Provérbios 1
Ya ehel apu Dios (IFY) vs NTLH
1 Huyyadda kayyaggud ni ehel niya tugun nan hi Solomon e nampatul lad Israel ni nunman, e u-ungngan David.
1 Provérbios de Salomão, filho de Davi e rei de Israel.
2 Huyyaddan kayyaggud ni ehel niya tugun ey kaumbaddang ni tuu ma-lat menemneman niya ma-lat matugun. Baddangan da mewan hu tuun man-ewwat ni neligat ni meewwatan ni tuttuddun makahhapul di neitu-wan.
2 Estes provérbios nos ajudam a dar valor à sabedoria e aos bons conselhos e a entender os pensamentos mais profundos.
3 Ya etan tuun mengu-unnud idan nunyan tugun ey menemneman niya umyaggud elaw tu ma-lat ya neiptek, ya meandeng niya limpiyuh pehding tu.
3 Eles nos ensinam a vivermos de maneira inteligente e a sermos corretos, justos e honestos.
4 Ey umbaddang idan tuun nelakah ni meihheppitan ma-lat eleg maheul niya ma-lat maweda hu kayyaggud ni pan-ewwat tu. Niya umbaddang etan ni kamenangpah ma-lat menemneman niya ma-duman hu inamta tu ey amtaen tun memillin kayyaggud ni pehding tu.
4 Podem também tornar sábia uma pessoa sem experiência e ensinar os moços a serem ajuizados.
5 Ey anin ni hi-gayuddan nelaing niya nenemneman, et dengel yudda huyyan tugun ma-lat ma-duman laing yu niya nemnem yu niya yuka pan-ewwat.
5 Estes provérbios aumentam a sabedoria dos sábios e orientam os instruídos,
6 Niya ma-lat dammutun han-awat yudda neligat ni meewwatan ni keibbellinan etan idan tugun, yadda ab-abig, yadda bullikay et yadda ehel idan nangkelaing niya nenemneman.
6 fazendo que entendam o significado escondido dos provérbios e dos ditados e compreendam os mistérios que os estudiosos procuram explicar.
7 Ya kapengilillingisin tuun pengu-unnudan tun Apu Dios hu kakeilleppuin kenemneman tu. Nem hedin yadda endi nemnem tun tuu ey daka kehhinga tugun niya eleg da pinhed ni metuggun.
7 Para ser sábio, é preciso primeiro temer a Deus , o Senhor . Os tolos desprezam a sabedoria e não querem aprender.
8 Hi-gam ni u-ungngak, ey u-unnud mu tugun di amam nan inam.
8 Meu filho, escute o que o seu pai ensina e preste atenção no que a sua mãe diz.
9 Tep yadda ittugun da hu mengiyyaggud ni elaw mu e henin kayyaggud ni penget winu banggel e kamengippeyaggud ni ang-ang.
9 Os ensinamentos deles vão aperfeiçoar o seu caráter, assim como um belo turbante ou um colar melhoram a sua aparência.
10 Hedin ewwisen dakaddan lawah ni tuu ma-lat ipahding mu dama daka pehpehding, ey entan tu u-unnud.
10 Filho, se homens perversos quiserem tentar você, não deixe.
11 Entan tudda hangud hedin kandan hi-gam ey “Ikay et itsu mambetak ni tutu-un endi bahul da et patyen tayudda.
11 Eles poderão dizer: “Venha, vamos matar alguém! Vamos nos divertir atacando pessoas inocentes!
12 Petteyen tayudda humman ni tutu-un bebtaken tayu et anin ni makattagudda niya na-let ida, et henidda mategun meikkullung,
12 Estarão vivas e com saúde quando as encontrarmos, mas nós acabaremos com elas.
13 et penuen tayu baballey tayun limmu da niyadda nangkebalol ni tenged dan ellan tayu.
13 Acharemos todo tipo de riquezas e encheremos as nossas casas com as coisas roubadas.
14 Ikay kuma et tayu ipahding humman et hedin wada ellan tayu, man panggagadwa tayu.”
14 Venha com a gente, que nós repartiremos o que roubarmos!”
15 Hi-gam e u-ungngak, ey entan kaya an pekikkillaw idan hanniman ni tutu-u ma-lat eleg mu ipahding hu daka pehpehding,
15 Filho, não ande com gente dessa laia. Fique longe deles.
16 tep pinhed dan peteg ni pehding ni lawah ey ida kaumpatey.
16 Eles têm pressa de fazer o mal e estão sempre prontos para matar.
17 Inamta tayu e hedin kaang-ang-angaddan sisit muka pampengihha-addin lingen, ey eleg ida mekna.
17 Não adianta armar uma arapuca enquanto o passarinho estiver olhando.
18 Nem hedin yadda lawah ni tutu-u, ey meknadda et matey ida etan di ingkapya dan keknaan ni edum ni tuu.
18 No entanto esses homens estão preparando uma armadilha onde eles mesmos morrerão.
19 Hanniman daman nanna-ud ni mettey hu tuun neka-agum e tuka pilliwa limmun edum tun tuu tep huyya hu kepappegan ni tuun henin nunman hu elaw tu.
19 O que acontece com quem fica rico por meio da violência é isto: acaba sendo morto.
20 Hedin ya laing ey kamei-ellig di hakey ni biin kaman-eyyag idan tuud keltad niyaddad mulkaduh.
20 Escutem! A Sabedoria está gritando nas ruas e nas praças.
21 Tuka pantugguna tutu-u anin ni attu neamungan da, yad heggeppan ni bebley winu yad keltad.
21 Nos portões das cidades e em todos os lugares onde o povo se reúne, ela está gritando alto, assim:
22 Kantuy “Hi-gayun neikamkampu nemnem tu, kaw pinhed yun hannitan kayun neyun e eleg yu ussala nemnem yu? Isiked yun meneghegnud ida etan ni nelaing niya nenemneman.
22 — Gente louca! Até quando vocês continuarão nesta loucura? Até quando terão prazer em zombar da sabedoria? Será que nunca aprenderão?
23 Pandengel kayu hedin e-helan dakeyu, tep tuggunen dakeyu niya ituttudduk hu kayyaggud ni wadad nemnem ku ma-lat amtaen yu.
23 Escutem quando eu os corrijo. Eu darei bons conselhos e repartirei a minha sabedoria com vocês.
24 Dakeyu kaeyyaeyyagi ma-lat umli kayud kad-an ku ma-lat baddangan dakeyu, nem eleg yuwak hengnguda.
24 Eu chamei e convidei, mas vocês não me ouviram e não me deram atenção.
25 Eleg yu dedngela tugun kun hi-gayu niya eleg yu pinhed ni me-helan,
25 Vocês rejeitaram todos os meus conselhos e não quiseram que eu os corrigisse.
26 et humman hu, ngi-ngi-ngian dakeyullin hi-gak hedin wadalli ligat yu.
26 Assim, quando estiverem em dificuldades, eu rirei; e, quando o terror chegar, eu caçoarei de vocês.
27 Ey makulug ni taltalanggaan dakeyu niya eleg dakeyu baddangi hedin um-ali nemahhig ni ligat ni memahbah ni hi-gayu e henin na-let ni pewek e tuka bahbaha baley.
27 Zombarei de vocês quando o terror vier como uma tempestade, trazendo fortes ventos de dificuldades. Eu rirei quando estiverem passando por sofrimentos e aflições.
28 Hedin mambegga kayullin baddang ni hi-gak, man eleg dakeyulli hengnguda. Et yuwak ali hemmahemmaken, nem eleg yuwak ali hanhamak.
28 Então vocês me chamarão, mas eu, a Sabedoria, não responderei. Vão procurar por toda parte, porém não me encontrarão.
29 Eleg yu pinhed ni metuttudduan niya eleg yu ilillingisin mengippahding ni pinhed Apu Dios.
29 Vocês não quiseram a sabedoria e sempre se recusaram a temer a Deus , o Senhor .
30 Em, eleg yu u-unnuda tugun ku niya eleg yu pinhed ni me-helan
30 Não aceitaram os meus conselhos, nem prestaram atenção quando os corrigi.
31 et heni yu intanem hu lawah, et humman hu, ennien yulli hu mapeit ni lameh tu e humman ali kebahbahan yu.
31 Portanto, receberão o que merecem e ficarão aborrecidos com as coisas que fizeram.
32 Tep ya etan tuun endi nemnem tu e tuka iwwalleng hi Apu Dios. Eleg tu hengnguda kayyaggud ni elaw niya hellamdaken tu ketteyyan tu.
32 Os tolos morrem porque rejeitam a sabedoria; os que não têm juízo são destruídos por estarem satisfeitos consigo mesmos.
33 Nem emin ida mandedngel ni tugun ku et u-unnuden da ey umlinggep ida e endi da tekkutan niya endi an meippahding ni hi-gadan lawah.”
33 Mas quem me ouvir terá segurança, viverá tranquilo e não terá motivo para ter medo de nada.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Provérbios 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.