Mateus 12
GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs NTLH
1 Tɨga lɨga ngɨni njɨvwa lapman nandinyamba Jisas ndɨna mbaapmamba la nɨmbonala yuwi sɨk watɨga ambugava yindɨ. Yilaa yetɨga lɨga ndɨna mbaapmamba la nɨmba wundɨ kat tɨndi. Tɨga lɨga ndi yuwi sɨk pangwutaa kɨlɨndi.
1 Poucos dias depois, num sábado, Jesus estava atravessando uma plantação de trigo. Os seus discípulos estavam com fome e por isso começaram a colher espigas e a comer os grãos de trigo.
2 Kɨlɨnja vak kat Ferisi vɨlaa Jisas kat wandi. Nɨnai yetɨlɨga vak kat kai valaa mɨna mbaapmamba lɨga nɨmba njɨvwa lapman nandinyamba yuwi sɨk pangwutɨgandi. Wupma yinja vak ana nglaatndɨ. Kavle vatna waa wandi.
2 Quando alguns fariseus viram aquilo, disseram a Jesus: — Veja! Os seus discípulos estão fazendo uma coisa que a nossa
3 Jisas wanja vak wutaa ndi kat wandɨ. Tamba Devit ndɨna mbaapma nɨmbonala wundɨ kat tɨga kɨlɨnja vat tamba pɨlɨwutndi. Ngwuk ana vɨngwuk?
3 Então Jesus respondeu:
4 Ndi wundɨ kat tɨga Godna ngay wuleilaa God kat taaganja bret-nao klalaa kɨlɨndi. nɨna ngepmana vak God kat kwunatɨga nɨmba mɨna kɨlɨndi.
4 Davi entrou na casa de Deus, e ele e os seus companheiros comeram os pães oferecidos a Deus, embora isso fosse contra a Lei. Pois somente os sacerdotes tinham o direito de comer esses pães.
5 Njɨvwa lapman nandinyamba God kat kwunat tɨga nɨmba Godna ngay wuleilaa God kat kwunapmak njɨvwa kwutɨgandi. Wan njɨvwa kwutɨnja vak Moses kwiya nyaangɨpmba ana wukngwuk? Njɨvwa lapman nandinyamba njɨvwa ke kwuka waa Moses waa nyaangit kat kai walaa ndi God kat kwunatɨga nɨmba ndi njɨvwa kwutɨgandi. Ndi kat nyaangɨty ana lɨgandɨ.
5 Ou vocês não leram na Lei de Moisés que, nos sábados, os sacerdotes quebram a Lei, no Templo, e não são culpados?
6 Tamba Moses kwila nyaangɨt kat kwulakiya nat nyaangɨt ngilɨga.
6 Eu afirmo a vocês que o que está aqui é mais importante do que o Templo.
7 Tamba God wandɨ, Hosia pɨlɨwutnda nyaangɨtna angwa vat ngwuk ana vɨga lɨgangwuk?
7 Se vocês soubessem o que as
8 Wun Godna angwa vat sɨmogwilɨga nyan wun. Wun njɨvwa lapman nandinyana nɨma nyan wun. Wan nandinya wun kat njambiya ana taagagiyandɨ.
8 Pois o
9 Jisas wan kava kwagalalaa Juda nyaangɨt ngambula ngay wuleindɨ.
9 Jesus saiu dali e foi para uma sinagoga .
10 Taamba kɨvɨ wata la nyan kɨta wumba lɨndɨ. Jisas kavle vat yindeyan wovuna. Ndɨ kat kotndangat kaligiyanɨn waa yelavɨka lɨga nɨmba ndino wumba lɨndi. Ndi Jisas Kat wagalandi. Njɨvwa lapman nandinyamba kɨta nyan kat kwunapmeyan wovuna? waa wagalandi.
10 Estava ali um homem que tinha uma das mãos aleijada. Então algumas pessoas que queriam acusar Jesus de desobedecer à Lei lhe perguntaram: — É contra a nossa Lei curar no sábado?
11 Jisas ndi kat wandɨ. Ngwutna kɨta nyana sip sip nɨma waangumba ndaindɨ maa ndɨ njɨvwa lapman nandinyamba taambamba kwutaa katsogiyandɨ. njɨvwa lapman nandinyamba kwutaa katsondeyan nyaangɨt kai. Nɨna ngepmana vat kɨngiyan.
11 Jesus respondeu:
12 Ndu nyan sip sip kat kwulatɨgandɨ. Ngi kat tɨga njɨvwa lapman nandinyamba kɨta nyan kat kwunakweyan nyaangɨt kai. nɨna ngepmana vat kɨngiyan waa ndi kat walaa
12 Pois uma pessoa vale muito mais do que uma ovelha. Portanto, a nossa Lei permite ajudar os outros no sábado.
13 taamba kɨvi wata la nyan kat wandɨ. Mɨna taamba agiya wandɨ maa taamba kwindɨ. kwindɨ maa ndɨna taamba kwo lɨndɨ. Ndɨna nat taamba vla lɨndɨ.
13 E disse para o homem: Ele estendeu, e ela sarou e ficou igual à outra.
14 Ferisi vɨlaa wan ngay kwagalala Jisas kat vatnyanjeya vak kat yelavɨka lɨndi.
14 Então os fariseus que estavam ali saíram e começaram a fazer planos para matar Jesus.
15 Jisas ndɨ kat vatnyanjeya vak kat wutaa Jisas wan kava kwagalaa nat ngepmat yindɨ. Nɨma sakwat nɨmba ndɨna kwupmba yindi. ndina nat nɨmba yelogwen kat ta nɨmba. Yelogwen kat ta nɨmba kat aywaa kwunatndɨ.
15 Quando Jesus soube disso, foi embora dali, e muita gente o seguiu. Ele curou todos os que estavam doentes
16 Kwunataa wandɨ. Wuna sɨ nat nɨmba kat ke yiga mbuka wandɨ.
16 e mandou que não contassem nada a ninguém a respeito dele.
17 Wupma kwo ana wandɨ. Tamba profet Aisaia pɨlɨwukna nyaangɨt vla ndi kat wandɨ.
17 Isso aconteceu para se cumprir o que o profeta Isaías tinha dito:
18 God wandɨ. Wan nyan wuna njɨvwa kwutga nyana. Kwutndeya njɨvwa ndɨ kat kwiwun. Ndɨ kat vɨga
18 “Disse Deus: Aqui está o meu servo que escolhi, aquele que amo e que dá muita alegria ao meu coração. Eu porei nele o meu Espírito, e ele anunciará o meu julgamento a todos os povos.
19 Ana nɨma kwundimba njɨka waigandɨ. Nɨndɨ ava yambɨmba
19 Não discutirá, nem gritará, nem fará discursos nas ruas.
20 Vɨta lɨga
20 Não esmagará o galho que está quebrado, nem apagará a luz que já está fraca. Ele agirá assim até que a causa da justiça seja vitoriosa.
21 Nɨma sakwat nɨmba
21 E todos os povos vão pôr nele a sua esperança.”
22 Kɨta nyan kavle waagan ndɨ kat tavila lɨndɨ maa ndɨna mɨni kwita lɨga ndɨna tɨgat kulumatndɨ, lɨndɨ. Wan nyan kat kwutaa Jisas la kavat kalindi. Kalindi maa Jisas kwunatndɨ maa wan nyan mɨni vɨga kwundi ngambundɨ.
22 Então levaram a Jesus um homem que era cego e mudo porque estava dominado por um demônio. Jesus o curou, e ele começou a ver e a falar.
23 Wumba la nɨma sakwat nɨmba vɨlaa ngɨpaliga ndalaa wandi. Ndɨ Devitna yelangɨmba la nyan anaga ndɨ. Nɨn Juda nɨn kat kwunatɨga nyan anaga ndɨ waa wandi.
23 A multidão ficou admirada e perguntava: — Será que este homem é o
24 Walɨnja vak Ferisi ndino tɨga wutaa wandi. Wupma wangwa vak ana nglaatndɨ. Waagana njambwi nyan Bielsebul ndɨ kat kwondu kwindɨ maa waagan kat savɨlɨlɨgandɨ waa wandi.
24 Alguns fariseus ouviram isso e responderam: — É
25 Ndina maawupmba yelavɨka lɨnja vak kat Jisas vɨlaa ndi kat wandɨ. Kɨta ngepma nɨmba mbaapma vɨlɨlɨpmba lɨga awat sowat sɨga viyanjeyan wan ngepmamba lɨga nɨmba aywaa ngɨlɨgiyandi. Kɨta ngaymba lɨga nɨmba mbaapma vɨlɨlɨk tɨga awat sowat sɨga viyanjeyan wundi nɨmba ngɨlɨgiyandi.
25 Mas Jesus conhecia os pensamentos deles e disse:
26 Setena mbaapmamba lɨga nɨmba ndion wungi vat sɨgɨt. Mbaapma vɨlɨlɨk tɨga awat sowat sɨga viyanjeyan ndɨna mbaapmamba lɨga nɨmba ndiono ngɨlɨgiyandi.
26 Assim, se no reino de Satanás um grupo está combatendo contra outro, isso quer dizer que esse reino já está dividido e logo vai desaparecer.
27 Beklsebul ndɨ kat kwondu kwindɨ maa waagan savɨlɨlɨgandɨ waa wun kat walɨgangwuk. Ngwutna mbaapma nɨmba ndino waagan kat savɨlɨlɨgandi. Ndi kat kand kwondu kwindɨ maa waagan kat savɨlɨlɨgandi. Wun kat walɨngwa vat ndina lak yigiyandɨ.
27 Vocês dizem que eu expulso demônios porque Belzebu me dá poder para fazer isso. Mas, se é assim, quem dá aos seguidores de vocês o poder para expulsar demônios? Assim, os seus próprios seguidores provam que vocês estão completamente enganados.
28 Walɨngwa vak ana nglaatndɨ. Godna waagan wun kat kwondu kwindɨ maa kavle waagan kat savɨlɨlɨgowun. Savɨlɨluwa vak vɨlaa God nɨn kat kwutnatndeya njɨmbla tamba ngway tologandɨ waa yelavɨk ngwula.
28 Na verdade é pelo poder de Deus que eu expulso demônios, e isso prova que o
29 Tagula ava la kavle nyan ndɨna man taamba yaawmba sangilapman tɨga ana alɨpsɨga ndɨna ngay wuleilaa ndɨna kwanda kwanda kwutaa kaligiyandi. Ndɨ kat man taamba sangilaa mɨna ndɨna nda kwutaa kaligiyandi. Seten ndɨno ndɨ kat man taamba sangilaa mɨna ndɨna kwupmba lɨga kavle waagan kat savɨlɨgiyandi.
29 — Ninguém pode entrar na casa de um homem forte e roubar os seus bens, sem primeiro amarrá-lo. Somente assim essa pessoa poderá levar as coisas que ele tem em casa.
30 Kɨta nyan wunogwinala njɨvwa kwutapman yindeyan wan nyan wun kat kai walɨga nayna. Wun ndinyangu kat kwutaa kiyaa wuna mbaapmamba taaga lɨgowun. Kɨta nyan wunogwinala taagalapman yindeyan wuna mbbapma lɨga nɨmba kat savɨlɨlɨga nyana.
30 — Quem não é a meu favor é contra mim; e quem não me ajuda a ajuntar está espalhando.
31 Ngi kat tɨga ngwuk kat wowun. Yigumba awuk ngwula wowun ngwuk kat. Kɨta nyan kavle vat yiga yetɨga kavle nyaangɨt ngambundeyan ndɨnai yiga yetɨga kavle vak God alɨpsɨga sɨlɨmbwigiyandɨ.
31 Por isso eu afirmo a vocês que as pessoas serão perdoadas por qualquer pecado ou
32 Wun Godna vak sɨmogwi lɨga nyan wun. Kɨta nyan wun kat kavle nyaangɨt ngambundeyan God ndɨ kat alɨpsɨga sɨlɨmbigiyandɨ. Godna waagan kat kavle nyaangɨt ngambundeyan wupma ana sɨlɨmbwigiyandɨ. Ngɨni nɨmbun ana sɨlɨmbwigiyandɨ.
32 Se alguém disser alguma coisa contra o
33 Apma mi mɨna apma sɨk wogwulaa kwaigandɨ. Kavle mi ndɨ kavle sɨk mɨna wogwulaa kwaigandɨ. Mina sɨk vɨlaa wan mi kat vɨlaa ndɨna sɨ yelavɨka lɨgiyangwuk.
33 — Vocês só poderão ter frutas boas se tiverem uma árvore boa. Mas, se tiverem uma árvore que não presta, vocês terão frutas que não prestam. Porque é pela qualidade das frutas que sabemos se uma árvore é boa ou não presta.
34 Wan apma mi kavle mi tɨnda vak vla ngwulo ndinyangu wupma lɨgangwuk. Ngwuk apma nyaangɨt ana alɨpsɨga ngambulɨgangwuk. Ngwuk kavle kamboyna nyangu vla lɨgangwuk.
34 Ninhada de cobras venenosas! Como é que vocês podem dizer coisas boas se são maus? Pois a boca fala do que o coração está cheio.
35 Apma maawut yelavɨka yetɨgiya nyan ndɨ apma njɨvwa kwuka apma nyaangɨt ngambuga yetɨgiyandɨ. Kavle maawut yelavɨka yetɨgiya nyan ndɨ kavle njɨvwa kwuka kavle nyaangɨt ngambuga yetɨgiyandɨ.
35 A pessoa boa tira o bem do seu depósito de coisas boas, e a pessoa má tira o mal do seu depósito de coisas más.
36 Ngwuk kat wowun. Awuk ngwula. Ngɨni yaiga nandinya God ndinyangu kat sɨga nagundeya nandinya kavle nyaangɨt ngambungwa nyaangɨt kat aywaa God ngwuk kat wagalagiyandɨ. Wagalalaa kavle wenga kwigiyandɨ.
36 — Eu afirmo a vocês que, no Dia do Juízo, cada pessoa vai prestar contas de toda palavra inútil que falou.
37 Ngambungwa apma nyaangɨt kavle nyaangɨt wuka sɨga nagulaa ngwuk kat waigandɨ. Mɨn kavle nyan mɨn. Mɨn apma nyan mɨn waa ndinyangu kɨta kɨta kat waigandɨ God waa wandɨ Jisas.
37 Porque as suas palavras vão servir para julgar se você é inocente ou culpado.
38 Jisas wandɨ maa Moses kwiya lo sɨmogwi lɨga nɨmbagwi Ferisio ndɨ kat wandi. Sɨmogwi lɨga nyan. Apma nɨma njɨvwa kwupmɨn maa vɨgiyanɨn waa wandi maa.
38 Então alguns mestres da Lei e alguns fariseus disseram a Jesus: — Mestre, queremos ver o senhor fazer um milagre.
39 Jisas ndi gat wandɨ. Ngwuk mbambala yetɨlɨga nɨmba ngwuk kavle nɨmba ngwuk. Godna vak ana vɨga lɨgangwuk. Apma nɨma njɨvwa kwukwangat wangwuk. Wangwa vak vla ana kwukiyowun. Tamba la profet Jona kwukna vak vla kwukiyowun.
39 Jesus respondeu:
40 Jona nandiynya kuwuk nɨma kamina yapmba tɨndɨ. Tɨga lɨga wogwendɨ. Wun Godna vak sɨmogwi lɨga nyan wun. Wuno waangumba nandinya kuvuk ngan kuvuk tɨga laakiyowun.
40 Porque assim como Jonas ficou três dias e três noites dentro de um grande peixe, assim também o
41 Ngɨni yaiga nandinya God ndinyangu kat vɨga sɨga nagundeya nandinya Nineva walɨnja ngepmamba ta nɨmba laataa ngwuk kat vɨlaa waigandi. Tamba la profet Jona mbukna nyaangɨt wutaa kavle vat yiga yetɨna vak kwagalanɨn waa waigandi. Ngwuk Ferisio Mosesna nyaangɨt sɨmogwi lɨga nɨmbo Jonana njambwi nyan mbukna nyaangɨt wupmak kat kai wangwuk.
41 No Dia do Juízo o povo de Nínive vai se levantar e acusar vocês, pois eles se arrependeram dos seus pecados quando ouviram a pregação de Jonas. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Jonas.
42 Ngɨni yaiga nandinya kambangwapmba tɨga Solomon kat vɨvat yat njambwi lagwa kwin laataa ngwuk kat vɨlaa waigalɨ. Tamba wun Solomona kwundi ngambulɨnda vat wupmak laataa sɨvla mbundɨmba lɨga yawun. Yalaa ndɨna ngambulɨnda apma kwundi wutwun waa waigalɨ wat njambwi lagwa. Ngwuk Solomona njambwi nyana kwundi wupmak kat ngwuk kai wangwuk waa wandɨ Jisas.
42 No Dia do Juízo a Rainha de Sabá vai se levantar e acusar vocês, pois ela veio de muito longe para ouvir os sábios ensinamentos de Salomão. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Salomão.
43 Kavle waagan kɨta nyan kat kwagalalaa kwo kavamba yiga yi ya yetɨga lɨga tɨndeya ngay kat kwaka yetɨndɨ. Wan yetɨnda kavamba ngay lɨlapman yindeyan yelavɨtndɨ.
43 Jesus continuou:
44 Tamba luwa ngayat lungwamataa yigiyowun waa yelavɨtaa lungwamataa yandɨ. Yalaa vɨndɨ. Wan ngay tamba yaguga kwunaka yelagandi, kwo lɨndɨ.
44 Então diz: “Vou voltar para a minha casa, de onde saí.” Aí volta e encontra a casa vazia, limpa e arrumada.
45 Yalaa vɨlaa kavle waagan sɨla vɨli kat yiga walaa kɨta vat yandi. Yalaa wan ngay wuleindi. Ndi waagan sɨla vɨli vɨli kɨta la waagan kat kavle vapmba kwulatndi. Ndina ngay vla lɨga wuleinja nyan tak kavle savle lɨndɨ. Wuleindi maa mbambala kavle klei yilaa lɨgandɨ. Kavle klei lɨnda vak vla kan mbambala klei lɨga nɨmba ndino kɨta vatna.
45 Depois sai, vai buscar outros sete espíritos piores ainda, e todos ficam morando ali. Assim a situação daquela pessoa fica pior do que antes. E isso também acontecerá com esta gente má de hoje.
46 Jisas ngaymba ngambulɨndɨ maa ndɨna nyɨmeo sambo yandi. Alagumba lɨga ndɨ kat wandi.
46 Quando Jesus ainda estava falando ao povo, a mãe e os irmãos dele chegaram. Ficaram do lado de fora e pediram para falar com ele.
47 Ngaymba la kɨta nyan ndi kat vɨlaa Jisas kat wandɨ. Mɨna nyɨme yakwa nyangu kɨndɨ kiyandi yalaa alagumba lɨga mɨn kat walɨga waa wandɨ.
47 Então alguém disse a Jesus: — Escute! A sua mãe e os seus irmãos estão lá fora e querem falar com o senhor.
48 Wandɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ. Wuna nyɨme wuna sambu ngwuk vɨsɨmogwi kiyowun walaa
48 Jesus perguntou:
49 ndɨna mbaapmamba la nɨmba kat ndɨnogwinala lɨndi, taamba sɨga wandɨ. Avɨ mɨla. Wuna nyɨme wuna yakwa nɨmba kɨndɨ kiyandi lɨga.
49 Então apontou para os seus discípulos e disse:
50 Nyinangwupmba lɨga wuna nyaek wa vapmba yetɨgiya nɨmgba wuna nyɨme, wuna sambu, wuna nyange ndi.
50 Pois quem faz a vontade do meu Pai, que está no céu, é meu irmão, minha irmã e minha mãe.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.