Mateus 22
GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs VC
1 Jisas pagwula la nat wapuseput ndi kat mbutndɨ.
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 Nyinangwupmba lɨga njambwi nyan ndinyangu kat vɨga lɨgiya vat kɨngi vat tɨgandɨ. Tamba nɨma king tɨndɨ. Ndɨna nyan taagwa klavat tɨndɨ, king nɨma kɨgɨnda kwutndɨ.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Ndɨna njɨvwa kwuta nɨmba kat wandɨ maa ngepma ngepma yiga ndinyangu kat wangwuk yaandi wandɨ ndi kat. Wandɨ, yindi. Yiga wanja nɨmba yavak kat kai wandi.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Kawiga lɨga vɨlevilaa ndɨna nat njɨvwa kwuta nɨmba kat ay wandɨ maa ngepma ngepma yiga ndinyangu kat wandi. Kɨgɨnda lamba kwuka taaganɨn tɨandɨ. Njambwi nyan ndɨna kwandɨ bulmakau vatnyalaa ndina wimbu awmba kwalalaa taagalaa kɨgiya nɨmba kat kawiga lɨgandɨ. yagwa ngwula waa wandi.
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Wanja vak yiga wanja nɨmba ana wutndi. Ndina njɨvwa kwagalalaa yavak kat kai walaa njɨvwa mɨna kwutɨndi. Kɨta nyan ambugat kwupmat yindɨ. Nat nyan stua vɨga lɨvat yindɨ.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Nat nɨmba kingna njɨvwa kwuta nɨmba kat kwutaa lɨga viyalaa vatnyandi.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Nɨma king wutaa ndɨna maawut nyingi yiga ndɨna soldia kat ay wandɨ. Wandɨ maa yiga wan nɨmba kat aywaa vatnyalaa ndina ngay aywaa yamba tundi.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Ndɨna njɨvwa kwuta nɨmba kat wandɨ. Kɨgɨnda tamba kwuka lɨganɨn. Tak wawa nɨmba apma nɨmba ana ndi. Kavle nɨmba ndi. Ndi ana wawa vat wutaa alɨpsɨga yalaa wawa kɨgɨnda kɨgiyandi.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Ava yambɨ ava yambɨ kava kava aywaa yigiyangwuk. Yilaa vɨngweya nɨmba kat aywaa kwutaa kiyaigangwuk. Kiyangwuk mala ndi kɨgɨnda kɨgiyandi waa wandɨ maa yindi.
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Ava yambɨ ava yambɨ kava kava aywaa yilaa vɨnja apma nɨmba kavle nɨmba kat aywaa kwutaa kiyandi. Taagwa klalaa lɨnda ngay ndinyangu mɨna taata lɨndɨ.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 Kind wan ngay wuleilaa apma waavwi kwusolapman kɨgɨnda kɨvat ya nyan kɨta kat vɨndɨ.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Vɨlaa ndɨ kat wandɨ. Mɨn, kɨgɨnda kɨvat yamɨn. Kupi waavwi kwusolapman manda kat kwo yamɨn waa wandɨ maa wan nyan awat ndɨ kat ana nyaangɨt wandɨ.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 King ndɨna njɨvwa kwuta nɨmba kat wandɨ. Wan nyan kat kwutaa man taamba sangilaa ndɨ kat alagumba yiga yaagi. Kulun walaa lɨga kavamba tɨgandɨ. Wan kavamba lɨga nglaga nɨmbi ngliaka tɨgiyandɨ waa wandɨ king.
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Kan wapuseputna angwa kɨngiyan. God nɨma sakwat nɨmba kat yagwa walɨgandɨ. Nɨma sakwat nɨmba ana wutaa ndɨna ngway yalɨgandi. Nat nɨmba mɨna yalɨgandi wandɨ Jisas.
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Ndi Ferisi yelavɨtndi. Jisas kat wagalaneyan anagandɨ nɨn kat kavle nyaangɨt mbukiya waa ndina maawupmba yelavɨtndi.
15 — ausente —
16 Ngi kat tɨga ndina nat nɨmbo Herotna mbaapmamba la nɨmba kat ay wandi maa Jisas ta kavat yindi. Yilaa lɨga Jisas kat wandi. Nyaangɨt sɨmogwi lɨga nyan mɨn. Mɨn ana woseka walɨgamɨn. Mɨn Godna angwa nyaangɨt ndinyangu nɨn kat pagwuga ana mbutɨgamɨn. Savagu mbutɨgambɨn nɨn kat. Mɨn mandɨp mandɨp vapmba ana yilɨgamɨn. Kɨpmamba lɨga ndinyangu nɨn kat aywaa kɨta vapmba yilɨgamɨn. Nat nɨmbana yelavɨk vapmba ana yetɨlɨgamɨn.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Nɨn kat awamba mɨn. Romba lɨga njambwi king Sisa kat takis sanya kwineyan Moses kwiya nyaangɨt kai waa kalɨkiyanɨn? Mɨn angamak yelavɨka lɨgamɨn. Nɨn kat ambuk waa wagalandi.
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Nɨn kat kavle nyaangɨt anagandɨ mbukiya waa maawupmba yelavɨtnja vak kat vɨlaa wandɨ. Ngwuk woseka waa pagwula lɨga nɨmba ngwuk. Nɨn kat kavle nyaangɨt anagandɨ mbukiyaa waa manda kat ngwula maawupmba yelavɨtɨgangwuk.
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Takis yaagingweya sanya kɨta agiya wun kat waa wandɨ maa kwindi.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Jisas sanya kwutaa ndi kat sɨmagaga wandɨ. Kan kana sa kana mɨndama kan moni sanyamba lɨga waa wagalandɨ ndi kat.
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 Wagalandɨ, wandi. Romba lɨga njambwi king Sisana sɨ mɨndama wandi. Jisas wutaa wandɨ. Ngiyambak wangwa. Sanya ndɨna nda. Ndɨna nda ndɨ kat kwigiyangwuk. Godna nda Godnat kwigiyangwuk waa wandɨ Jisas.
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Jisas waa nyaangɨt wutaa ngɨpali waa kwundi lapman laataa ndɨ kat kwagalalaa yindi.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Sadyusi walɨnja mbaapma nɨmba kiya lɨga nɨmba ngɨni ana laakiyandi walɨga nɨmba ndi. Ndi yalaa Jisas kat wagalandi.
23 — ausente —
24 Nyaangɨt sɨmogwi lɨga nyan tak Moses kupma pɨlɨwutndɨ.
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Tamba kan ngepmamba kɨta ndu kɨta lagwana nyangu nondanyangu mɨna sɨla vɨli tɨndi. Nɨma nyan taagwa klalaa nyan njantapman tɨga kiyandɨ. Ndɨna sambu saasɨ kat klalaa nyan njantapman tɨga kiyandɨ.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Ndi sɨla vɨli nondayangu nyan njantapman kɨta lagwamba klalɨga aywaa kiyandi.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Tɨga lɨga ngɨni wat taagwa kiyalɨ.
27 And last of all the woman also died.
28 Ngɨni kiya nɨmba laatnjeya njɨmbla wat taagwa kana taagwat tɨgiyalɨ waa wagalandi Jisas kat.
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Jisas wanja nyaangɨt wutaa ndi kat wandɨ. Ngwuk apma vat ana yelavɨka lɨgangwuk. God waa nyaangɨt kat ana apma vak yelavɨka lɨgangwuk. Godna kwondu kat ana apma vak yelavɨka lɨgangwuk.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Ngɨni kiya nɨmba laatnjeya njɨmbla ndu lagwa ana klaigandɨ. Taagwa ndu ana klaigalɨ. Ensel lɨga vla tɨgiyandi.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Kiya lɨga nɨmba laatnjeya vak kat ngwuk kat nat nyaangɨt mbukiyowun. tamba God ngwuk kat yelavɨka wandɨ, pɨlɨwutnja nyaangɨt tamba vɨngwuk? E? Ana vɨngwuk? Kupma pɨlɨwutndi.
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 God Moses kat wandɨ. Wun Ebrahamna njambwi,
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Wan nɨma sakwat ta nɨmba ndɨna nyaangɨt kat wutaa ngɨpaliga ndalaa wandi. Apma nyaangɨtna mbutɨnda waa wandi.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Jisas Sadyusi kat wagalanda nyaangɨt wutaa ndɨ kat awat mbutnjeya nyaangɨt kat yelavɨt sɨgɨtaa tagula ngega lɨndi. Tagula ngega lɨnja vak vɨlaa Ferisi ndino yisolaa lɨndi.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Yisolaa lɨga ndina kɨta nyan kat wandi. Jisas kat laataa yiga wagala wandi. Wagalameya vak wutaa anagandɨ awat mɨn kat kavle nyaangɨt mbukiya waa wandi, laataa yindɨ. Laataa ya nyan Moses kwiya lo sɨmogwi la nyana.
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 Ndɨ Jisas kat wagalandɨ. Nyaangɨt sɨmogwi lɨga nyan Moses kwiya nyaangɨt nɨma sakwat tɨgandɨ. Anda nyaangɨtna nɨma tɨga nat nyaangɨt kat kwulataa lɨga. Wun kat ambuk waa wagalandɨ.
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Jisas wutaa wagalanda nyaangɨt kat awat ndɨ kat wandɨ. Nɨma nyaangɨt kɨngiyan.
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Kan nyaangɨt nat nyaangɨt kat aywaa kwulatndɨ.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Ndɨna kwupmba lɨga nyaangɨtno kɨta vatna. Kwupmba lɨga nyaangɨt kɨngiyan.
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Tamba Moses nɨma sakwat nyaangɨt mbutɨndɨ. Profet ndino nɨma sakwat mbutɨndɨ. Mbambala ngwuk kat mbutuwa nyaangɨt vɨlɨlɨk tamba la nɨmba mbuta nyaangɨtna angwa nyaangɨtna mbɨk.
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Ferisi yisolaa lɨndi maa Jisas yalaa ndi kat wagalandɨ.
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 Juda kat kwunapmak ya nyan Kraist ndɨ kat ngwuk angamak yelavɨtaa lɨgangwuk. Anda nyana nyana waa wagalandɨ maa wutaa wandi. Ndɨ Devitna nyana waa wandi.
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Jisas ndi kat wandɨ. Devit kat Godna waagan wuleindɨ maa Kraist wuna njambwi nyana wandɨ. Tamba la nyan Devit kupma walaa pɨlɨwutndɨ.
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 God wuna njambwi nyan kat wandɨ. Wuna yagindan
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Devit Kraist kat ndɨ wuna njambwi nyana wandɨ. Kraist kat Devitna mat nyana waa manda kat walɨgangwuk waa wagalandɨ Jisas.
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Wagalanda vak kat wutaa ana alɨpsɨga ndɨ kat mbutndi. Ngɨni Jisas kat wagalanjeya vak kat vaaka lɨndi. Ngɨni ndɨ kat ana wagalandi.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.