Lucas 16
GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs NTLH
1 Jisas ndɨna mbaapma nɨmba kat wandɨ. Tamba nɨma sanya la nyan tɨndɨ. Wandɨ mala nat nyan ndɨna njɨvwa kat vɨga lɨndɨ. Nat nɨmba njambwi nyan kat wandi. Mɨna njɨvwa vɨga lɨga nyan kavle savle kwutɨgandɨ waa wandi, njambwi nyan ndɨna njɨvwa vɨga la nyan kat wandɨ.
1 Jesus disse aos seus discípulos:
2 Kavle savle kwutɨmɨn waa wandi, wutwun. Kwutɨma vak wun kat ambuk. Mbupmɨn mala sɨga naguga vɨgiyowun. Sɨga naguga vɨlaa ngɨni wuna njɨvwa kwukiyamɨn? E? Ana kwukiyamɨn? Waa njambwi nyan wandɨ.
2 Por isso ele o chamou e disse: “Eu andei ouvindo umas coisas a respeito de você. Agora preste contas da sua administração porque você não pode mais continuar como meu administrador.”
3 Wandɨ maa njɨvwa kwuta nyan maawupmba yelavɨtndɨ. Ndɨ kat mbukweyan kavle vat kwutuwa vak vɨlaa wun kat kai waigandɨ. Wun angamak yigiyowun. Wun ava lapman tɨga ambugatna njɨvwa ana alɨpsɨga kwukiyowun. Wun wup yigiyowun nat nyan kat kɨgɨnda kat wagalaweyan waa yelavɨka lɨga yindeya vat yelavɨtndɨ.
3 — Aí o administrador pensou: “O patrão está me despedindo. E, agora, o que é que eu vou fazer? Não tenho forças para cavar a terra e tenho vergonha de pedir esmola.
4 Yiweya vak yiwun mala wun kat kai y wandɨ maa nat nɨmba wun kat kɨgɨnda kwigiyandi waa yelavɨtndɨ.
4 Ah! Já sei o que vou fazer… Assim, quando for mandado embora, terei amigos que me receberão nas suas casas.”
5 Tat sanyo ta nyananamba nat nɨmba dinau klandi. Njɨvwa kwuta nyan wundi nɨmba kat yagwa wandɨ, yandi. Yandi maa ndi kat kɨta nyan kɨta nyan wandɨ. Tat ta nyan kat mɨna dinau angamak sakwat tɨgandɨ waa wandɨ.
5 — Então ele chamou todos os devedores do patrão e perguntou para o primeiro: “Quanto é que você está devendo para o meu patrão?”
6 Wandɨ maa 100 dram wel wandɨ. Wandɨ maa ndɨ kat wandɨ. Tamba mɨna dinau kwusenda taagagowun. 50 dram wel mɨna kwigiyamɨn waa njɨvwa vɨga la nyan wandɨ.
6 — “Cem barris de azeite!” — respondeu ele.
7 Nat nyan kat mɨna dinau angamak sakwat tɨgandɨ waa wandɨ maa 100 bek rais wandɨ. Wandɨ maa tamba mɨna dinau kwusenda taagagowun. 80 bek rais mɨna kwigiyamɨn waa wandɨ.
7 — Para o outro ele perguntou: “E você, quanto está devendo?”
8 Yinda vak njambwi nyan wutaa wandɨ. Apma vak kwunapmɨn. Mɨn kat kai wowun maa nat nɨmba dinau kusenda taagama nɨmba ngɨni mɨn kat ndinai kɨgɨnda kat vɨga lɨgiya waa wandɨ njambwi nyan waa wandɨ Jisas. Jisas ndi kat nat samat nyaangɨt wandɨ. Kan kɨpmana nɨmba ndi nambuo lɨga nɨmba ndi. Nat nɨmba kat kwunatɨnjan ngwuk wuna mbaapma nɨmba ngwuk kat kwulatɨgandi.
8 — E o patrão desse administrador desonesto o elogiou pela sua esperteza. E Jesus continuou:
9 Ngwuk wuna mbaapma nɨmba ngwuk kat wowun. Mbambala kan kɨpmamba lɨngwan ngwutna sanya apma njɨvwamba agwuk ngwula. Sɨmblan ke yaagiga. Kɨpmana sanya ngwuk kat njɨmbla njɨmbla ana lɨgiyandɨ. Apma njɨvwa kwuka lɨngweyan sanya ngɨlɨndɨ maa ngɨni nyɨnangwupmba yiga apma vak njɨmbla njɨmbla tɨgiyangwuk.
9 Por isso eu digo a vocês: usem as riquezas deste mundo para conseguir amigos a fim de que, quando as riquezas faltarem, eles recebam vocês no lar eterno.
10 Nat nyan mat njɨvwa apma vat kwutɨndeyan wan nyan nɨma njɨvwa apma vat kwukiyandɨ. Nat nyan mat njɨvwa kavle vat kwutɨndeyan wan nyan nɨma njɨvwa kavle vat kwukiyandɨ.
10 Quem é fiel nas coisas pequenas também será nas grandes; e quem é desonesto nas coisas pequenas também será nas grandes.
11 Kan kɨpmamba lɨngwan kavle savle njɨvwa kwukngweyan ngɨni nyɨnangwut wokengwuk mala God ngwuk kat apma nɨma njɨvwa ana kwigiyandɨ.
11 Pois, se vocês não forem honestos com as riquezas deste mundo, quem vai pôr vocês para tomar conta das riquezas verdadeiras?
12 Mbambala kɨpmamba lɨngwan Godna njɨvwa kavle savle kwuka lɨngweyan ngɨni nyɨnangwut wokelaa God ngwuk kat kwindeya njɨvwa apma vat ana kwukiyangwuk.
12 E, se não forem honestos com o que é dos outros, quem lhes dará o que é de vocês?
13 Kɨta nyan ana vɨlɨlɨk palɨna nyaangɨt wuka njɨvwa kwukiyandɨ. Nat kɨta nyan kat kai walaa nat nyana nyaangɨt mɨna wukiyandɨ. Ngwut kan kɨpmana njɨvwa kwuka Godna njɨvwa kwuka kɨta kɨta ana kwukiyangwuk waa wandɨ Jisas.
13 — Um escravo não pode servir a dois donos ao mesmo tempo, pois vai rejeitar um e preferir o outro; ou será fiel a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e também servir ao dinheiro.
14 Kumba la Ferisi ndi kɨpmana nda kat mɨna yelavɨka lɨndi. Jisas waa nyaangɨt wutaa ndɨ kat njɨtɨndi.
14 Os fariseus ouviram isso e zombaram de Jesus porque amavam o dinheiro.
15 Jisas ndi kat wandɨ. Nat nɨmba ngwutna sɨ kwutaa katsonjangat woviyaguga lɨgangwuk. Ngwutna kavle maawut God vɨga lɨgandɨ. Kan kɨpmana nɨmba woviyaguga tɨnja vak kat God ana woviyaguga lɨgandɨ. God ndɨ kai walɨgangɨ kan vak kat.
15 Então Jesus disse a eles:
16 Moses kwiya nyaangɨt profet waa nyaangɨt God nɨn kat tak kwindɨ. Ngɨni ngu yagula Jon laataa God nɨn kat kwunataa vɨga lɨndeya vak mbutɨndɨ. mbutɨndɨ mala ngepma ngepmamba la nɨmba kan vak klavat sɨmblan nɨma njɨvwa kwutɨndi.
16 — A
17 God tak kwiya nyaangɨt ana ngɨlɨgiyandɨ. Ana kwo vala tɨgiyandɨ. Kɨpma nyɨnangwut ngɨni ngɨlɨgiyandɨ. God tak kwiya nyaangɨt ana ngɨlɨgiyandɨ waa wandɨ Jisas.
17 — É mais fácil o céu e a terra desaparecerem do que ser tirado um simples acento de qualquer palavra da Lei.
18 Jisas wandɨ. Kɨta nyan ndɨna taagwa kat kwagalalaa nat taagwa klandeyan kavle vatna. Yambɨsɨk yilɨnja vak vla yilɨndɨ. Nat nyan ndɨna taagwa kwagalandɨ maa wat taagwa nat nyan klandeyan ndɨno kavle vatna. yambɨsɨk yilɨnja vak vla yilɨndɨ ndɨno waa wandɨ Jisas.
18 — Se um homem se divorciar e casar com outra mulher, comete adultério. E quem casar com a mulher divorciada também comete adultério.
19 Jisas ndi kat nyaangɨt mbutndɨ. Nɨma sakwat sanyo la nyan tɨndɨ. Ndɨ apma nglei waavwi kwuso lɨndɨ. Nandinya nandinya nɨma kɨgɨnda apma kɨgɨnda mɨna kɨlɨndɨ.
19 Jesus continuou:
20 Nat nyan sanya lapman nyan tɨndɨ. ndɨna sɨ Lasaras. Ndɨ sanya kat nat nɨmba kat yawiga wandɨ. Sanya lapman nyan ngwutnyala pulumba ndaa lɨndɨ. Ndɨna mbangɨ kawia nɨma sakwat kɨlɨndɨ.
20 Havia também um homem pobre, chamado Lázaro, que tinha o corpo coberto de feridas, e que costumavam largar perto da casa do rico.
21 Kɨlambɨnja nao kɨvak kwo kawiga lɨndɨ. Waala ndɨ kat yalaa ndɨna kawiya lɨk viyenga kɨlɨndi.
21 Lázaro ficava ali, procurando matar a fome com as migalhas que caíam da mesa do homem rico. E até os cachorros vinham lamber as suas feridas.
22 Tɨga lɨga sanya lapman nyan kiyandɨ. kiyandɨ, ensel ndɨ kat kwutaa Ebraham ta kavat kalindi. Sanya la nyan ndɨno kiyandɨ, waangumba vaangundi.
22 O pobre morreu e foi levado pelos anjos para junto de Abraão, na festa do céu. O rico também morreu e foi sepultado.
23 Vaangundi, ndɨ ya vɨtɨga kavat yindɨ. Ndɨna mbangɨ nɨmamba kangan wandɨ, Ebrahamagwi Lasaraso sɨvlamba lɨmbɨt, vɨndɨ.
23 Ele sofria muito no
24 Ndɨ Ebraham kat nɨma kwundi walega wandɨ. Ebraham, wuna ngwak wun kat nɨma maawut yelavɨk. Wamɨn maa Lasaras ndɨna sɨt taamba ngumba taagalaa yaa wuna tɨgatmba taagandɨ. Wuna mbangɨ nɨmamba kangan walɨgandɨ waa wandɨ maa Ebraham ndɨ kat wandɨ.
24 Então gritou: “Pai Abraão, tenha pena de mim! Mande que Lázaro molhe o dedo na água e venha refrescar a minha língua porque estou sofrendo muito neste fogo!”
25 Walanga, tak kɨpmamba lɨman apma nda mɨna klalɨmɨn. lasaras ndɨ kavle nda mɨna klalɨndɨ. Mbambala ndɨ apma vat tɨgandɨ, mɨn kavle vat tɨgamɨn.
25 — Mas Abraão respondeu: “Meu filho, lembre que você recebeu na sua vida todas as coisas boas, porém Lázaro só recebeu o que era mau. E agora ele está feliz aqui, enquanto você está sofrendo.
26 Ana nɨndɨmba nɨma ndandangɨ kwaandɨ. Mɨn kat yindeya yambɨ kai. Nɨn kat yameya yambɨ kai. Ndandangɨ kwaandɨ waa wandɨ Ebraham. Wandɨ maa sanyo la nyan wandɨ.
26 Além disso, há um grande abismo entre nós, de modo que os que querem atravessar daqui até vocês não podem, como também os daí não podem passar para cá.”
27 Ngwak, kɨta nyaangɨt mɨn kat wagalagiyowun. Lasaras kat wamɨn maa wuna nyaekna ngay yigandɨ.
27 — O rico disse: “Nesse caso, Pai Abraão, peço que mande Lázaro até a casa do meu pai
28 Kan ngaymba wuna yakwa ndu tambanat tɨgandi. Ndi kat mbutndɨ maa wutaa tuwa kavle kava ana yaigandi waa wandɨ maa Ebraham ndɨ kat wandɨ.
28 porque eu tenho cinco irmãos. Deixe que ele vá e os avise para que assim não venham para este lugar de sofrimento.”
29 Tamba Moses kwiya nyaangɨt profet waa nyaangɨt ngɨlɨga. Kan nyaangɨt wutaa kavle vat kwagalalaa tɨma kavle kava ana yigiyandi waa wandɨ, sanya la nyan wandɨ.
29 — Mas Abraão respondeu: “Os seus irmãos têm a
30 Walanga Ebraham wupma kai. Wuna yakwa ndu tambanat tamba la nyaangɨt ana wukiyandi. Kɨta nyan kiyalaa laataa ndi kat mbutndeyan ndi kavle maawut kwagalalaa mandɨp kupi maawut klalaa apma vat yiga yetɨgiyandi waa wandɨ.
30 — “Só isso não basta, Pai Abraão!”, respondeu o rico. “Porém, se alguém ressuscitar e for falar com eles, aí eles se arrependerão dos seus pecados.”
31 Wandɨ mala Ebraham ndɨ kat wandɨ. Wama vak ana nglaatndɨ. Tamba Moses kwiya nyaangɨt profet mbuta nyaangɨt wupmak kat kai wanjeyan kɨta nyan kiyalaa laataa ndi kat yiga mbutnjeyan ndɨno ndɨ kat wupmak kat kai waigandi waa wandɨ Ebraham waa mbutndɨ Jisas.
31 — Mas Abraão respondeu: “Se eles não escutarem Moisés nem os profetas, não crerão, mesmo que alguém ressuscite.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.