2 Samuel 15

Ya ehel apu Dios (IFY) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Entannit nangnanglaw hu tsimpuh ey immala hi Absalom ni kebayyu tu niya kalesah tu, niya wada neliman tuun tuka ikukkuyyug.
1 Algum tempo depois, Absalão providenciou para si uma carruagem com cavalos e contratou cinquenta guardas para servirem como sua guarda de honra.
2 Kaumhaleman hi Absalom etan di heggeppan ni bebley e Jerusalem et kaman-eh-ehneng di gilig ni keltad. Et hedin wada immalin tuun wada tu iddiklamuh nan David e patul ey kaeyyagin Absalom ni imbagetu hedin attu nambebleyan etan ni tuu, ni inhel etan ni tuu nambebleyan tu.
2 Todas as manhãs, ele se levantava cedo e ia até o portão da cidade. Quando alguém trazia uma causa para ser julgada pelo rei, Absalão perguntava de que cidade a pessoa era, e ela lhe respondia a qual tribo de Israel pertencia.
3 Ey hedin kan Absalom etan ni tuu ey “Wada kelebbengam eyad kasuh mu, nem ay endi pinutuk ni patul ni mengippennuh ni kasuh.
3 Então Absalão dizia: “Sua causa é justa e legítima. É pena que o rei não tenha ninguém para ouvi-la”.
4 Ma-nu-et hedin wada kelebbengan kun mengippennuh ni kasuh ma-lat hedin wada immalin mandiklamuh ey hi-gak hu mengippennuh et idwat ku kelebbengan tu.”
4 E dizia ainda: “Quem me dera ser juiz. Então todos me apresentariam suas questões legais, e eu lhes faria justiça!”.
5 Ey hedin manyu-ung ida tuun hi-gatu man tudda kumedek ka an akwala numan.
5 Quando alguém ia se prostrar diante dele, Absalão não o permitia. Ao contrário, tomava-o pela mão e o beijava.
6 Humman hu tuka pehpehding hedin wadadda edum tun helag Israel ni kaum-alin menang-ang ni patul ma-lat ipenuh tu kasuh tu. Et gapun nunman ey kamangkewedda impeminhed idan tuu nan Absalom.
6 Fazia isso com todos que vinham ao rei pedir justiça e, desse modo, ia conquistando o coração de todos em Israel.
7 Nelabah hu epat ni toon ey kan Absalom nan ametu e hi David ey “Iebulut mu anhan et lumawwak di Hebron ma-lat nak ipahding hu insapatah kun Apu Dios ni pehding kudman.
7 Passados quatro anos, Absalão disse ao rei: “Deixe-me ir a Hebrom para cumprir o voto que fiz ao S enhor .
8 Yan eman ni wada-ak di Geshur di Syria ey insapatah kun hi-gatu e hedin ibbangngad tuwak di deya Jerusalem ey nak deyyawen di Hebron.”
8 Enquanto eu estava em Gesur, na Síria, prometi oferecer sacrifícios ao S enhor em Hebrom caso ele me trouxesse de volta a Jerusalém”.
9 Inebulut ametu et kantuy “Anin lakkay.” Et lumaw hi Absalom di Hebron.
9 “Está bem”, disse o rei. “Vá e cumpra seu voto.” Então Absalão foi a Hebrom.
10 Nem ya kumedek impahding Absalom ey nenu-dak ni an menghel idan emin ni helag Israel e kanday: “Hedin wada dedngelen yun tangguyup ey itkuk yu hu: ‘Hi Absalom hu patul di Hebron.’”
10 Enquanto estava lá, porém, enviou em segredo mensageiros para todas as tribos de Israel. Eles diziam às pessoas: “Assim que ouvirem as trombetas, digam: ‘Absalão foi coroado rei em Hebrom!’”.
11 Ineyagan tu dewanggatut ni edum tun helag Israel di Jerusalem ni meikkuyyug nem eleg da amta planuh tu.
11 Absalão levou consigo duzentos homens de Jerusalém como seus convidados, mas eles não faziam ideia de suas intenções.
12 Yan nunman ni kapan-ippahding Absalom hu pan-appitan tun Apu Dios ey impaeyag tu hi Ahithopel e iGiloh e hi-gatu hakey idan opisyal ametu e hi David. Ey yan nunman ey ida kamangkedaddakkel hu tuun meikkuyyug ni hi-gatu.
12 Enquanto Absalão oferecia os sacrifícios, mandou chamar Aitofel, um dos conselheiros de Davi que vivia na cidade de Gilo. Em pouco tempo, muitos outros se uniram a Absalão, e a conspiração ganhou força.
13 Entanni wada hu an nandaddatteng nan David e kantuy “Emin ida tuud kebebbebley di Israel ey hi Absalom law hu patul da.”
13 Logo, um mensageiro chegou a Jerusalém para informar Davi: “Todo o Israel se uniu a Absalão!”.
14 Kan David idan emin ni opisyal tu ey “Mahapul ni pepu-ut tayu et bumsik itsu ma-lat eleg daitsu ha-kupan nan Absalom et meihwang itsu, anin idan eyan tutu-ud Jerusalem.”
14 “Então devemos fugir de imediato, ou será tarde demais!”, disse Davi a seus conselheiros. “Rápido! Se sairmos de Jerusalém antes que Absalão chegue, escaparemos e impediremos que ele mate todos os moradores da cidade.”
15 Ey kan idan opisyal David ey “U-unnuden mi hu hipan pinhed mu.”
15 “O senhor tem o nosso apoio”, responderam seus conselheiros. “Faça o que lhe parecer melhor.”
16 Et bumsik di David, yadda pamilyah tu niyadda opisyal tu. Nem yadda etan hampulun imbilang tun ahwa tu ey eleg ida makilaw ma-lat ipaptek da baley tu.
16 Então o rei e toda a sua família partiram de imediato. Ele deixou para trás apenas dez concubinas para cuidarem do palácio.
17 Ida kamennetteng di David di gilig etan ni bebley ey in-ehneng da
17 O rei e todos que o acompanhavam foram a pé e pararam na última casa da cidade,
18 et pamengulu tudda guwalya tu niyadda etan enem ni gatut ni sindalun neikuyug ni hi-gatun nalpuwan dad Gath.
18 a fim de deixar os soldados do rei passarem e tomarem a dianteira. Também iam com Davi sua guarda pessoal e seiscentos homens de Gate.
19 Entanni ey kan David nan Ittay, e ap-apuddan sindalu tun nalpud Gath ey “Kele ka mekikkillaw ni hi-gami? Hedin hi-gam man nekibebley kan ebuh ni hi-gami, et humman hu, heballi ew hu pambangngad ka ma-lat mansilbi kan Absalom e neihullul ni patul.
19 Então o rei se voltou para Itai, comandante dos homens de Gate, e disse: “Por que você está vindo conosco? Volte para o novo rei, pois Israel não é sua pátria; você é um estrangeiro no exílio.
20 Beken ni maeyapaw hu nekibebleyan mun hi-gami, ey eggak pinhed ni mekikkillaw kan hi-gak et ka makililigat ni hi-gak, nema-ma tep eggak ni pay amta hedin attu lawwak. Ipengulum ida tuum et mambangngad kayu ew. Hi Apu Dios hu nanengtun mengippaptek kayan hi-gayu.”
20 Chegou faz pouco tempo, e não seria certo eu obrigá-lo a vir conosco. Nem sei para onde vamos. Volte e leve consigo seus parentes, e que a bondade e a fidelidade o acompanhem!”.
21 Nem hinumang Ittay e kantuy “Apu patul, issapatah kud ngadan Apu Dios, e wadan ingganah e anin ni attu lawwam et mekikkillawwak, anin ni humman umhulun ni ketteyyan ku.”
21 Itai, porém, disse ao rei: “Tão certo como vive o S enhor e como vive o rei, eu juro que, não importa o que aconteça, irei aonde for o meu senhor, o rei, seja para viver ou para morrer!”.
22 Et kan law David ey “Kayyaggud hedin hannitan, itsuy tep.” Et makilaw hi Ittay niyadda etan sindalu tu, anin idan pamilyah da.
22 Davi respondeu: “Muito bem, venha conosco”. E Itai, todos os seus homens e suas famílias acompanharam Davi.
23 Yan nunman ni kamenglaw di David ey kanengih ida tuu. Inagwat David niyadda tuu tu etan kulukul ni Kidron et mampalaw idad eleg mebebleyi.
23 Por onde passavam o rei e os que o seguiam, todo o povo chorava em alta voz. Atravessaram o vale de Cedrom e foram em direção ao deserto.
24 Di Sadok nan Abiathar niyadda etan edum dan padi hu nengiattang etan ni Kaban Apu Dios. Inha-ad da nid gilig ni keltad ingganah ni imma-allaw ida emin hu tuun David etan di bebley.
24 Zadoque e todos os levitas também os acompanharam, carregando a arca da aliança de Deus. Puseram a arca no chão, e Abiatar ofereceu sacrifícios até que todos tivessem saído da cidade.
25 Kan David nan Sadok ey “Heballi ibbangngad yu eya Kaban di bebley. Hedin nanengtun kaum-amleng hi Apu Dios ni hi-gak ey ibbangngad tuwak ali et ang-angen ku eya Kaban niya etan Tabernacle e baley tu.
25 Então Davi ordenou a Zadoque: “Leve a arca de Deus de volta para a cidade. Se for da vontade do S enhor , ele me trará de volta para ver novamente a arca e o santuário.
26 Nem hedin eleg um-amleng ni hi-gak, ngenamung tun pinhed tun pehding ni hi-gak.”
26 Mas, se ele não se agradar mais de mim, que faça comigo o que lhe parecer melhor”.
27 Entanni ey kan David nan Sadok ey “Heninnuy hu planuh ku, pambangngad kayun Abiathar di bebley, nem ang-ang mu et endi mu ippahding ni hipan umhulun ni guluh. Ikuyug mu hi Ahimaas e u-ungngam ni hi Jonathan e u-ungngan Abiathar.
27 O rei também disse ao sacerdote Zadoque: “Preste atenção. Você deve voltar à cidade, com seu filho Aimaás e com Jônatas, filho de Abiatar.
28 Manhehged kami etan di kapan-agwasid wangwang di eleg mebebleyi ma-lat hegeden ku hipan pinhed mun peamtan hi-gak.”
28 Farei uma parada em um dos pontos de travessia do Jordão e ficarei ali esperando notícias suas”.
29 Et mambangngad di Sadok nan Abiathar di Jerusalem et manha-ad idadman e intabin da etan Kaban Apu Dios.
29 Então Zadoque e Abiatar levaram a arca de Deus de volta para Jerusalém e ali permaneceram.
30 Intuluy di David niyadda edum tun nanglaw e nampatyed idad Duntug e Olibah e ida kamenglaw ey kamannengngih. Nanhukyung niya eleg mampatut ni pengippeang-ang tu e kaumlelemyung. Anin ida edum tun neikuyug ni hi-gatu et nanhukyung ida niya ida dama kamannengngih.
30 Davi prosseguiu pelo caminho para o monte das Oliveiras, chorando enquanto andava. Estava com a cabeça coberta e os pés descalços. Os que iam com ele também tinham a cabeça coberta e choravam enquanto subiam ao monte.
31 Dingngel David e nei-dum hi Ahithopel nan hi Absalom ey kantud dasal tuy “Apu Dios, pambalin mu anhan ni endi silbin ittugun Ahithopel.”
31 Quando alguém informou a Davi que Aitofel, seu conselheiro, agora apoiava Absalão, Davi orou: “Ó S enhor , faze que Aitofel dê conselhos errados a Absalão!”.
32 Dimmateng di David etan di tuktuk ni duntug ni wada kapan-appisi ey dinammun Hushai e Arkite e nebi-ki balwasi tu ey nedep-ulan hu ulu tu.
32 Quando Davi chegou ao alto do monte, onde o povo costumava adorar a Deus, Husai, o arquita, o esperava ali. Husai havia rasgado suas roupas e colocado terra sobre a cabeça.
33 Kan David ni hi-gatuy “Hedin mekillaw kan hi-gak man endi damengu hu ibbaddang mun hi-gak.
33 Mas Davi lhe disse: “Se você vier comigo, será apenas um peso.
34 Nem wada ibbaddang mun hi-gak hedin mambangngad kad Jerusalem et kammun Absalom ey ‘Mansilbi-ak ni hi-gam, apu patul, heni lan nansilbiak nan amam.’ Et ya pehding mu ey entan tu iunnud di hipan ittugun Ahithopel.
34 Volte à cidade e diga a Absalão: ‘Agora serei seu conselheiro, ó rei, como no passado fui conselheiro de seu pai’. Assim, você poderá frustrar os conselhos de Aitofel.
35 Yaggud immen idadman di Sadok nan Abiathar ni memaddang ni hi-gam. Ey ya pehding mu ey ehel mun hi-gadan emin hu dedngelen mud baley ni patul.
35 Os sacerdotes Zadoque e Abiatar estarão lá. Informe-os dos planos feitos no palácio,
36 Ey wadadda damadman di Ahimaas e u-ungngan Sadok nan Jonathan e u-ungngan Abiathar. Hi-gada hu itu-dak mun mengippeamtan hi-gak ni hipan mu idaddatteng.”
36 e eles enviarão seus filhos Aimaás e Jônatas para me contar o que se passa”.
37 Inu-unnud Hushai humman ni inhel David et mambangngad di Jerusalem ey yan nunman dama kapenettengid Absalom niyadda tuu tu.
37 Assim, Husai, amigo de Davi, voltou para Jerusalém e ali chegou na mesma hora em que Absalão entrava na cidade.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Samuel 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.