2 Samuel 19
Ya ehel apu Dios (IFY) vs ARA
1 Entanni ey dingngel Joab e kaumlelemyung niya kaumnanginangih hi David tep ya neteyyan ni u-ungnga tu e hi Absalom.
1 Disseram a Joabe: Eis que o rei anda chorando e lastima-se por Absalão.
2 Dingngel ida daman sindalun David e kaumlelemyung ey na-kal hu amleng dan nengapputan dan nunman ni aggew.
2 Então, a vitória se tornou, naquele mesmo dia, em luto para todo o povo; porque, naquele dia, o povo ouvira dizer: O rei está de luto por causa de seu filho.
3 Et humman hu, ida kaum-eneeneng e henidda nebaingan ni sindalun bimmesik di gubat.
3 Naquele mesmo dia, entrou o povo às furtadelas na cidade, como o faz quando foge envergonhado da batalha.
4 Kau-upupan David e patul hu angah tu ey tagan tu nangih ey tuka penidpidwaan ittetkuk hu: “Ayyuh ka e u-ungngak Absalom! Absalom e u-ungngak!”
4 Tendo o rei coberto o rosto, exclamava em alta voz: Meu filho Absalão, Absalão, meu filho, meu filho!
5 Limmaw hi Joab di baley David e patul et kantuy “Yan nunya ey bineing dakemin emin ni sindalum. Kele inhewang daka, yadda u-ungngam et yadda ahwam anin idan biin imbilang mun ahwam ey henin nunya muka peang-ang-ang e heni wada lawah ni impahding mi?
5 Então, Joabe entrou na casa do rei e lhe disse: Hoje, envergonhaste a face de todos os teus servos, que livraram, hoje, a tua vida, e a vida de teus filhos, e de tuas filhas, e a vida de tuas mulheres, e de tuas concubinas,
6 Tam e-etteng na-mu tep hu impeminhed mudda etan ni tuun anggebe-hel daka niya anggebe-hel mudda etan et-eteng impeminhed dan hi-gam. Muka peang-ang e endi silbi middan opisyal mu niya sindalum. Gullat tep ni mategu Absalom ey netey kamin emin, et man-am-amleng ka.
6 amando tu os que te aborrecem e aborrecendo aos que te amam; porque, hoje, dás a entender que nada valem para contigo príncipes e servos; porque entendo, agora, que, se Absalão vivesse e todos nós, hoje, fôssemos mortos, então, estarias contente.
7 Ettu et lumaw ka kuma et mu hudhuden idan tuum ma-lat maweda dinel dan hi-gam. Tep issapatah kud ngadan Apu Dios e hedin eleg mu ippahding huyyan inhel ku ey mampenglaw idan emin et endin hekey hu metdaan ni sindalum ni kabbuhan tep pan-inhihi-yanan daka. Et humman ali hu nema-man peteg ni meippahding ni hi-gam di biyag mu.”
7 Levanta-te, agora, sai e fala segundo o coração de teus servos. Juro pelo Senhor que, se não saíres, nem um só homem ficará contigo esta noite; e maior mal te será isto do que todo o mal que tem vindo sobre ti desde a tua mocidade até agora.
8 Inu-unnud David hu intugun Joab et lumaw et an yumudung etan di heggeppan etan ni bebley. Dingngel idan sindalu tu et umlidda et maemung idad kad-an tu. Hedin yadda etan neapput ni sindalun Absalom, man namsik idad nampambebleyan dad Israel.
8 Então, o rei se levantou e se assentou à porta, e o fizeram saber a todo o povo, dizendo: Eis que o rei está assentado à porta. Veio, pois, todo o povo apresentar-se diante do rei. Ora, Israel havia fugido, cada um para a sua tenda.
9 Emin di Israel ey ida kamanhuhubeg hu tuu e kanday “Hi David numan e patul tayu hu nengihwang ni hi-gatsud emin di buhul tayu. Ey hi-gatu hu nengihwang ni hi-gatsud buhul tayun iPilistia, nem ay umhulun hu u-ungnga tun hi Absalom ey bimmesik et hi-yanen tu bebley tayu.
9 Todo o povo, em todas as tribos de Israel, andava altercando entre si, dizendo: O rei nos tirou das mãos de nossos inimigos, livrou-nos das mãos dos filisteus e, agora, fugiu da terra por causa de Absalão.
10 Nem endi law patul tayu tep pintey dad gubat hi Absalom e pinutuk tayun mampatul. Et humman hu, ettu et nemnemen tayu hu mabalin ni pehding tayu ma-lat ibangngad tayu hi David ni mampatul ni hi-gatsu ey?”
10 Absalão, a quem ungimos sobre nós, já morreu na peleja; agora, pois, por que vos calais e não fazeis voltar o rei?
11 Dingngel David humman ni kae-e-heladdan edum tun helag Israel et itu-dak tud Judah di Sadok nan Abiathar ma-lat ida makihummangan idan aap-apudman et ehelen dan hi-gada e kanday “Huyya hu kan David: ‘Nandaddan ida aap-apud edum yun helag Israel ni mengibbangngad ni hi-gak ni mampatul ni hi-gayu. Inna-nu daman hi-gayu, kele hi-gayu manggillig ni mengibangngad ni hi-gak ni mampatul?
11 Então, o rei Davi mandou dizer a Zadoque e a Abiatar, sacerdotes: Falai aos anciãos de Judá: Por que seríeis vós os últimos em tornar a trazer o rei para a sua casa, visto que aquilo que todo o Israel dizia já chegou ao rei, até à sua casa?
12 Kele han-aaggi itsu ey henin nuntan kayu e hi-gayu manggillig ni mengibbangngad ni hi-gak ni mampatul.’”
12 Vós sois meus irmãos, sois meu osso e minha carne; por que, pois, seríeis os últimos em tornar a trazer o rei?
13 Huyya dama e-helen kun Amasa: “Hi-gam Amasa ey agi daka et humman hu hi-gam hu puttuken kun pan-ap-apuddan sindaluk et beken hi Joab. Nem hedin eggak ippahding huyyan inhel kun hi-gam anin ni petteyen tuwak Apu Dios.”
13 Dizei a Amasa: Não és tu meu osso e minha carne? Deus me faça o que lhe aprouver, se não vieres a ser para sempre comandante do meu exército, em lugar de Joabe.
14 Ey emin ida tuud Judah ey pinhed dan hi David hu pampatul da, et menu-dak idan an mengippeamtan hi-gatu niyadda opisyal tu ma-lat umenamut idad Jerusalem.
14 Com isto moveu o rei o coração de todos os homens de Judá, como se fora um só homem, e mandaram dizer-lhe: Volta, ó rei, tu e todos os teus servos.
15 Iyyallid David e wadaddad Jordan ey immalidda tuud Judah ni an menammun hi-gatu ma-lat kadwaan daddan man-agwat etan di wangwang.
15 Então, o rei voltou e chegou ao Jordão; Judá foi a Gilgal, para encontrar-se com o rei, a fim de fazê-lo passar o Jordão.
16 Immali dama hi Simei e iBahurim e u-ungngan Gerah e helag Benjamin et papuut tun nekilaw idan iJudah ni an menammun David.
16 Apressou-se Simei, filho de Gera, benjamita, que era de Baurim, e desceu com os homens de Judá a encontrar-se com o rei Davi.
17 Limmaw ni hanlibuh hu edum tun helag Benjamin. Anin hi Siba e bega-en lan eman nan hi Saul, niyadda hampulut liman u-ungnga tun lalakki niya dewampulun bega-en tu ey limmaw ida daman nekiapngan David.
17 E, com ele, mil homens de Benjamim, como também Ziba, servo da casa de Saul, acompanhado de seus quinze filhos e seus vinte servos, e meteram-se pelo Jordão à vista do rei
18 Limmaw idan memaddang nan David niyadda pamilyah tu niyadda tuu tun man-agwat etan di wangwang ey impahding da hipan pinhed tun pengunnun hi-gada.
18 e o atravessaram, para fazerem passar a casa real e para fazerem o que lhe era agradável. Então, Simei, filho de Gera, prostrou-se diante do rei, quando este ia passar o Jordão,
19 Kantun David ey “Apu patul, liwwan mudda anhan etan lawah ni impahding ku eman ni neni-yanan mun Jerusalem.
19 e lhe disse: Não me imputes, senhor, a minha culpa e não te lembres do que tão perversamente fez teu servo, no dia em que o rei, meu senhor, saiu de Jerusalém; não o conserves, ó rei, em teu coração.
20 Nakka ebbulutan nambahullak ni hi-gam, et humman hu, nebukullak nem yadda edum ni menammun hi-gam et apngaen daka.”
20 Porque eu, teu servo, deveras confesso que pequei; por isso, sou o primeiro que, de toda a casa de José, desci a encontrar-me com o rei, meu senhor.
21 Immehel hi Abishai e u-ungngan Seruiah ey kantuy “Lebbeng tun mettey hi Simei, lallawah hu in-inhel tu eyan pinutuk Apu Dios ni mampatul.”
21 Então, respondeu Abisai, filho de Zeruia, e disse: Não morreria, pois, Simei por isto, havendo amaldiçoado ao ungido do Senhor ?
22 Nem hinumang David et kantuddad Abishai nan Joab ey “Nehalman kayu anhan tu-wangu! Eggak pinhed hu hannitan. Endi tayu pepettey tep man-am-amleng itsun nunya tep hi-gak hu patul mewan di emin di deya Israel.”
22 Porém Davi disse: Que tenho eu convosco, filhos de Zeruia, para que, hoje, me sejais adversários? Morreria alguém, hoje, em Israel? Pois não sei eu que, hoje, novamente sou rei sobre Israel?
23 Insapatah David nan Simei e kantuy “Entan kakaguh mu e Simei tep eleg daka petteya.”
23 Então, disse o rei a Simei: Não morrerás. E lho jurou.
24 Entanni ey immali hi Mepiboset, e inap-apun eman lan nan hi Saul, et tu dammuen dama hi David. Eleg tu ipaptek hu annel tu neipalpu eman ni neni-yanan David ni Jerusalem. Eleg tu ulahan heli tu, ey eleg tun hekey ibalbalbal hu balwasi tu niya eleg tu kep-uhan iming tu.
24 Também Mefibosete, filho de Saul, desceu a encontrar-se com o rei; não tinha tratado dos pés, nem espontado a barba, nem lavado as vestes, desde o dia em que o rei saíra até ao dia em que voltou em paz.
25 Kan David ni hi-gatu ey “Kele eleg ka makilaw ni hi-gak?”
25 Tendo ele chegado a Jerusalém a encontrar-se com o rei, este lhe disse: Por que não foste comigo, Mefibosete?
26 Hinumang Mepiboset e kantuy “Heninnuy neipahding, apu patul: Inamtam e nepi-dayyak katteg ngu, et humman hu, kangku anhan nan Siba e bega-en ku ey iddaddan tu kebayyun pantakkayan ku nem eleg tu u-unnuden.
26 Ele respondeu: Ó rei, meu senhor, o meu servo me enganou; porque eu, teu servo, dizia: albardarei um jumento e montarei para ir com o rei; pois o teu servo é coxo.
27 Ey itek kaya inhel tun hi-gam e kantuy eggak pinhed ni mekillaw. Nem inamtak e inamtam hu kakulugan tu tep heni ka anghel Apu Dios. Et humman hu, ipahding mu inamtam ni neiptek.
27 Demais disto, ele falsamente me acusou a mim, teu servo, diante do rei, meu senhor; porém o rei, meu senhor, é como um anjo de Deus; faze, pois, o que melhor te parecer.
28 Emin kamiddan aaggik niyadda pamilyah ku ey lebbeng tun pepettey dakemin hi-gam, apu patul. Nem ya anhan law impahding mu ey ineyagan muwak et ehelen mu e mekikkannak di baley mun kewa-wa-wa. Ey ya kakulugan tu ey beken ni lebbeng kun mambegga pay ni hi-gam ni panyaggudan ku.”
28 Porque toda a casa de meu pai não era senão de homens dignos de morte diante do rei, meu senhor; contudo, puseste teu servo entre os que comem à tua mesa; que direito, pois, tenho eu de clamar ao rei?
29 Kan David ni hi-gatuy “Anin. Ya ninemnem kun pehding ey pan-ingngeh yun Siba ni panggedwaan etan puyek ni indawat kun hi-gatu.”
29 Respondeu-lhe o rei: Por que ainda falas dos teus negócios? Resolvo que repartas com Ziba as terras.
30 Nem kan Mepiboset ey “Anin ni idwat mun emin nan Siba. Tep ya ngu nakka pan-amlengin ebuh ey kayyaggud et nambangngad ka, e apu patul, ey endi lawah ni neipahding ni hi-gam.”
30 Disse Mefibosete ao rei: Fique ele, muito embora, com tudo, pois já voltou o rei, meu senhor, em paz à sua casa.
31 Entanni ey immali dama hi Barsillai e iGilead e nalpud Rogelim ni mengapnga niya memaddang nan David ni man-agwat etan di Wangwang e Jordan.
31 Também Barzilai, o gileadita, desceu de Rogelim e passou com o rei o Jordão, para o acompanhar até ao outro lado.
32 Nea-amma law hi Barsillai e newalu toon tu. Kedangyan hi Barsillai et hi-gatu nengipaptek ni mahapul di David niyadda tuu tu, henin kennen eman ni nanha-adan dad Mahanaim
32 Era Barzilai mui velho, da idade de oitenta anos; ele sustentara o rei quando este estava em Maanaim, porque era homem mui rico.
33 Kan David ni hi-gatu ey “Pakilaw kan hi-gak di Jerusalem et hi-gak hu ngenamung ni mengippaptek ni hi-gam.”
33 Disse o rei a Barzilai: Vem tu comigo, e te sustentarei em Jerusalém.
34 Nem kan Barsillai ey “Anin ew ni eggak mekillaw e apu patul tep nea-amma-ak damengu law.
34 Respondeu Barzilai ao rei: Quantos serão ainda os dias dos anos da minha vida? Não vale a pena subir com o rei a Jerusalém.
35 Newalu toon ku ey nak ida law kahiggai hu hipan pan-am-amlengan, beken heni law eman ni kekat-aguk. Anin ni ya kennen niya meinnum et heni kulang law hu heng-ew tu hu nakka penamtam. Ey anin idan hipan a-appeh et eggak law hengnguda. Ey mangkeie-edummak kumedek ni panliggatan mu.
35 Oitenta anos tenho hoje; poderia eu discernir entre o bom e o mau? Poderia o teu servo ter gosto no que come e no que bebe? Poderia eu mais ouvir a voz dos cantores e cantoras? E por que há de ser o teu servo ainda pesado ao rei, meu senhor?
36 Eleg mahapul ni mu ippahding humman ni hi-gak. Ya pinhed kun ebuh ey meki-agwattak ni hi-gam di wangwang.
36 Com o rei irá o teu servo ainda um pouco além do Jordão; por que há de me retribuir o rei com tal recompensa?
37 Ey nambangngaddak ngud bebley mi et yadman hu ketteyyan ku et maikulungngak di kulung idan aammed ku. Ya ew eya u-ungngak e hi Kimham hu ikuyug mu et mansilbin hi-gam et ngenamung kan iddawat mun hi-gatu.”
37 Deixa voltar o teu servo, e morrerei na minha cidade e serei sepultado junto de meu pai e de minha mãe; mas eis aí o teu servo Quimã; passe ele com o rei, meu senhor, e faze-lhe o que bem te parecer.
38 Ey kan David ey “Kayyaggud tep! Mekillaw hi Kimham ni hi-gak ma-lat ipahding ku niya ma-lat idwat kun emin hu pinhed mun panyaggudan tu niya panyaggudam.”
38 Respondeu o rei: Quimã passará comigo, e eu lhe farei como for do teu agrado e tudo quanto desejares de mim eu te farei.
39 Nan-agwat di David niyadda tutu-u, anin hi Barsillai et akwalen tu hi Barsillai ey binendisyonan tu et han umenamut hi Barsillai.
39 Havendo, pois, todo o povo passado o Jordão e passado também o rei, este beijou a Barzilai e o abençoou; e ele voltou para sua casa.
40 Entanni ey limmaw di David di Gilgal e ingkuyug tu hi Kimham, yadda sindalun helag Judah niyadda kagedwah ni edum dan helag Israel ni neki-agwat ni hi-gadad Wangwang e Jordan.
40 Dali, passou o rei a Gilgal, e Quimã passou com ele; todo o povo de Judá e metade do povo de Israel acompanharam o rei.
41 Entanni ey ida kamanlillih hu edum ni helag Israel e kandan David ey “Kele ebuh ida iJudah ni wada kelebbengan tun immalin bimmaddang ni hi-gam, yadda pamilyah mu niyadda tuum ni nan-agwat di wangwang?”
41 Eis que todos os homens de Israel vieram ter com o rei e lhe disseram: Por que te furtaram nossos irmãos, os homens de Judá, e conduziram o rei, e a sua casa através do Jordão, e todos os homens de Davi com eles?
42 Hinumang idan iJudah e kanday “Lebbeng dedan tep hi Judah tu-wa anhan hu nahlagan daman nan David e patul. Et humman hu entan bunget yu gapun nuntan. Eleg kami mambagan tangdan mi ey eleg kami mambagan kennen winu hipan iddawat ni patul ni hi-gami.”
42 Então, responderam todos os homens de Judá aos homens de Israel: Porque o rei é nosso parente; por que, pois, vos irais por isso? Porventura, comemos à custa do rei ou nos deu algum presente?
43 Hinumang idan nunman ni edum dan helag Israel et kanday “Em, nem daddakkel kami nem hi-gayun helag Judah tep hampulu kamin pewen ni nahlag nan Israel. Et humman hu, hi-gami kumaddan hu wada lebbeng tun an mengikkuyyug nan David e patul! Ey kele eleg dakemi ayagan? Hakey pay, ey hi-gami nemangulun nannemnem ni pambangngad tayun mampatul mewan hi David ni hi-gatsu.” Tagan dan ida kamanhuhubeg ey kapambinungnget ida law ni helag Judah ni um-ehel.
43 Responderam os homens de Israel aos homens de Judá e disseram: Dez tantos temos no rei, e mais a nós nos toca Davi do que a vós outros; por que, pois, fizestes pouco caso de nós? Não foi a nossa palavra a primeira para fazer voltar o nosso rei? Porém a palavra dos homens de Judá foi mais dura do que a palavra dos homens de Israel.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Samuel 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.