Lucas 10
GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs NTLH
1 Ngɨni njambwi nyan 70 nɨmba kat wandɨ maa ndi ngepma ngepma vɨli vɨli yindi tata. Yingwa ngepma ngɨni yigiyowun waa wandɨ Jisas.
1 Depois disso o Senhor escolheu mais setenta e dois dos seus seguidores e os enviou de dois em dois a fim de que fossem adiante dele para cada cidade e lugar aonde ele tinha de ir.
2 Jisas ndi kat wandɨ. yingweya ngepma ambugat vla lɨgandɨ. Nɨma sakwat kɨlɨnja nda tamba ak wulaa lɨgandɨ. Sɨgɨkiya nɨmba kai. Ambugat vɨga la njambwi nyan kat wagala ngwula. Sɨgɨkiya nɨmba kat ay wandɨ, yigiyandi waa wagala ngwula.
2 Antes de os enviar, ele disse:
3 Ngwutno ay ngwula. Nɨma waala mat sip sip kat valɨnjeya vak vla yingweya ngepma nɨmba ngwuk kat kavle vat yigiyandi.
3 Vão! Eu estou mandando vocês como ovelhas para o meio de lobos.
4 yimbwi mandɨt su ke kalingwa. Ava yambɨ yiga vɨngweya nɨmba kat ke ngambuga. Vɨga kwagalalaa kwiyatapman aymba ngwuk.
4 Não levem bolsa, nem sacola, nem sandálias. E não parem no caminho para cumprimentar ninguém.
5 Wuna ngay yagwa waa kɨta nyan wandeyan ngwuk apma vak alɨ ngwula walaa wulei.
5 Quando entrarem numa casa, façam primeiro esta saudação: “Que a paz esteja nesta casa!”
6 Wuleingwa ngaymba la nɨmba ngwuk kat apma vat yinjeyan ndi kat apma vat alɨ ngwula waa wangwa vak ndinamba tɨgiyandɨ. Ngwuk kat kavle vat yinjeyan wangwa nyaangɨt ndinamba ana lɨgiyandɨ. Wan nyaangɨt lungwamataa ngwula lak yaigandɨ.
6 Se um homem de paz morar ali, deixem a saudação com ele; mas, se o homem não for de paz, retirem a saudação.
7 Wuleingwa ngaymba alɨ ngwula. Ngay ngay ke yiga. Wuleingwa ngaymba lɨga ngwuk kat kwilɨnja kɨgɨnda ngu agɨ ngwula. ngwuk njɨvwa kwutɨga nɨmba ngwuk. Ngwuk kat kwilɨnjeya kɨgɨnda ngwula wenga vla lɨgandɨ.
7 Fiquem na mesma casa e comam e bebam o que lhes oferecerem, pois o trabalhador merece o seu salário. Não fiquem mudando de uma casa para outra.
8 Ngepma wuleilaa ngwuk kat kwilɨnja kɨgɨnda agɨ ngwula.
8 — Quando entrarem numa cidade e forem bem-recebidos, comam a comida que derem a vocês.
9 Ndina ngepmana yelogwen kat ta nɨmba kat kwunak ngwula. God ngwuk kat kwunatndeya vak tamba ngway tologandɨ waa ndi kat ambuk.
9 Curem os doentes daquela cidade e digam ao povo dali: “O
10 Kɨta ngepma wuleingwuk, ngwuk kat kai wanjeyan ndina ngepma kwagala ngwula.
10 Porém, quando entrarem numa cidade e não forem bem-recebidos, vão pelas ruas, dizendo:
11 Ngepma alagumba tɨga ngwutna man mbaw vɨvlɨlaa ndi kat awamba. ngwuk kavle vat yingwuk. God ngwuk kat kwuntndeya vak ngwuk kat tamba ngway tologandɨ, kai wangwuk. Ngi kat tɨga nɨna man mbaw vɨvlɨlɨganɨn waa awa.
11 “Até a poeira desta cidade que grudou nos nossos pés nós sacudimos contra vocês! Mas lembrem disto: o Reino de Deus chegou até vocês.”
12 Ngɨni God kavle nɨmba kat sɨgiya nandinya ngɨni wan ngepma kavle yigiyandɨ. Tamba la kavle vat ta ngepma Sodom walɨnja ngepma kavle vat ya vak kat wan ngepma kavle vat yindeya vak kwulakiyandɨ. Ngwuk kat woseka ana wowun.
12 E Jesus disse mais isto:
13 Nat ngepma vɨlɨlɨk kɨngivat tɨgandɨ. Kan ngepma vɨlɨlɨk Korasinogwio Betsaido. Kan ngepma nɨmba nɨma sakwat nɨma njɨvwa kwutuwa njɨvwa vɨlaa nyaangɨt wupmak kat kai wandi. Nat ngepma vɨlɨlɨk Taiaogwio Saidono wuleilaa kwukwa nɨma njɨvwa kwukewan ndi nyaangɨt wukendi. Nyaangɨt wutaa kavle maawut kwagalalaa mandɨt kupi maawut yelavɨka lɨgendi. Nɨn tak nɨmamba kavle vat yinɨn waa yelavɨka lɨgendi.
13 Jesus continuou:
14 Ngɨni God kavle nɨmba kat sɨgiya nandinya Taiaogwio Saidona ngepma nɨmba kat nɨmamba ana sɨgiyandɨ. Korasinogwio Betsaidana ngepma nɨmba kat nɨmamba sɨgiyandɨ.
14 No Dia do Juízo, Deus terá mais pena de Tiro e de Sidom do que de vocês, Corazim e Betsaida!
15 Kapaneam walɨnja ngepma nɨmba ndino wupma. Ndi kupma yelavɨtɨgandi. Nɨn apma vat tɨga nɨmba nɨn. Nɨn nyinangwut tɨga nɨmba vla lɨganɨn God ndi kat vɨlaa kavle nɨmba ngwuk waa walaa ndi kat sɨlaa ya vɨtɨga kavamba taagagiyandi waa wandɨ Jisas.
15 E você, cidade de Cafarnaum, acha que vai subir até o céu? Pois será jogada no
16 Jisas walaa wundi 70 nɨmba kat wandɨ. Ngwutna nyaangɨt wutɨga nɨmba wuna nyaangɨt wutɨga nɨmba vla lɨgandi. Wun kat kai walɨga nɨmba wun kat ay waa nyan kat kai walɨga nɨmba vla lɨgandi. Aywaa kɨta vatna.
16 Então disse aos discípulos:
17 70 nɨmba yalaa solat sɨga Jisas kat wandi. Njambwi nyan mɨna sɨ waga kavle waagan savɨlɨlɨnɨn, yindi. Nɨna nyaangɨt wutndi waa wandi maa Jisas ndi kat wandɨ.
17 Os setenta e dois voltaram muito alegres e disseram a Jesus: — Até os demônios nos obedeciam quando, pelo poder do nome do senhor, nós mandávamos que saíssem das pessoas!
18 Seten kat kwulatɨngwa vat vɨga lɨgowun. Ndɨ mbambala nyinangwupmba lɨga njambwi nyan ana ndɨ. Ndɨ tamba ndaiga kavle kavamba lɨgandɨ, vɨwun.
18 Jesus respondeu:
19 Ngwuk kat kwondu kwiwun. Kavle kamboy ngwuk kat valɨleyan ana kavle yigiyangwuk. Ngwuk kat kwiwa kwondu vɨga lɨgiyandɨ. Seten kat kwulakiyangwuk. Nat kavle nda ana ngwuk kat kavle yigiyandɨ. Ngwuk kat kwiwa kwondu vɨga lɨgiyandɨ.
19 Escutem! Eu dei a vocês poder para pisar cobras e escorpiões e para, sem sofrer nenhum mal, vencer a força do inimigo.
20 Kavle waagan ngwutna nyaangɨt wutnja vak kat yelavɨka ke nɨmamba solat sɨga. Wan nɨma nda ana ndɨ. nyinangwupmba lɨga njambwi nyan nɨna sɨ pɨlɨwutaa nyinangwutnat kaligiyandɨ waa yelavɨka nɨmamba solat sɨga alɨ ngwula. Wan nɨma nda.
20 Porém não fiquem alegres porque os espíritos maus lhes obedecem, mas sim porque o nome de cada um de vocês está escrito no céu.
21 Tɨga lɨga Godna waagan Jisasna maawupmba ngwandɨlɨndɨ maa solat sɨga nyaek kat wandɨ. Nyaek wamɨn maa mbutuwa nyaangɨt kan kɨpmana nambuo lɨga nɨmba wuka kwagala lɨgandi. Ana yelavɨtɨgandi. Wamɨn mala kwo nɨmba ndi nambu lapman nɨmba yelavɨtɨgandi. Yima vat apma vatna.
21 Naquele momento, pelo poder do Espírito Santo, Jesus ficou muito alegre e disse:
22 Nyaek, kwutuwa njɨvwamɨnamba aywaa klawun. Wuna angwa vat kan kɨpmana nɨmba ana vɨga lɨgandi. Mɨn mɨna nyana angwa vak vɨga lɨgamɨn. Kan kɨpmana nɨmba mɨna angwa vak ana vɨga lɨgandi. Wun kɨt nyan mɨna wuna nyaekna angwa vak vɨga lɨgowun. Mɨna angwa vak sɨmogwi luwa nɨmba ndino vɨga lɨgandi waa nyaek kat walaa
22 — O meu Pai me deu todas as coisas. Ninguém sabe quem é o Filho, a não ser o Pai; e ninguém sabe quem é o Pai, a não ser o Filho e também aqueles a quem o Filho quiser mostrar quem o Pai é.
23 ndɨna mbaapma nɨmba kat wandɨ. Ndɨna mbaapma nɨmba kat ana pagwundɨ. Nat kwo nɨmba kat pagwuga wandɨ. Vɨlɨngwa vat apma vatna. Vɨlaa apma vat tɨlɨgangwuk.
23 Então Jesus virou-se para os discípulos e disse só para eles:
24 Tamba la profet tamba la njambwi king vɨlɨngwa vat ndi tamba vivat wandi. Ndi ana vɨndi. Wutɨngwa nyaangɨt ndi tamba wupmat wandi. Ana wutndi waa wandɨ Jisas.
24 Eu afirmo a vocês que muitos
25 Ndina ngepma vak vɨga la nyan kɨta Jisas apma nyaangɨt mbukiyandɨ? E? Kavle nyaangɨt mbukiyandɨ? Waa yelavɨtaa Jisas kat kɨta nyaangɨt wagalandɨ. Sɨmogwi lɨga nyan, anda apma njɨvwa kwutaa njɨmbla njɨmbla apma vak yiga yetɨweya vak klaigowun waa wagalandɨ.
25 Um mestre da Lei se levantou e, querendo encontrar alguma prova contra Jesus, perguntou: — Mestre, o que devo fazer para conseguir a vida eterna?
26 Wagalandɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ. Tamba Moses kwiya nyaangɨt angamak pɨlɨwutndɨ. Tamba vɨmɨn? E? Ana vɨmɨn? Waa wandɨ maa wan nyan wandɨ.
26 Jesus respondeu:
27 Tamba vɨwun. Kupma pɨlɨwutndɨ.
27 O homem respondeu: — “Ame o Senhor, seu Deus, com todo o coração, com toda a alma, com todas as forças e com toda a mente. E ame o seu próximo como você ama a você mesmo.”
28 Wandɨ maa ngiyambak wama. Wupma yimeyan apma vat tɨgiyamɨn waa wandɨ Jisas.
28 — A sua resposta está certa! — disse Jesus. — Faça isso e você viverá.
29 Kwo wagalandɨ waa yelavɨpmbandɨ walaa nat nyaangɨt Jisas kat wagalandɨ. Kwunakweya nɨmba anda nɨmba ndi waa wagalandɨ.
29 Porém o mestre da Lei, querendo se desculpar, perguntou: — Mas quem é o meu próximo?
30 Jisas wutaa ndɨ kat wapuseput mbutndɨ. Judana kɨta nyan Jerusalem kwagalalaa Jerikoat ndaindɨ. Yilɨndɨ mala sɨkwutɨga nɨmba ndɨ kat yaa vɨlaa ndɨ kat viyaga ndɨna nda ndɨna waavwi sɨkwuka klalaa yindi. Ndɨ kiya mɨna lɨndɨ.
30 Jesus respondeu assim:
31 Tɨga lɨga God kat kwuntɨga kɨta nyan wan yambɨmba yandɨ. Yalaa ndɨ kat vɨlaa yambɨna nat naangɨmba yindɨ.
31 Acontece que um sacerdote estava descendo por aquele mesmo caminho. Quando viu o homem, tratou de passar pelo outro lado da estrada.
32 Tɨga lɨga nat nyan Livaina yelangɨ nyan wan yambɨmba yandɨ. Yalaa ndɨ kat vɨlaa yambɨna nat naangɨmba yindɨ.
32 Também um
33 Tɨga lɨga Sameriana kɨta nyan wan yambɨmba yandɨ. Sameriana nɨmba ndi Judana maama nɨmba ndi. Viyanja Juda vɨlaa ndɨ kat maawut yelavɨka lɨndɨ.
33 Mas um
34 Ndɨ kat yaa vɨlaa ndɨ kat viyanja nglaw marasin taagalaa waavwimba ngindɨ. Ngilaa ndɨno donkina mbunimba ndɨ kat kwutaa wokega taagalaa kalindɨ. Haus pasindia kalindɨ. Wan ngan ndɨ kat vɨga lɨndɨ.
34 Então chegou perto dele, limpou os seus ferimentos com azeite e vinho e em seguida os enfaixou. Depois disso, o samaritano colocou-o no seu próprio animal e o levou para uma pensão, onde cuidou dele.
35 Nat ngambi haus pasindia vɨga la nyan kat dola vɨlɨlɨk kwilaa wandɨ. Ndɨ kat kwunaka vɨga lɨgiyamɨn. Ndɨ kat kwunapmak nat sanya yaagimeyan yilaa yalaa mɨn kat awat kwigiyowun waa walaa yindɨ. Waa Jisas wapuseput mbutaa wan nyan kat wandɨ.
35 No dia seguinte, entregou duas moedas de prata ao dono da pensão, dizendo:
36 Wan wapuseput mbukwa kuvut nɨmbana anda nyan ndɨna nda sɨkwukna nyan kat apma vat yindɨ waa Jisas wagalandɨ maa wan nyan wandɨ.
36 Então Jesus perguntou ao mestre da Lei:
37 Ndɨ kat kunakna nyan apma vat ya nyana waa wandɨ maa mɨn wupma yiga yetɨ mɨla waa wandɨ Jisas.
37 — Aquele que o socorreu! — respondeu o mestre da Lei. E Jesus disse:
38 Yiga lɨga ngepma kɨta wuleindi. Wan ngepmana kɨta lagwa Jisas kat lɨla ngayat yagwa walaa kalilɨ. Lɨla sɨ Mata.
38 Jesus e os seus discípulos continuaram a sua viagem e chegaram a um povoado. Ali uma mulher chamada Marta o recebeu na casa dela.
39 Lɨla yakwa lagwana sɨ Maria. Jisasngay wuleilaa nyaangɨt ngambulɨndɨ, Maria ndɨna man ngandɨmba ndaa lɨga wutɨ.
39 Maria, a sua irmã, sentou-se aos pés do Senhor e ficou ouvindo o que ele ensinava.
40 Mata ana kwo lɨlɨ. Lɨ nɨmba sakwat njɨvwa kwuka kɨgɨnda kwutɨlɨ. Kɨgɨnda kwuka Jisas kat yalaa walɨ. Njambwi nyan wun njɨvwa kapma kwutɨgowun. Ana vɨga lɨgamɨn? Wuna yakwa lagwa kat wamɨn mala yalaa wunagwinala njɨvwa kwukiyalɨ waa walɨ mata.
40 Marta estava ocupada com todo o trabalho da casa. Então chegou perto de Jesus e perguntou: — O senhor não se importa que a minha irmã me deixe sozinha com todo este trabalho? Mande que ela venha me ajudar.
41 Walɨ maa Jisas wandɨ. Mata nɨma sakwat mandɨp mandɨp nda kat yelavɨka lɨganyɨn.
41 Aí o Senhor respondeu:
42 Apma nda kɨta ana yelavɨka lɨganyɨn. Kan apma nda kat yelavɨka lɨgalɨ. Wuna nyaangɨt wupmak walɨ. Lɨ kat ke kai waa waa wandɨ Jisas.
42 mas apenas uma é necessária! Maria escolheu a melhor de todas, e esta ninguém vai tomar dela.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.