Mateus 25
GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs NTLH
1 Jisas wandɨ. ngɨni nyinangwupmba lɨga yaiga nyan yaiga nandinya kɨngi vat tɨgandɨ. Mwunyowia nyangu tamba vɨli taagwa klavak ya nyan kat vɨvat lam kwutaa yindi.
1 Jesus disse:
2 Nat tambanat mwunyowia nyangu apma vak yelavɨtapman kwo yindi. Nat tambanat mwunyowia nyangu apma vak yelavɨka yindi.
2 Cinco eram sem juízo, e cinco eram ajuizadas.
3 Apma vak yelavɨtapman nyangu lam kalɨtnjeya wel klalapman lammɨna kwuka kwo yindi.
3 As moças sem juízo pegaram as suas lamparinas, mas não levaram óleo de reserva.
4 Apma vak yelavɨka la ndi nyangu lam kalɨtnjeya wel klalaa lam kwuka yindi.
4 As ajuizadas levaram vasilhas com óleo para as suas lamparinas.
5 Taagwa klavat ta nyan kɨgɨnda kwupmak kat yalapman tɨndɨ, kawiga lɨga sɨndu yindɨ, kwandi.
5 Como o noivo estava demorando, as dez moças começaram a cochilar e pegaram no sono.
6 Nɨma nɨndɨ ngan kɨta nyan walega wandɨ. Wan taagwa klavat tɨga nyan ngi lamba yaa waa walega wandɨ.
6 — À meia-noite se ouviu este grito: “O noivo está chegando! Venham se encontrar com ele!”
7 Wandɨ maa laataa lam sagɨlalaa ndɨ kat vɨvat yindi.
7 — Então as dez moças acordaram e acenderam as suas lamparinas.
8 Apma vat yelavɨtapman nyangu apma vat yelavɨtɨga nyangu kat wandi. Nɨna lam wel ngɨlɨndɨ. Nɨn kat wel kwigiyangwuk wandi.
8 Aí as moças sem juízo disseram às outras: “Deem um pouco de óleo para nós, pois as nossas lamparinas estão se apagando.”
9 Wandi maa kai wandi. Ngwula lamo nɨna lamo kalɨtneya wel sakwat ana ndɨ. Nɨn nɨna lam mɨna kalɨkiyanɨn. ngwuk yiga kla ngwula wandi, klavat yindi.
9 — “De jeito nenhum”, responderam as moças ajuizadas. “O óleo que nós temos não dá para nós e para vocês. Se vocês querem óleo, vão comprar!”
10 Wel klavat yindi maa taagwa klavat ta nyan yandɨ. Yalaa ngay wuleindɨ, ndino tambanat nyangu nɨma kɨgɨnda kɨvat wuleindi. Wuleindi maa ndaamangena mbapmo kwaalandi.
10 — Então as moças sem juízo saíram para comprar óleo, e, enquanto estavam fora, o noivo chegou. As cinco moças que estavam com as lamparinas prontas entraram com ele para a festa do casamento, e a porta foi trancada.
11 Mbapmo kwalalaa tɨndi maa wel klavat ya nyangu yandi. Yalaa wandi. Nɨma nyan, nɨma nyan nɨn kat mbapmo lavwi wandi maa wandɨ.
11 — Mais tarde as outras chegaram e começaram a gritar: “Senhor, senhor, nos deixe entrar!”
12 Ngwuk kanda ngwuk. Ngwuk kat ana vɨga lɨgowun. Woseka ana wowun ngwuk kat ana vɨga lɨgowun waa wandɨ taagwa klavat ya njambi nyan.
12 — O noivo respondeu: “Eu afirmo a vocês que isto é verdade: eu não sei quem são vocês!”
13 Jisas ndɨna mbaapmamba la nɨmba kat vɨlaa wandɨ. Ngwuk yigumba vɨga lɨgiyangwuk. Njambwi nyan yaiga nandinya ana vɨga lɨgangwuk waa wandɨ Jisas.
13 E Jesus terminou, dizendo:
14 Jisas ndi kat wandɨ. Ngɨni nyinangwupmba lɨga nyan yaiga nandinya kɨngi vat tɨgandɨ. Kɨta njambwi nyan ngay kwagalalaa nat kavat yivat tɨndɨ. Yivat tɨga ndɨna njɨvwa kwuta nɨmba kat yagwa walaa ndi kat njivwa kwindɨ.
14 Jesus continuou:
15 Ndina maawupmba lɨga vak kat vɨlaa sɨga nagulaa ndi kat wan njɨvwa kwindɨ. Nat nyan kat dola 5,000 kwilaa wandɨ. Kan moni vɨga lɨgiyamɨn wandɨ. Nat nyan kat dola 2,000 kwilaa wupma ndɨ kat kwilaa wandɨ. Nat nyan kat dola 1,000 yindɨ.
15 E lhes deu dinheiro de acordo com a capacidade de cada um: ao primeiro deu quinhentas moedas de ouro; ao segundo deu duzentas; e ao terceiro deu cem. Então foi viajar.
16 5,000 dola kla nyan wungi monimba bisnis kwuka nat 5,000 kdola kla nyan wungi monimba bisnis kwuka nat 5,000 dola klandɨ. klandɨ, ndɨnamba 10,000 dola tɨndɨ.
16 O empregado que tinha recebido quinhentas moedas saiu logo, fez negócios com o dinheiro e conseguiu outras quinhentas.
17 Ndɨno 2,000 dola kla nyan wungi monimba bisnis kwuka nat 2,000 dola klandɨ. Klandɨ, ndɨnamba 4,000 dola tɨndɨ.
17 Do mesmo modo, o que havia recebido duzentas moedas conseguiu outras duzentas.
18 Ndɨno 1,000 dola kla nyan ndɨ bisnis ana kwutndi. Waangu valaa wan moni waangumba laagandɨ, tɨndɨ.
18 Mas o que tinha recebido cem moedas saiu, fez um buraco na terra e escondeu o dinheiro do patrão.
19 Nɨma njɨmbla lɨga njambwi nyan yalaa njɨvwa kwilaa yinda ndi kuvut nyanguna njɨvwa vɨvat yandɨ.
19 — Depois de muito tempo, o patrão voltou e fez um acerto de contas com eles.
20 5,000 dola kla nyan yalaa nɨma nyan kat vɨlaa wandɨ. tat wun kat 5,000 dola kwimɨn. Wungi monimba bisnis kwuka nat 5,000 dola klawun. mɨna 10,000 dola agla waa wandɨ.
20 O empregado que havia recebido quinhentas moedas chegou e entregou mais quinhentas, dizendo: “O senhor me deu quinhentas moedas. Veja! Aqui estão mais quinhentas que consegui ganhar.”
21 Wandɨ maa njambwi nyan wandɨ. Mɨn apma njɨvwa kwutɨma. mɨn kat njɨvwa kwiwa moni apma vat vɨga lɨmɨn. Ngɨni mɨn kat nɨma moni kwiwun, vɨga lɨgiyamɨn. Wuna ngay wuleilaa wunogwinala apma vat yetɨgiyamɨn waa wandɨ.
21 — “Muito bem, empregado bom e fiel”, disse o patrão. “Você foi fiel negociando com pouco dinheiro, e por isso vou pôr você para negociar com muito. Venha festejar comigo!”
22 2,000 dola kla nyan yalaa nɨma nyan kat vɨlaa wandɨ. Tak wun kat 2,000 dola kwimɨn, wungi monimba bisnis kwuka nat 2,000 dola klawun. Mɨna 4,000 dola kɨngiyan. Agla waa wandɨ maa njambwi nyan ndɨ kat wandɨ.
22 — Então o empregado que havia recebido duzentas moedas chegou e disse: “O senhor me deu duzentas moedas. Veja! Aqui estão mais duzentas que consegui ganhar.”
23 Mɨn apma njɨvwa kwutɨma. Tak mɨn kat kwiwa mat moni kat apma vak vɨga lɨgiyamɨn. Wuna ngay wuleilaa wunogwinala apma vat yetɨgiyamɨn waa wandɨ njambwi nyan.
23 — “Muito bem, empregado bom e fiel”, disse o patrão. “Você foi fiel negociando com pouco dinheiro, e por isso vou pôr você para negociar com muito. Venha festejar comigo!”
24 1,000 dola kla nyan wuleilaa wandɨ. Njambwi nyan. Mɨn kao mbundɨ nyan mɨn. Ngi kat tɨga mɨn kat vaaka lɨgowun. Nat nyan tuga kandi ndamba klaga kɨga yetɨlɨgamɨn. Nat nyan yaagiya mina sɨpmba sɨgɨka kɨga yetɨlɨgamɨn.
24 — Aí o empregado que havia recebido cem moedas chegou e disse: “Eu sei que o senhor é um homem duro, que colhe onde não plantou e junta onde não semeou.
25 Mɨn kat vaaka lɨga wun kat kwima moni waangu valaa waangumba taagawun. Mɨna moni kɨngiyan. Agla wandɨ.
25 Fiquei com medo e por isso escondi o seu dinheiro na terra. Veja! Aqui está o seu dinheiro.”
26 Wandɨ maa njambwi nyan wandɨ. Mɨn kavle njwvwa kwutɨga nyan mɨn. Mɨn mbangɨ kɨlɨpangɨ namwiya nyan mɨn. Wuna vak tamba vɨga lɨgamɨn. Nat nyan tuga kandi ndamba klalaa kɨga yetɨlɨgowun. Nat nyan yaagiya mi sɨpmba sɨgɨka kɨga yetɨlɨgowun.
26 — “Empregado mau e preguiçoso!”, disse o patrão. “Você sabia que colho onde não plantei e junto onde não semeei.
27 — ausente —
27 Por isso você devia ter depositado o meu dinheiro no banco, e, quando eu voltasse, o receberia com juros.”
28 — ausente —
28 “Tirem dele o dinheiro e deem ao que tem mil moedas.
29 Moni kwuta lɨga nɨmba ndi nat moni klaigandi. Klalaa ndi nɨma sakwat monio lɨgiyandi. Moni kwutapman tɨga nɨmba wan kwutaa lɨnja nda klalaa yaagigiyandi.
29 Porque aquele que tem muito receberá mais e assim terá mais ainda; mas quem não tem, até o pouco que tem será tirado dele.
30 Wan kavle njɨvwa kwutɨga nyan kat kwutaa alaguat yaagi ngwula. Yaagingwut, yiga kulun walɨga kavamba lɨga nglaga nɨmbi ngliaka lɨgiyandɨ waa wandɨ njambwi nyan waa wandɨ Jisas.
30 E joguem fora, na escuridão, o empregado inútil. Ali ele vai chorar e ranger os dentes de desespero.”
31 Jisas ndi kat wandɨ. Wun ndinyangu kat Godna nyaangɨt mbutɨganyan wun. Ngɨni njambwi kingat tɨwun, Godna ensel wuna sɨ kwutaa katsolɨndi, yaigowun. Enselonala yalaa kingna tɨgɨtmba ndaa lɨgiyowun.
31 Jesus terminou, dizendo:
32 Ndaa lɨwun maa kan kɨpmamba lɨga nɨmba aywaa yaa yisolaa lɨgiyandi. Ndi kat vɨlaa sɨga naguga mbaapma vɨlɨlɨkmba taagaiyowun. Sip sip vɨga la nyan nat mbaapmamba sip sip taagalaa nat mbaapmamba meme taaganda vla taagaiyowun.
32 Todos os povos da terra se reunirão diante dele, e ele separará as pessoas umas das outras, assim como o pastor separa as ovelhas das cabras.
33 Sip sip kat yaagindan naangamba taagagiyowun. Meme kat ambugendan naangamba taagagiywoun.
33 Ele porá os bons à sua direita e os outros, à esquerda.
34 Taagalaa yaagindan naangamba lɨga nɨmba kat wun njambwi king wun waigowun. Ngwuk apma nɨmba ngwuk. Wuna nyaek ngwuk kat apma vat yindɨ. Yagwa ngwula. God ngwuk kat kwindeya nda yaa kla ngwula. Tamba kɨpma kwuta njɨmblamba ngwuk kat kwindeya nda kwundaka taagandɨ.
34 Então o Rei dirá aos que estiverem à sua direita: “Venham, vocês que são abençoados pelo meu Pai! Venham e recebam o
35 Ngwuk wun kat apma vat yilɨngwuk. Wundɨ kat tɨwun, wun kat kɨgɨnda kwingwuk. Ngu kɨvat tɨwun, wun kat ngu kwingwuk. Nat ngepmamba lɨga ya nyan vla lɨwun, wun kat kwutaa ngwula ngayat kalingwuk.
35 Pois eu estava com fome, e vocês me deram comida; estava com sede, e me deram água. Era estrangeiro, e me receberam na sua casa.
36 Waavwi lapman tɨwun, wun kat waavwi kwingwuk. Yelogwen kat tɨwun, wun kat yaa kwunakngwuk. Kalambusmba tɨwun, wun kat yaa vɨngwuk waa ndi kat waigowun.
36 Estava sem roupa, e me vestiram; estava doente, e cuidaram de mim. Estava na cadeia, e foram me visitar.”
37 Ndi kat wupma wowun, wan apma nɨmba awat wun kat waigandi. njambwi nyan anda njɨmbla wundɨ kat tɨmɨn, mɨn kat kɨgɨnda kwinɨn. Anda njɨmbla ngu kɨvat tɨmɨn, mɨn kat kwinɨn.
37 — Então os bons perguntarão: “Senhor, quando foi que o vimos com fome e lhe demos comida ou com sede e lhe demos água?
38 Anda njɨmbla kapma ngepma nyan vla lɨmɨn, vɨlaa mɨn kat kwutaa nɨna ngayat kalinan. Anda njɨmbla waavwi lapma tɨmɨn, mɨn kat waavwi kwinan.
38 Quando foi que vimos o senhor como estrangeiro e o recebemos na nossa casa ou sem roupa e o vestimos?
39 Anda njɨmbla yelogwen kat kwamɨn, mɨn kat kwunatnɨn. Anda njɨmbla kalabusmba tɨmɨn, mɨn kat yaa vɨnɨn waa wagalagiyandi.
39 Quando foi que vimos o senhor doente ou na cadeia e fomos visitá-lo?”
40 Wun njambwi king ndi kat waigowun Ngwuk kat wowun. Mbutuwa apma njɨvwa ngwuk tamba yilɨngwuk wuna mbaapmamba la nɨma nɨmba mat nyaangu kat. Ndi kat yilɨngwa vak wuna lak yandɨ. Ngi kat tɨga wun kat yilɨngwuk wowun waa ndi kat walaa
40 — Aí o Rei responderá: “Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quando vocês fizeram isso ao mais humilde dos meus irmãos, foi a mim que fizeram.”
41 ambugendan naangamba lɨga nɨmba kat waigowun. Ngwuk wun kat kwagalalaa ay ngwula. God ngwuk kat kai walɨgandɨ. Njɨmbla njɨmbla vɨtɨga ya lɨga kavat ay ngwula. ngwula ngepma. Tamba wan kava God kwutndɨ. Setan dɨna enselonala ndi kat kwutaa taagandeya ngepma kat kwutndɨ.
41 — Depois ele dirá aos que estiverem à sua esquerda: “Afastem-se de mim, vocês que estão debaixo da maldição de Deus! Vão para o fogo eterno, preparado para o Diabo e os seus anjos!
42 Tak wun wundɨ kat tɨwun, wun kat kɨgɨnda kwivak kat kai wangwuk. Ngu kɨvat tɨwun, ngu kwivak kat kai wangwuk.
42 Pois eu estava com fome, e vocês não me deram comida; estava com sede, e não me deram água.
43 Wun nat ngepmamba lɨga yalaa la nyan vla lɨwun, ngwula ngayat kalivak kat kai wangwuk. Wun waavwi lapman tɨwun, wun kat waavwi kwivak kat kai wangwuk. Wun yelogwen kat kwowun, wun kat kwunapmak kat kai wangwuk. Wun kalambusmba lɨwun, wun kat vɨvak kat kai wangwuk waa wowun maa wun kat waigandi.
43 Era estrangeiro, e não me receberam na sua casa; estava sem roupa, e não me vestiram. Estava doente e na cadeia, e vocês não cuidaram de mim.”
44 Njambwi nyan anda njɨmbla wundɨ kat tɨmɨn, vɨlaa kɨgɨnda ngu kwilapman yinɨn. anda njɨmbla kapma nyan vla lɨmɨn, mɨn kat kwutaa nɨna ngayat kalilapman yinɨn. anda njɨmbla waavwi lapman tɨmɨn, kwilapman yinɨn. anda njɨmbla yelogwen kat tɨmɨn, kwunatapman yinɨn. anda njɨmbla kalabusmba tɨmɨn, mɨn kat vɨlapman yinan waa wandi maa
44 — Então eles perguntarão: “Senhor, quando foi que vimos o senhor com fome, ou com sede, ou como estrangeiro, ou sem roupa, ou doente, ou na cadeia e não o ajudamos?”
45 — ausente —
45 — O Rei responderá: “Eu afirmo a vocês que isto é verdade: todas as vezes que vocês deixaram de ajudar uma destas pessoas mais humildes, foi a mim que deixaram de ajudar.”
46 — ausente —
46 E Jesus terminou assim:
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.