Lucas 11

GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Jisas tɨga God kat ngmabundɨ. Tamba God kat ngambundɨ, ndɨna mbaapma nyan ndɨ kat yalaa wandɨ. Njambwi nyan tat ngu yagula Jon ndɨna mbaapma nɨmba kat God kat ngambunjeya vat sɨmogwindɨ. Mɨno nɨn kat sɨmogwigiyamɨn waa wandɨ maa Jisas ndi kat wandɨ.
1 Um dia Jesus estava orando num certo lugar. Quando acabou de orar, um dos seus discípulos pediu: — Senhor, nos ensine a orar, como João ensinou os discípulos dele.
2 God kat ngambungweya njɨmbla kupma awa.
2 Jesus respondeu:
3 Nandinya nandinya kɨneya kɨgɨnda agwi mɨla.
3 Dá-nos cada dia o alimento
4 Mɨn kat kavle vat yiga yetɨlɨneya vak ke kwuka. Kwagala. Nɨno nat nɨmba nɨn kat kavle vat yiga yetɨlɨngjeya vak ana kwutɨganɨn. Kwagala lɨganɨn. Kavle vat nɨn kat yaa kwutnadɨ walaa wanɨn.”
4 Perdoa os nossos pecados,
5 — ausente —
5 Então Jesus disse aos seus discípulos:
6 — ausente —
6 É que um amigo meu acaba de chegar de viagem, e eu não tenho nada para lhe oferecer.”
7 Ngaymba lɨga nyan wandɨ. Manda kat wun kat nɨma njɨvwa kwimɨn. Ngayna mbaapmo tamba tɨvɨwun. Wun wuna nyan apma sɨndu kwaanɨn. Mɨn kat nao kɨgɨnda kwivat ana alɨpsɨga laakiyowun waa wandɨ.
7 — E imaginem que o amigo responda lá de dentro: “Não me amole! A porta já está trancada, e eu e os meus filhos estamos deitados. Não posso me levantar para lhe dar os pães.”
8 Ngwuk kat wowun wandɨ Jisas. Ngaymba ta nyan wuna alɨ nyana yaa waa yelavɨtaa ana laakiyandɨ. Kɨgɨnda kat yaa nyan njɨmbla njɨmbla wagala lɨndeyan ngaymba la nyan ndɨ laakiyandɨ. Laataa ndɨ kat nao kɨgɨnda kwigiyandɨ.
8 Jesus disse:
9 Ngwuk kat wowun. God kat wagalangwuk maa kwigiyandɨ. Ndɨ kat kwaka wagalangweyan kwigiyandɨ. Ngay mbapmo taamba viyalɨga nyan vla ndɨ kat wagalangweyan kwigiyandɨ.
9 Por isso eu digo: peçam e vocês receberão; procurem e vocês acharão; batam, e a porta será aberta para vocês.
10 Wagalalɨga nyan ndɨ klaigandɨ. Kwuka wagala lɨga nyan klaigandɨ. Ngay mbapmo taamba viyalɨga nyan vla wagala lɨga nyan ndɨ klaigandɨ.
10 Porque todos aqueles que pedem recebem; aqueles que procuram acham; e a porta será aberta para quem bate.
11 Ngwutna mat nyan kɨgɨnda kat wagalandeyan ndɨ kat yuvut kamboykwigiyangwuk? Kai. Wupma ana kwigiyangwuk.
11 Por acaso algum de vocês será capaz de dar uma cobra ao seu filho, quando ele pede um peixe?
12 Nyaaga mbandɨ kat wagalandeyan ndɨ kat mɨnjɨ kwagwula kwigiyangwuk? Kai. Wupma ana kwigiyangwuk.
12 Ou, se o filho pedir um ovo, vai lhe dar um escorpião?
13 Nɨn kɨpma lɨga nɨmba apma maawut yelavɨka lɨga nɨmba ana nɨn. Nɨna nyangu nɨn kat wagalanjeyan ndi kat sɨmblan ana kwilɨganɨn. Apma vat kwilɨganɨn. Ngwutna nyɨnangwupmba lɨga nyaek ndɨ apma maawut yelavɨka tɨga nyana. Ndɨ kat wagalangweyan ngwuk kat apma nglei vat kwigiyandɨ. Ngwuk kat ndɨna waagan kwigiyandɨ.
13 Vocês, mesmo sendo maus, sabem dar coisas boas aos seus filhos. Quanto mais o Pai, que está no céu, dará o Espírito Santo aos que lhe pedirem!
14 Jisas tɨgat kulumata ta kavle waagan savɨlɨndɨ mala tavila la nyan nyaangɨt ngambundɨ. Va nɨmba mandɨp mandɨp yelavɨtndi.
14 Jesus estava expulsando de certo homem um demônio que não o deixava falar. Quando o demônio saiu, o homem começou a falar. A multidão ficou admirada,
15 Nat nɨmba yelavɨka wandi. Kavle njambwi nyan Seten waa Bielebul walɨna nyan Jisas kat kwondu kwindɨ maa kavle waagan kat savɨlɨgandɨ waa wandi.
15 mas alguns disseram: — É
16 Nat nɨmba Jisas kat yelavɨtndi. Ndɨ God wandɨ, nyinangwupmba tɨga yaa nyana? E? Kai? Waa yelavɨtaa ndɨ kat wandi. Mɨn nɨma njɨvwa kwupmɨn, yama kava yelavɨka tɨgiyanɨn waa wandi.
16 Outros, querendo conseguir alguma prova contra Jesus, pediam que ele fizesse um milagre para mostrar que o seu poder vinha de Deus.
17 Maawupmba yelavɨtɨnja vak Jisas vɨlaa ndi kat wandɨ. Kɨta kavana nɨmba mbaapma vɨlɨlɨk sɨlaa awat sowat sɨga viyanjeyan ndi kavle yigiyandi. Ngɨlɨgiyandi.
17 Mas Jesus, conhecendo os pensamentos deles, disse:
18 Setena nɨmba kɨta vatna. Mbaapma vɨlɨlɨk sɨlaa awat sowat sɨga viyanjeyan ndi kavle yigiyandi. Bielsebul ndɨ kat kwondu kwindɨ maa kavle waagan savɨlɨlɨgandɨ waa wangwa nyaangɨt ana nglaatndɨ.
18 Se o reino de Satanás tem grupos que lutam entre si, como continuará a existir? Vocês dizem que é Belzebu que me dá poder para expulsar demônios.
19 Bielsebul ndɨ kat kwondu kwindɨ maa kavle waagan kat savɨlgandɨ waa wun kat walɨgangwuk. Ngwutna ngepmana nat nɨmba ndino svɨlɨlɨgandi. Nɨn God kwiya kwondumba savɨlɨlɨnganɨn waa walɨngandi. Wuno nɨmbun.
19 Mas, se é assim, quem dá aos seguidores de vocês o poder para expulsar demônios? Assim, os seus próprios seguidores provam que vocês estão completamente enganados.
20 God nɨn nat kwunakiya vat tamba ngway tologandɨ. Ngi kat tɨga God wun kat kwondu kwindɨ maa savɨlɨlɨgowun.
20 Na verdade é pelo poder de Deus que eu expulso demônios, e isso prova que o
21 Kao lɨga nyan nɨmba nda kwutaa ndɨna ngayna kwanda kwanda nda vɨga lɨndeyan wan nda kwo lɨgiyandɨ.
21 — Quando um homem forte e bem-armado guarda a sua própria casa, tudo o que ele tem está seguro.
22 Nat kao mbundɨ nyan yandeyan ndɨ kat kwulataa ndɨna ngayna nda sɨkwuka kwutaa kalilaa ndɨna mbaapma nɨmba kat kansaga kwigiyandɨ. Ndɨna nɨmbi nda aywaa kwutaa kaligiyandɨ. Tak wan nyan yelavɨtndɨ. Kwuta luwa nɨmbi nda wuna nda kat vɨga lɨgandɨ waa yelavɨtndɨ.
22 Mas, quando um homem mais forte o ataca e vence, leva todas as armas em que o outro confiava e reparte tudo o que tomou dele.
23 Wunogwinala kɨta njɨvwa kwutapman nyan wun kat kai walɨga nyana. Wunogwinala ndinyangu kat kwutaa wuna mbaapmamba taagalapman nyan ndɨ kapma mbaapma nyana. Wuna mbaapmamba la nɨmba kat kwutaa kapma mbaapmamba taagavat tɨgandɨ.
23 — Quem não é a meu favor é contra mim; e quem não me ajuda a ajuntar está espalhando.
24 Kavle waagan ndu nyan kat kwagalalaa kavle kava mɨna yiga yetɨgiyandɨ. Sindu kwandeya apma kava kwatevilaa lɨgiyandɨ. Tɨga lɨga tak yetiwa nyan kat lungwamataa yigiyowun waa waigandɨ.
24 Jesus continuou:
25 Wupma walaa yilaa tavigiyandɨ. Wan nyan maawut ngay yaguga kwunatnja vla lɨgandɨ.
25 Aí volta e encontra a casa varrida e arrumada.
26 Ngi kat tɨga nat kavle waagan sɨla vɨli kwutɨ mala ndi aywaa taviga ndɨna maawupmba wuleigiyandi. Nat sɨlavɨli kavle waagana kavle vat kat kwulatɨgandi. Tavinja nyan tat samat kavle vat tɨndɨ. Ngɨni aywaa tavindi mala wan nyan nɨmamba kavle tɨgiyandɨ waa wandɨ Jisas.
26 Depois sai e vai buscar outros sete espíritos piores ainda, e todos ficam morando ali. Assim a situação daquela pessoa fica pior do que antes.
27 Jisas ngambulɨndɨ, nɨma sakwat nɨmba wuka lɨndi. Tɨga lɨga taagwa kɨta nɨma kwundimba Jisas kat walega walɨ. Mɨn kat kwukna taagwa mɨn kat mwunya ngu kwiya taagwa apma vat tɨga tagwat waa walɨ maa Jisas wandɨ.
27 Quando Jesus acabou de dizer isso, uma mulher que estava no meio da multidão gritou para ele: — Como é feliz a mulher que pôs o senhor no mundo e o amamentou!
28 Wupma kai. God waa nyaangɨt wutaa wan nyaangɨpmba yiga yetɨlɨga nɨmba ndi apma ndu apma taagwa ndi waa wandɨ Jisas.
28 Mas Jesus respondeu:
29 Nɨma sakwat nɨmba yisolaa lɨndi maa Jisas ndi kat wandɨ. Kan mbambala glei lɨga nɨmga ndi kavle nɨmba ndi. Nɨma njɨvwa ana kwukiyowun. Tamba Jona God waa nyaangɨt mbutnda vla mbukiyowun.
29 Quando a multidão se ajuntou em volta de Jesus, ele começou a falar e disse o seguinte:
30 Tamba Jona God waa vak Nineva walɨnja ngepma nɨmba kat mbutndɨ. Wuno mbambala nglei lɨga nɨmba kat God waa vak mbukiyowun.
30 Assim como o
31 Tamba kambangwapmba la njambwi kwin nɨna tamba la kin Solomon ndɨ kat vɨvat yalɨ. Ndɨ apma nambuo lɨga nyana waa wutaa yalɨ. Mbambala wun yawun. Wun Solomon kat kwulatɨgowun. Wun njambwi nyan wun. Ndɨ mat nyan ndɨ. Mbambala tɨga nɨmba njambwi nyanat tuwa vat ana yelavɨka vɨga lɨgandi. Ngɨni yaiga nandinya kambangwapmba la njambwi kwin kavle vat yingwuk waa ngwuk kat waigalɨ.
31 No Dia do Juízo a rainha de Sabá vai se levantar e acusar vocês, pois ela veio de muito longe para ouvir os sábios ensinamentos de Salomão. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Salomão.
32 Nineva walɨnja ngepmamba tamba la nɨmba ndino ngɨni yaiga njɨmbla ngwuk kavle vat yingwuk waa ngwuk kat waigandi. Ndi Jona mbuta nyaangɨt wutaa kavle maawut kwagalalaa mandɨpkupi maawupmba lɨndi. Ngwuk lai. Wun Jona kat kwulatɨgowun. Wun njambwi nyan wun. Ndɨ mat nyana. Mbutuwa nyaangɨt ana wukngwuk.
32 No Dia do Juízo o povo de Nínive vai se levantar e acusar vocês porque, quando ouviram a mensagem de Jonas, eles se arrependeram dos seus pecados. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Jonas.
33 Kɨta nyan lam sagɨlalaa ana pagwugiyandɨ. Awmba ana naangagiyandɨ. Njambɨmba taagandɨ mala ngay wuleigiyaa nɨmba vɨgiyandi.
33 Jesus continuou:
34 Nɨno wupma. Nɨna maawut lam vla lɨgandɨ. Nɨna maawut kavle vat yelavɨka lɨneyan kavle vat lɨgiyanɨn. Kulun walalɨga kavamba man veila lɨga nyan vla lɨgiyanɨn.
34 Os olhos são como uma luz para o corpo: quando os olhos de você são bons, todo o seu corpo fica cheio de luz. Porém, se os seus olhos forem maus, o seu corpo ficará cheio de escuridão.
35 Ngutna maawut samat apma vat yelavɨka tɨgangwuk. Ke kwagalangwa wan vak.
35 Portanto, tenha cuidado para que a luz que está em você não seja escuridão.
36 Apma maawut yelavɨka apma vat mɨna yiga yetɨngweyan nɨmamba kemba lɨga lam vla yetɨgiyangwuk.
36 Pois, se o seu corpo estiver completamente luminoso, e nenhuma parte estiver escura, então ele ficará todo cheio de luz como acontece quando você é iluminado pelo brilho de uma lamparina.
37 Jisas ngambulɨndɨ mala Ferisi kɨta wandɨ. Wuna ngaymba nao yaa agɨ wandɨ. Wandɨ maa ngay wuleilaa kɨndɨ.
37 Quando Jesus acabou de falar, um fariseu o convidou para jantar na casa dele. Jesus foi e sentou-se à mesa.
38 Jisas ndɨna taamba ngu njangi lapman kwo kɨlɨndɨ. Ferisi vɨlaa ngɨpalɨga ndandɨ.
38 O fariseu ficou admirado quando viu que Jesus não tinha se lavado antes de comer.
39 Maawupmba yelavɨtɨnda vak vɨlaa Jisas ndɨ kat wandɨ. Ngwuk Ferisi alagu mbangɨ kat mɨna yelavɨtɨgangwuk. Angwula maawut ana yelavɨtɨgangwuk. Ngwuk kap plet nɨma njɨvwa kwuka ngu njangi lɨgangwuk. Ngwutna maawut kavle vak nɨma sakwat tɨgandɨ.
39 Então o Senhor disse a ele:
40 God mbangɨ mɨna ana kwutndɨ. Maawut nɨmbun kwutndɨ. Ngwuk manda kat kavle vat yelavɨka lɨga ngwuk.
40 Seus tolos! Quem fez o lado de fora não é o mesmo que fez o lado de dentro?
41 Ngwutna kwanda kwanda nda sanya lapman nɨmba kat kwingweyan apma vat tɨgiyangwuk.
41 Portanto, deem aos pobres o que está dentro dos seus copos e pratos, e assim tudo ficará limpo para vocês.
42 Ngwuk Ferisi ngwuk kat miwa yiga lɨgowun. Ngwuk kavle yigiyangwuk. Ngwutna kamwin, ngwutna lomba, ngwutna nyangwa mbaapma tamba vɨli taagalaa God kat kɨta mbaapma kwilɨgangwuk. Wan nɨma njɨvwa kwutɨngwa. Ngwuk Godna apma vak kwagalalaa ndɨ kat ana woviyaguga lɨgangwuk. God kat kwilɨngwa vat kavle vat ana ndɨ. God kat yelavɨtapman yetɨlingwa vak kavle vatna.
42 — Ai de vocês, fariseus! Pois dão para Deus a décima parte até mesmo da hortelã, da arruda e de todas as verduras, mas não são justos com os outros e não amam a Deus. E são exatamente essas coisas que vocês devem fazer sem deixar de lado as outras.
43 Ngwuk Ferisi ngwuk kat miwa yiga lɨgowun. Ngwuk kavle yigiyangwuk. Yisolaa lɨnja ngay wuleilaa njambwi nɨmbana tɨgɨpmba ndaa lɨvat walɨgangwuk. Nat nɨmba ngwuk kat ngepmamba vɨlaa njambwi nɨmba ndi waa wanjangat walɨgangwuk. Kavle vatna.
43 — Ai de vocês, fariseus! Pois gostam demais dos lugares de honra nas
44 Ngwuk Ferisi ngwuk kat miwa yiga lɨgowun. Ngwuk tamba Moses kwiya nyaangɨt sɨmogwi lɨga nɨmba ngwutno ngwuk kat miwa yiga lɨgowun. Ngwuk kavle yigiyangwuk. Ngwuk pagwunja mat mat vla lɨgangwuk. Mat mat tagumba veilɨganɨn waa ana nat nɨmba yelavɨtɨgandi waa wandɨ Jisas.
44 — Ai de vocês! Pois são como sepulturas que não se veem, sepulturas que as pessoas pisam sem perceber.
45 Jisas walɨndɨ maa ndina ngepma vat kat vɨga la kɨta nyan Jisas kat wandɨ. Sɨmogwi lɨga nyan Ferisi kat kai wama nyaangɨt nɨno nɨna lak yalɨngandɨ. Wupma ana vɨga lɨgamɨn? Waa wandɨ mala Jisas ndɨ kat wandɨ.
45 Então um mestre da Lei disse a Jesus: — Mestre, falando assim, o senhor está nos ofendendo também.
46 Ngwutno ngwuk kat miwa yilɨgowun. Kavle yigiyangwuk. Ngwuk nat nɨmba kat nɨma sakwat njambiya taagangwuk maa ndi nɨma sakwat njsvwa kwutɨgandi. Ndi kat anan yelavɨka lɨgangwuk. Nɨma sakwat njɨvwa kwupandi walaa ndi kat nat njambiya ana taakagiyanɨn waa ana walɨgangwuk.
46 Jesus respondeu:
47 Ngwuk kat miwa yilɨgowun. Kavle yigiyangwuk. Ngwutna tamba la ngwak walanga God waa nyaangɨt mbuta nɨmba kat vatnyandi. Ngwuk ngwutnayɨ profetna mat mat yelagalɨgangwuk. Ngwutna ngwak walagana maawut klalaa lɨgangwuk.
47 Ai de vocês! Pois fazem túmulos bonitos para os
48 Ngwutna ngwak walanga profet kat vatnyanja vat apma vatna waa yelavɨtɨgangwuk. Vatnyandi maa ngwut mat mat yelagalɨgangwuk. Yelagalingwa vak vɨlaa vatnyanja vat apma vatna waa yelavɨtɨngwa vak vɨga lɨganɨn.
48 Com isso vocês mostram que concordam com o que os seus antepassados fizeram, pois eles mataram os profetas, e vocês fazem túmulos para eles.
49 Tamba yinja vak kat God tamba wandɨ. “Wuna nyaangɨt waiga profet aposel wowun maa yigiyandi. Profetna aposelna nat nɨmba kat vatnyagiyandi. Nat nɨmba kat njɨka waga waigandi” waa tamba wandɨ God.
49 Por isso a Sabedoria de Deus disse: “Mandarei para eles profetas e mensageiros, e eles matarão alguns e perseguirão outros.”
50 Tamba la profet vatnyanja vatna nglambi ngwutnamba tɨgiyandɨ.
50 Por causa disso esta gente de hoje será castigada pela morte de todos os profetas assassinados desde a criação do mundo,
51 Njambwi la nyan Ebel ndɨ kat tat vatnyandi. Vatnyaga yiga ngɨni Sekaraia kat vatnyandi. Ndɨ Godna ngay wuleilaa God kat kwunatɨnja njambɨmba ngwaymba lɨga tɨndɨ, vatnyandi. Ndi kat vatnyanja vatna nglambi aywaa ngwutnamba tigiyandɨ.
51 começando pela morte de Abel até a morte de Zacarias, que foi assassinado entre o altar e o
52 Ngwuk njambia taagala lɨga nɨmba ngwuk kat miwa yiga ligowun. Kavle yigiyangwuk. Apma vat klanjeya yambɨ ngwuk tɨvɨngwuk. Wan apma vat ngwuk ana klangwuk. Nat nɨmba klavat yinjangat kai wangwukk.
52 — Ai de vocês, mestres da Lei! Pois guardam a chave que abre a porta da casa da Sabedoria. E assim nem vocês mesmos entram, nem deixam os outros entrarem.
53 Jisas walɨndɨ maa tamba Moses kwiya nyaangɨt sɨmogwi la nɨmbagwi Ferisio ndɨ kat nɨma sakwat nyaangɨt wagalandi.
53 Quando Jesus saiu dali, os mestres da Lei e os fariseus começaram a criticá-lo com raiva e a lhe fazer perguntas sobre muitos assuntos.
54 Kavle nyaangɨt nɨn kat wandeyan ndɨ kat kotmak kaligiyanɨn waa yelavɨka nɨma sakwat nyaangɨt wagalandi.
54 Eles queriam levá-lo a dizer alguma coisa que pudesse lhes servir de motivo para acusá-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.