaꞌ. Kꞌuxh til chaj koꞌxh atilku tijuꞌaj u vatz amlika txꞌavaꞌ.
31 A grande trombeta tocará, e ele mandará os seus anjos para os quatro cantos da terra. E os anjos reunirão os escolhidos de Deus de um lado do mundo até o outro.
32 Pek atoj bꞌenku sete u chusbꞌal tiꞌ u viikuxh. Tan aꞌ nital tul u saqꞌi aas nichaꞌxbꞌu viqꞌabꞌ utz, niteluꞌl talaj ixaj.
32 Jesus disse ainda:
33 Echat koꞌxh majte, etootzajitaj aas tiira najabꞌyu u tulebꞌal u Kꞌaola vaꞌl bꞌennaj koꞌn aanima aas luꞌuch kajay qꞌu kam tziꞌ. Echaꞌ atil tek vatz jubꞌal.
33 Assim também, quando virem acontecer essas coisas, fiquem sabendo que o tempo está perto, pronto para começar.
34 Tan niꞌxhtekꞌval sete, yeꞌsajen koꞌxh isotz untanul qꞌu aanima itzꞌlel tu tiempo tzaꞌ, tuul suꞌuch kajay qꞌu kam tziꞌ.
34 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: essas coisas vão acontecer antes de morrerem todos os que agora estão vivos.
35 Sakoꞌnpaal u vatz amlika txꞌavaꞌ tzaꞌ, pek aatz vunyolbꞌal tan, jatu koj sapaali.
35 O céu e a terra desaparecerão, mas as minhas palavras ficarão para sempre.
36 Ech koj u qꞌii tuchꞌ u oora u tulebꞌal tan, abꞌil koj ootzajin tetz. Nikoꞌxh qꞌu aanjel tu Amlika, nikoꞌxh u Kꞌaola vaꞌl bꞌennaj koꞌn aanima, pek taꞌxh vunTat.
36 Jesus continuou, dizendo:
37 Tan kam chit echaꞌ vaꞌl iꞌan qꞌu aanima tu qꞌu qꞌii tikuenta u Noee aas yeꞌk talcheꞌ ul u sotzchil tiꞌ, echat tul u Kꞌaola vaꞌl bꞌennaj koꞌn aanima majte.
37 A vinda do
38 Tan taꞌxh nichtitzꞌa u tatin qꞌu aanima iꞌan tu qꞌu qꞌii aas yeꞌsajich ikuꞌ u mam jabꞌal tikuenta u Noee. Vaꞌlich motx techbꞌuneꞌ, vaꞌl iqꞌabꞌaneꞌ. Vaꞌlich koꞌn tuch okchil tiꞌ ixoj. Utz vaꞌlich koꞌn motx itzumeꞌaꞌ, tuul opon u qꞌii aas ok tek u Noee tu u mam arca atibꞌal.
38 Pois, antes do dilúvio, o povo comia e bebia, e os homens e as mulheres casavam, até o dia em que Noé entrou na barca.
39 Utz at koj motx bꞌenku te; yeꞌt motx inima. Pek analen aas ul u mam jabꞌal. Utz yakich sotz kajay qꞌu aanima taqꞌo. Echat u tulebꞌal u Kꞌaola siꞌan majte vaꞌl bꞌennaj koꞌn aanima.
39 Porém não sabiam o que estava acontecendo, até que veio o dilúvio e levou todos. Assim também será a vinda do Filho do Homem.
40 Aatz liꞌana, kaꞌvaꞌl aanima ela nitaqꞌonin jaꞌjtzeꞌ. Maꞌl saiqꞌol bꞌen utz, vaꞌt sakaaka.
40 — Naquele dia dois homens estarão trabalhando na fazenda: um será levado, e o outro, deixado.
41 Kaꞌvaꞌl ixoj nicheꞌn tu maꞌl cheꞌbꞌal siꞌaneꞌ. Maꞌl saiqꞌol bꞌen utz, vaꞌt sakaaka.
41 Duas mulheres estarão no moinho moendo trigo: uma será levada, e a outra, deixada.
42 Ech tokeꞌ, tiira nachnoj etatineꞌ tan, yeꞌ etootzaj kam oora suꞌul u kuBꞌaal.
42 Fiquem vigiando, pois vocês não sabem em que dia vai chegar o seu Senhor.
43 Pek abꞌitaj. Tootzajlu koj u bꞌaal atibꞌal kam chit oora seꞌnelqꞌoj u elqꞌom tzixeꞌ, saxeeni atziꞌ. Utz saꞌkojtaqꞌ tzii soꞌok toꞌotzotz.
43 Lembrem disto: se o dono da casa soubesse quando ia chegar o ladrão, ficaria vigiando e não deixaria que a sua casa fosse arrombada.
44 Echat koꞌxh ex majte. Chꞌianojex tan, yeꞌk u oora sekꞌuꞌl vaꞌl suꞌulku u Kꞌaola vaꞌl bꞌennaj koꞌn aanima.
44 Por isso vocês também fiquem vigiando, pois o Filho do Homem chegará na hora em que vocês não estiverem esperando.
45 Pek abꞌiste sete ech siꞌaneꞌ u tzakꞌkin jikomla aqꞌonom saoksalka qꞌesala tiꞌ tilax qꞌu aqꞌonom tu atibꞌal utz, tu chit u oora sataqꞌvu techbꞌubꞌal qꞌuꞌl atil tu atibꞌal.
45 Jesus disse ainda:
46 Chiꞌbꞌebꞌal tetz u aqꞌonom oj ech siꞌan tziꞌ, tuul loꞌopon u bꞌaal taqꞌon.
46 Feliz aquele empregado que estiver fazendo isso quando o patrão chegar!
47 Tan niꞌxhtekꞌval sete aal saꞌtektoksa kajay vimeꞌbꞌiꞌl tikuenta atziꞌ.
47 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o patrão vai colocá-lo como encarregado de toda a sua propriedade.
48 Pek yeꞌxtxoj koj itxumbꞌal u aqꞌonom tziꞌ, sakoꞌntal tu taanima ech tzaꞌ: «Yeꞌsaj koꞌxh suꞌul u bꞌaal vaqꞌon atziꞌ.» Chaj.
48 Mas, se o empregado for mau, pensará assim: “O meu patrão está demorando muito para voltar.”
49 Utz sakoꞌnxeꞌtiqꞌos qꞌu tetz aqꞌonomil. Satxꞌaꞌni utz, saqꞌabꞌan tuchꞌ qꞌu qꞌabꞌareel.
49 Então começará a bater nos seus companheiros, e a comer, e a beber com os bêbados.
50 Tuul yeꞌk talcheꞌ suꞌul u bꞌaal taqꞌon u aqꞌonom tziꞌ tu u qꞌii vaꞌl yeꞌ tootzaj utz, tu u oora vaꞌl yeꞌxhkam nichꞌian tuul.
50 E o patrão voltará no dia em que o empregado menos espera e na hora que ele não sabe.
51 Ech techal chit iveet sabꞌanax tu u bꞌaal taqꞌon. Sataqꞌ bꞌen xoꞌl qꞌu kaꞌvatz utz, aꞌ saoqꞌku tziꞌ, aꞌ sajarachꞌunku tee tziꞌ.— Texh u Jesuus.
51 Aí o patrão mandará cortar o empregado em pedaços e o condenará a ir para o lugar aonde os hipócritas vão. Ali ele vai chorar e ranger os dentes de desespero.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.