João 5

GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Tɨga lɨga Judana pesto vɨvat Jisas Jerusalemat yindɨ.
1 Depois disso, Jesus voltou a Jerusalém para uma das festas religiosas dos judeus.
2 Jerusalem tɨga sip sip klalɨnja kava ngwaymba waangu ngu lɨgandɨ. Wan waangu la kavamba wegwuga mbale tambanat kwutndi, lɨndɨ. Wan nguna sɨ Hibruna kwundimba Betesda wandi.
2 Dentro da cidade, junto à porta das Ovelhas, ficava o tanque de Betesda, com cinco pátios cobertos.
3 Wan mbalemba yelogwen kat ta nɨmba nɨma sakwat yiga tɨlɨndi. Nat nɨmba mɨni kiyaa nɨmba. Nat nɨmba kaawiya kɨla nɨmba. Yilaa ngu biyaiga vak kat kwaiga mbalemba lɨndi.
3 Ficavam ali cegos, mancos e paralíticos, uma multidão de enfermos, esperando um movimento da água,
4 Nat njɨmbla God wandɨ maa ensel ngumba ndandɨ maa ngu biyalɨndɨ, vɨlaa tak wan ngu wuleigiyaa nyan kwo lɨgiyandɨ. Yelogwen ngɨlɨgiyandɨ.
4 pois um anjo do Senhor descia de vez em quando e agitava a água. O primeiro que entrava no tanque após a água ser agitada era curado de qualquer enfermidade que tivesse.
5 Wumba la kɨta nyan naambi 38 yelogwen kat tɨlɨndɨ. Ndɨ nguat kawiga lɨndɨ.
5 Um dos homens ali estava doente havia 38 anos.
6 Jisas ndɨ kat vɨlaa maawupmba yelavɨtndɨ. Wan nyan naambi nɨma sakwat yelogwen kat tɨlɨndɨ waa yelavɨtaa ndɨ kat wagalandɨ. Yelavɨka lɨman mɨna mbangɨ kwo lɨndangat yelavɨka lɨgamɨn? Waa wagalandɨ.
6 Quando Jesus o viu e soube que estava enfermo por tanto tempo, perguntou-lhe: “Você gostaria de ser curado?”.
7 Wandɨ maa yelogwen kat ta nyan Jisas kat wandɨ. Ngu biyalɨndɨ maa wun kat kwutaa ngumba laagagiyaa nyan kai. Ngu kat yilɨwun maa nat nyan taka yilɨgandɨ waa wandɨ.
7 O homem respondeu: “Não consigo, senhor, pois não tenho quem me coloque no tanque quando a água se agita. Alguém sempre chega antes de mim”.
8 Wandɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ. Laap mɨla. Sɨndu kwaalɨma nda laataa mbaka kwutaa kali waa wandɨ.
8 Jesus lhe disse: “Levante-se, pegue sua maca e ande!”.
9 Jisas wandɨ maa wan nyana yelogwen ngɨlɨndɨ maa sɨndu kwalɨnda nda mbaka kwutaa kalindɨ. Wan Jisas ndɨ kat kwunatnda nandinya Judana nɨma nandinya. Njɨvwa lapman nandinya.
9 No mesmo instante, o homem ficou curado. Ele pegou sua maca e começou a andar. Uma vez que esse milagre aconteceu no sábado,
10 Yelogwen kat kwa nyan sɨndu kwalɨnda nda kwutaa kalindɨ maa Juda ndɨ kat vɨlaa walɨndi. Wan mandana yilɨma. Mbambala kan nandinya njɨvwa lapman nandinya. Manda kat nɨna njambiya kat kai walaa sɨndu kwalɨma nda kwutaa kalilɨgamɨn waa ndɨ kat walɨndi.
10 os líderes judeus disseram ao homem que havia sido curado: “Hoje é sábado! A lei não permite que você carregue essa maca!”.
11 Wandi maa wandɨ. Wun kat kwunata nyan sɨndu kwalɨma nda kali waa wun kat wandɨ maa kalilɨgowun waa wandɨ.
11 Mas ele respondeu: “O homem que me curou disse: ‘Pegue sua maca e ande’”.
12 Wandɨ maa ndɨ kat wagalandi. Sɨndu kwalɨma nda kwutaa kali waa kandana mɨn kat waa waa wagalandi.
12 “Quem foi que lhe disse uma coisa dessas?”, perguntaram eles.
13 Yelogwen kat kwa nyan Jisasna sɨ ana vɨga wuka lɨndɨ. Jisas ndɨ kat kwunataa kwagalalaa yindɨ. Wan ndɨ kat kwunatnda kavamba nɨma sakwat nɨmba yisolaa lɨndi.
13 O homem não sabia, pois Jesus havia desaparecido no meio da multidão.
14 Ngɨni wan nyan God kat kwunatɨnja ngay wuleindɨ maa Jisas ndɨ kat vɨlaa wandɨ. Mɨn tamba apma vat kwo lɨgamɨn. Kavle vat yiga yetɨlɨma vak kwagalalaa apma vapmba yetɨgiyamɨn. Kavle vat yiga yetɨmeyan ngɨni mɨna mbangɨ nɨmamba kavle yigiyandɨ waa wandɨ Jisas.
14 Mais tarde, Jesus o encontrou no templo e lhe disse: “Agora você está curado; deixe de pecar, para que nada pior lhe aconteça”.
15 Wandɨ maa wan nyan yilaa Juda kat wandɨ.
15 O homem foi até os líderes judeus e lhes disse que tinha sido Jesus quem o havia curado.
16 Jisas ndɨ kat njɨvwa lapman nandinyamba yinda vak kat vɨlaa Juda Jisas kat kai walaa ndi nɨma kavle vat yilɨndi. Ndɨ kat vatnyavat yelavɨka lɨndi.
16 Então os líderes judeus começaram a perseguir Jesus por não respeitar as regras do sábado.
17 Yelavɨka lɨndi maa Jisas ndi kat vɨlaa wandɨ. Wuna nyaek God ndɨ mbambala njɨvɨwa lwitɨgamdɨ. Wuno njɨvwa kwutɨgowun. Kɨta kɨta kwutɨgali waa ndi kat wandɨ.
17 Jesus, porém, disse: “Meu Pai sempre trabalha, e eu também”.
18 Wanda nyaangɨt wutaa Juda ndɨ kat vatnyavat nɨmamba yelavɨka lɨndi. Tak njɨvwa lapman nandinyamba njɨvwa kwuta vak vɨlaa ndɨ kat vatnyavak tɨndi. Mbambala God wuna nyaekna, kɨta kɨta njɨvwa kwutɨgali wanda vak kat wutaa ndɨ kat vatnyavak nɨmamba yelavɨka lɨndi. Wun Godno kɨta njambwi li waa walɨnda nyaangɨt kat wutaa aki wandi.
18 Assim, os líderes judeus se empenharam ainda mais em encontrar um modo de matá-lo, pois ele não apenas violava o sábado, mas afirmava que Deus era seu Pai e, portanto, se igualava a Deus.
19 Jisas wandi maa Jisas ndi kat wandɨ. Ngwuk kat woseka ana waigowun. Wun Godna nyan avla wuna yelavɨk vapmba ana njɨvwa kwutɨgowun. Wuna nyaek kwutɨga njɨvwa vɨlaa kwutɨnda njɨvwa vla kwutɨgowun. Kwutɨnda njɨvwa mɨna wun ndɨna nyan kwutɨgowun. Kapma njɨvwa ana kwutɨgowun.
19 Jesus respondeu: “Eu lhes digo a verdade: o Filho não pode fazer coisa alguma por sua própria conta. Ele faz apenas o que vê o Pai fazer. Aquilo que o Pai faz, o Filho também faz.
20 Wuna nyaek vɨga lɨga kwutɨnda vak aywaa wun kat vɨsɨmogwi lɨgandɨ. Ngɨni wun kat nɨma vɨlaa ngɨpaliga ndaigangwuk.
20 Pois o Pai ama o Filho e lhe mostra tudo que faz. Na verdade, o Pai lhe mostrará obras ainda maiores que estas, para que vocês fiquem admirados.
21 God kiyalaa lɨgiyaa nɨmba kat wandɨ maa laakiyandi. Wuno ndɨna nyan kavle vat ya nɨmba kat wuna maawupmba yelavɨtaa wowun mala ndi laataa apma vak yetɨgiyandi.
21 Pois assim como o Pai dá vida àqueles que ele ressuscita dos mortos, também o Filho dá vida a quem ele quer.
22 God ndinyangu kat lɨgiyaa vak kat vɨlaa ana sɨga nagugiyandɨ. Sɨga nagulɨndeya njɨvwa wuna lak kwindɨ, sɨga nagugiyowun.
22 Além disso, o Pai não julga ninguém, mas deu ao Filho autoridade absoluta para julgar,
23 Mbambala ngwuk Godna sɨ kwutaa katsolɨgangwuk. Wun Godna nyan wun wuna sɨ kwutaa katsongwangat God wun kat sɨga naguweya njɨvwa kwindɨ. God wandɨ maa yawun. Wuna sɨ kwutaa katsolapman yingweyan Godna sɨ ana kwutaa katsolɨgangwuk.
23 para que todos honrem o Filho como honram o Pai. Quem não honra o Filho certamente não honra o Pai, que o enviou.
24 Ngwuk kat woseka ana waigowun. Kɨta nyan wuna nyaangɨt wutaa God wandɨ maa yandɨ waa yelavɨtndeyan wan nyan njɨmbla njɨmbla apma vat tɨgiyandɨ. Ngɨni God ndɨ kat ana sɨgiyandɨ. Wan nyan kiyaa lɨga laakna nyan vla lɨgiyandɨ.
24 “Eu lhes digo a verdade: quem ouve minha mensagem e crê naquele que me enviou tem a vida eterna. Jamais será condenado, mas já passou da morte para a vida.
25 Ngwuk kat woseka ana waigowun. Wan yaiga njɨmbla mbambala tamba yandɨ. Mbambala kavle vak ya nɨmba kat wun Godna nyan waa nyaangɨt wutaa ndi kwo apma vak tɨgiyandi. Kiyalaa lɨga laakna nɨmba lɨgiyandi.
25 “E eu lhes asseguro que está chegando a hora, e de fato já chegou, em que os mortos ouvirão minha voz, a voz do Filho de Deus. E aqueles que a ouvirem viverão.
26 God kavle vat ya nɨmba kat apma vak ndi kat kwindeya vla wuno Godna nyan wupma kwilɨgowun. God wandɨ maa kwilɨgowun.
26 O Pai tem a vida em si mesmo, e concedeu a seu Filho igual poder de dar vida,
27 Wun kat ndinyangu yiga yetɨlɨga vak sɨga naguweya kwondu kwindɨ God. Wun God yilɨga vapmba ndinyangu kat yilɨga nyan wun.
27 e lhe deu autoridade para julgar a todos, porque ele é o Filho do Homem.
28 Wan waluwa nyaangɨt wutaa ke ngɨpaliga ndangweya ngɨni kiyalaa waangumba lɨga nɨmba God waiga nyaangɨt wukiyandi.
28 Não fiquem tão surpresos! Na verdade, vem o tempo em que todos os mortos ouvirão, em seus túmulos, a voz do Filho de Deus
29 Wutaa laakiyandi. Apma vat yeta nɨmba njɨmbla njɨmbla apma vat tɨnjeya vak klavak laakiyandi. Kavle vak yeta nɨmba njɨmbla njɨmbla kavle vat tɨnjeya vak klavak laakiyandi.
29 e ressuscitarão. Aqueles que fizeram o bem ressuscitarão para terem vida eterna, e aqueles que continuaram a fazer o mal ressuscitarão para serem julgados.
30 Wunai yelavɨka lɨga vapmba ana njɨvwa kwutɨgowun. Wuna nyaek waiga nyaangɨt wutaa ndinyangu kat vɨlaa sɨga nagulɨgowun. Ana sɨmblan sɨga nagulɨgowun. Wuna maawupmba ana sɨga nagulɨgowun. Wuna nyaek yelavɨka lɨga maawupmba sɨga nagulɨgowun. Ndɨ wandɨ maa yawun.
30 Não posso fazer coisa alguma por minha própria conta. Julgo conforme aquilo que Deus me diz. Logo, meu julgamento é justo, pois não faço minha própria vontade, mas a vontade do Pai, que me enviou.”
31 Wun njambwi nyan wun wuna sɨ avla waweyan wan ana nglaatndɨ.
31 “Se eu testemunhasse a respeito de mim mesmo, meu testemunho não seria válido.
32 Njambwi nyan tuwa vat nat nyan mbutɨgandɨ. Ndɨ wan nyan woseka walɨga nyan ana ndɨ.
32 Mas há outro que também testemunha sobre mim, e eu lhes asseguro que tudo que ele diz a meu respeito é verdadeiro.
33 Vɨlɨgowun. Njambwi nyanat tuwa vat nat nyan tamba mbutndɨ. Ndɨna sɨ Jon. Tak wangwuk maa nat nɨmba Jon kat wagalavat yindi. Wagalandi maa njambwi nyanat tuwa vak Jon mbutndɨ ndi kat.
33 Vocês enviaram investigadores para ouvir João, e o testemunho dele sobre mim é verdadeiro.
34 Kan kɨpmana nɨmba njambwi nyanat tuwa vat wanjeyan wan nɨma vat ana ndɨ. Jon ndɨ apma nyana waa ngwuk yelavɨka lɨgangwuk. Ngi kat tɨga Jon njambwi nyanat tuwa vak tamba mbutndɨ waa ngwuk kat mbukwun. Mbambala mandɨt maawut sɨkngwangat ngwuk kat wowun.
34 Claro que não tenho necessidade alguma de testemunhas humanas, mas digo estas coisas para que vocês sejam salvos.
35 Jon ya sagalanja lam vla lɨndɨ. Ndɨnai waa nyaangɨt kat wutaa samat woviyaguga lɨngwuk.
35 João era como uma lâmpada que queimava e brilhava e, por algum tempo, vocês se empolgaram com a mensagem dele.
36 Njambwi nyanat tuwangat Jon walɨga nyaangɨt kat kwulakiya nyaangɨt ngilɨga. Wuna nyaek kwindɨ, kwutuwa njɨvwa kat vɨlaa njambwi nyanat tuwa vak vɨlɨgangwuk. God wandɨ, yaa nyan wun tuwa vak kat vɨlɨgangwuk.
36 Mas eu tenho um testemunho maior que o de João: as obras que realizo. O Pai me deu essas obras para concluir, e elas provam que ele me enviou.
37 Wuna nyaek wun kat ay waa nyan ndɨno njambwi nyanat tuwa vak ngwuk kat mbutɨndɨ. Ngwuk ndɨna kwundi ana wuka lɨgangwuk. Kavle maawut yelavɨka ndɨna sɨ wuka ndɨna mɨndama ana vɨga lɨgangwuk.
37 E o Pai, que me enviou, testemunhou, ele próprio, a meu respeito. Vocês nunca ouviram sua voz, nem o viram pessoalmente,
38 Ndɨnai waa nyaangɨt kat ngwutna maawupmba ana yelavɨka lɨgangwuk. Ndɨ ay wandɨ, yaa nyan kat ndɨ kat kai wangwuk.
38 e não têm sua mensagem no coração, pois não creem em mim, aquele que foi enviado por ele.
39 God wandɨ, tawmba la nɨmba pɨlɨwukna nyaangɨt vɨga njɨmbla njɨmbla apma vak tɨngweya vak kat kwatɨgangwuk. Wan tamba pɨoɨwukna nɨmba wun kat pɨlɨwutndi. Ngwuk ana vɨga wuka lɨgangwuk?
39 “Vocês estudam minuciosamente as Escrituras porque creem que elas lhes dão vida eterna. Mas as Escrituras apontam para mim!
40 Njɨmbla njɨmbla apma vat yetɨngweya vak wunamba klavak kat kai wangwuk.
40 E, no entanto, vocês se recusam a vir a mim para receber essa vida.
41 Wuna sɨ kwutaa katsongwangat kan nyaangɨt ngwuk kat ana mbutɨgowun.
41 “Sua aprovação não vale nada para mim,
42 Ngwuk kat vɨga lɨgowun. God ndinyangu kat woviyaguga lɨgangwuk. Vɨlɨgowun. Nat nɨmba kat woviyaguga lɨngwangat ngwuk kat kan nyaangɨt mbutɨgowun.
42 pois eu sei que o amor a Deus não está em vocês.
43 Wun nyaekna sɨmba yalaa lɨwun maa wun kat kai walɨgangwuk. Ngɨni nat nyan ndɨna sɨmba avla yalaa lɨndeyan ana ndɨ kat kai waigangwuk.
43 Eu vim em nome de meu Pai, e vocês me rejeitaram. Se outro vier em seu próprio nome, vocês o receberão.
44 God kɨta nyana sɨ kwutaa katsondeya vak ngwuk ana vɨga lɨgangwuk. Ngwuk awat sowat ngwutna sɨ mɨna kwutaa katsolɨgangwuk. Ngi kat tɨga God kɨta nyana sɨ kwutaa katsolɨnda vak ngwuk ana vɨga lɨgangwuk. Wan vak nɨma vakna. Wan nɨma vak kat kai walaa njambwi nyanat tuwa vak ana vɨga lɨgangwuk.
44 Não é de admirar que não possam crer, pois vocês honram uns aos outros, mas não se importam com a honra que vem do único Deus!
45 God kat yiga vɨlaa ndi kavle vat yindi waa ngwuk kat ana waigowun. Nɨna njambwi nyana waa walɨngwa nyan Moses ndɨ God kat vɨlaa ndi kavle ak yindi waa ngwuk kat mbutɨndɨ.
45 “Mas não sou eu quem os acusará diante do Pai. Moisés os acusará! Sim, Moisés, em quem vocês põem sua esperança.
46 Moses waa la kwundi wukengwan wunai walɨga kwundi wukengwuk. Ndɨ tamba la nyan Moses wuna sɨ waa pɨlɨwutndɨ.
46 Se cressem, de fato, em Moisés, creriam em mim, pois ele escreveu a meu respeito.
47 Pɨlɨwutnda nyaangɨt vɨlaa wupmak kat kai wangweyan wunai walɨga nyaangɨt ana wukiyangwuk. Kapma kapma nyaangɨt ana ndɨ.
47 Contudo, uma vez que não creem naquilo que ele escreveu, como crerão no que eu digo?”.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.