João 18
GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs NAA
1 Jisas wagalandɨ maa ndɨna mbaapma nɨmbonala wan kava kwagalalaa Kidron walɨnja ndandangɨ sɨwuka valɨgendi. Valɨgelaa apma mi wata la kavat wuleindi.
1 Depois de dizer isso, Jesus saiu juntamente com os seus discípulos para o outro lado do ribeiro de Cedrom, onde havia um jardim; e aí entrou com eles.
2 Wuleinja kava Jisas kat kamwin kwiya nyan Judas ndɨno vɨga lɨndɨ. Jisas ndɨna mbaapma nɨmbonala wan kava nɨma sakwat njambɨ yilɨndi.
2 Judas, o traidor, também conhecia aquele lugar, porque Jesus muitas vezes havia se reunido ali com os seus discípulos.
3 God kat kwunatɨga njambwi nɨmba Ferisio wandi maa njambwi la soldia kwo soldia kat wandɨ maa Judasonala kɨta vat yindi. Lam tuway nɨmbi nda kwutaa yindi Jisas kat kwupmat.
3 Tendo, pois, Judas recebido a escolta e alguns guardas da parte dos principais sacerdotes e fariseus, chegou a esse lugar com lanternas, tochas e armas.
4 Jisas ndɨ kat kavle vat yinjeya vak tak vɨga lɨndɨ. Ngi kat tɨga yiga wogwega ndi kat vɨndɨ. Vɨlaa wandɨ. Anda nyan kat kwatɨgangwuk waa wandɨ maa wandi.
4 Então Jesus, sabendo de tudo o que ia acontecer com ele, adiantou-se e perguntou-lhes:
5 Jisas Nasaretna nyan kat kwatɨganɨn waa wandi maa Jisas ndi kat wandɨ. Wunayɨ waa wandɨ. Kamwin kwiya Judas yaa soldiana nɨndɨmba lɨndɨ.
5 Eles responderam: — A Jesus, o Nazareno. Então Jesus lhes disse: Ora, Judas, o traidor, também estava com eles.
6 Wunayɨ waa wandɨ maa ndi kwup man veilaa vaaka kɨpmamba ndandi.
6 Quando Jesus lhes disse: “Sou eu”, recuaram e caíram por terra.
7 Ndandi maa Jisas ndi kat wagalandɨ. Ngwuk kanda kat kwaka yangwuk waa wagalandɨ ma ndi wandi. Jisas Nasaretna nyan kat kwaka nyanɨn waa wandi.
7 Jesus, de novo, lhes perguntou: Responderam: — A Jesus, o Nazareno.
8 Wandi maa Jisas ndi kat wandɨ. Wunayɨ. Tamba ngwuk kat wowun. Wun kat kwatɨgangwuk. Wunogwinala lɨga nɨmba kat ke kwukngweya. kwatɨngwa nyan wunayɨ waa wandɨ Jisas.
8 Então Jesus disse:
9 Tak Jisas ndɨna nyaek kat wandɨ. Wun kat kwima nɨmba kat apma vak vɨga lɨwun. ndina kɨta nyan ana kavle vat yindɨ. Jisas tak wanda nyaangɨt kat yelavɨtaa wandɨ. Ndi kat ke kwukngweya wandɨ.
9 Ele disse isso para se cumprir a palavra que tinha dito anteriormente: “Não perdi nenhum dos que me deste.”
10 Saimon Pita ndɨ yaak ngway avamba sandalaa yindɨ. Yaak kwutaa God kat kwunatɨga njambwi nyana njɨvwa kwutɨga nyana waan kalɨtndɨ. Yaagindan naangɨmba la waan kalɨtndɨ. Waan kalɨtnda nyana sɨ Malkus.
10 Então Simão Pedro puxou da espada que trazia e feriu o servo do sumo sacerdote, cortando-lhe a orelha direita. E o nome do servo era Malco.
11 Pita kalɨtndɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ. Wa yaak mɨna ngway avamba sanda. Wuna nyaek kwiya kavle vak kwindeyan wan kavle vak klaigowun. Ke kavle vak kwindeyan wan kavle vak klaigowun. Ke yelavɨka waa wandɨ Jisas.
11 Mas Jesus disse a Pedro:
12 Judana njambwi soldia nat kwo soldia Jisas kat twutaa taamba ngilaa kwutaa kalindi.
12 Assim, a escolta, o comandante e os guardas dos judeus prenderam Jesus e o amarraram.
13 Anas walɨnja njambwi nyan kat vɨvat kalindi. Wan njɨmbla Kaiafas God kat kwunatɨga nɨmbana njambwi nyana. Anas Kaiafasna nasakwatna.
13 Então o levaram primeiramente a Anás, sogro de Caifás, sumo sacerdote naquele ano.
14 Kaiafas tak Juda kat mbutndɨ. Kɨta nyan nɨn kat tɨga kiyandɨ maa kwo lɨneyan apma vatna waa tak wandɨ Kaiafas.
14 Ora, Caifás era quem havia declarado aos judeus ser conveniente morrer um homem pelo povo.
15 Jisas kat kwutaa kalindi maa Pita ndina kwupmba yindɨ. Jisasna mbaapmamba la nat kɨta nyan ndɨno wupma yindɨ. Wan nat kwupmba ya nyan kat God kat kwunatɨga njambwi nyan vɨga lɨndɨ. Ndɨ Anasna ngay Jisasonala wuleindɨ.
15 Simão Pedro e outro discípulo seguiam Jesus. Esse discípulo era conhecido do sumo sacerdote e, por isso, conseguiu entrar no pátio da casa deste com Jesus.
16 Pita ndɨ ana wuleindɨ. Ndɨna mɨndama ana vɨga lɨndi. Ndaamangemba lɨndɨ. God kat kwunatɨga njambwi nyan vɨga la Jisasna mbaapmamba la kɨta nyan wogwelaa ndaamange kat vɨga la taagwa nyan kat walaa Pita kat nyagat kalɨndɨ.
16 Pedro, porém, ficou de fora, junto à porta. O outro discípulo, que era conhecido do sumo sacerdote, saiu, falou com a encarregada da porta e levou Pedro para dentro.
17 Kalindɨ maa ndaamange kat vɨga la taagwat Pita kat walɨ. Mɨn ndɨna mbaapmamba la nyan mɨn? Waa wagalalɨ maa Pita wandɨ. Wun kai waa wandɨ.
17 Então a empregada, encarregada da porta, perguntou a Pedro: — Você também não é um dos discípulos desse homem? Ele respondeu: — Não, não sou.
18 Wan ngayna njɨvwa kwuta nɨmbo soldiana njambwi nɨmbo ya salɨlaa mbangɨ tulɨndi. Yipma yila njɨmbla. Pita ndɨno mbangɨ ya tulɨndɨ.
18 Os servos e os guardas estavam ali, tendo acendido uma fogueira por causa do frio, e se aqueciam. Pedro estava no meio deles, aquecendo-se também.
19 Ngaymba lɨga God kat kwunatɨga njambwi nyan Jisas kat wagalandɨ. Ndɨna mbaapmamba la nɨmba kat wagalandɨ. Tak mbutnda nyaangɨt kat wagalandɨ.
19 Então o sumo sacerdote interrogou Jesus a respeito dos seus discípulos e da sua doutrina.
20 Wagalandɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ. Ndinyangu kat pagwuga ana wowun. Kapmba mɨna wowun. Juda yisolaa lɨnja ngay wuleilaa mbutɨwun. God kat kwunatɨnja ngay wuleilaa mbutɨwun. Juda njɨmbla njɨmbla wan ngay yisolaa lɨlɨndi.
20 Jesus lhe respondeu:
21 Manda kat wun kat wagala lɨgamɨn. Mbutuwa nyaangɨt wuta nɨmba ndi kat wagala. Ndi tamba wutaa yelavɨka lɨgandi. Wagalamɨn maa mɨn kat mbukiyandi waa wandɨ Jisas.
21 Por que o senhor está perguntando para mim? Pergunte aos que ouviram o que lhes falei. Eles sabem muito bem o que eu disse.
22 Jisas wandɨ ma njambwi soldia laataa Jisasna mɨndamamba taamamba viyandɨ. Viyaga wandɨ. Ke wupma waa God kat kwunatɨga njambwi nyan kat waa waga viyandɨ.
22 Quando Jesus disse isto, um dos guardas que estavam ali deu-lhe uma bofetada, dizendo: — É assim que você fala com o sumo sacerdote?
23 Viyandɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ. Kavle vat yiweyan mɨn mbukiyamɨn. Kavle vat yilapman yiweyan wun kat manda kat viyamɨn waa wandɨ Jisas.
23 Jesus lhe respondeu:
24 Tɨga lɨga Anas wandɨ maa God kat kwunatɨga njambwi nyan Kaiafas kat kalindi.
24 Então Anás o enviou, amarrado, à presença de Caifás, o sumo sacerdote.
25 Pita ndɨna mbangɨ ya tulɨndɨ maa nat nɨmba ndɨ kat wagalandi. Mɨn ndɨna mbaapmamba la nyan mɨn? Waa wagalandi maa Pita wandɨ. Kai ndɨna mbaapma nyan ana wun waa wandɨ Pita.
25 Simão Pedro estava em pé, aquecendo-se. Então lhe perguntaram: — Você também não é um dos discípulos dele? Ele negou e disse: — Não, não sou.
26 God kat kwunatɨga njambwi nyana njɨvwa kwuta nyan tak waan kalɨtnda nyana yakwa nyan Pita kat vɨlaa wagalandɨ. Tak apma mi wata la kavamba yiga wuleilaa Jisasonala tɨga mɨn kat wɨwun? E? Waa wagalandɨ maa Pita wandɨ.
26 Um dos servos do sumo sacerdote, parente daquele a quem Pedro tinha decepado a orelha, perguntou: — Não é verdade que eu vi você no jardim com ele?
27 Kai. Wunai ana ndɨ. Nat nyana vɨma waa wandɨ maa ava nyaaga viyandɨ.
27 De novo, Pedro negou. E no mesmo instante o galo cantou.
28 Kaiafasna ngay kwagalalaa Romba la nyan nɨma jas ndaa lɨga ngayat kalindi Jisas kat. Tamba ngambi ngana. Ndi Juda wan ngay ana wuleindi. Pesto kat ndina nglambi tamba njangindi. Nat nglambi klavak kat kai wandi. Ana wuleindi. Nglambi klainjan wan pasova walɨnja pestona kɨgɨnda ana kɨgendi.
28 Depois, levaram Jesus da casa de Caifás para o Pretório. Era cedo de manhã. Eles não entraram no Pretório para não se contaminar, pois somente assim poderiam comer a Páscoa.
29 Ngi kat tɨga Pailat walɨnja nɨma jas wan ngaymba lɨga wogwendɨ. Wogwelaa Juda kat wandɨ. Ndɨ kat manda kat kotmak kat kiyangwuk. Manda vatna yinda waa wandɨ maa ndɨ kat Juda wandi.
29 Então Pilatos saiu para falar com eles e perguntou: — Que acusação vocês trazem contra este homem?
30 Kavle vat yiga yetɨla nyanat tɨlapman tɨgendan ana ndɨ kat kwutaa mɨna lak kiyainɨn waa wandi maa Pailat ndi kat wandɨ.
30 Eles responderam: — Se este não fosse malfeitor, não o teríamos entregue ao senhor.
31 Ngwuk avla kwutaa kalilaa ngwutna ngepmana vapmba nagilaa ay ngwula waa wandɨ maa Juda wandi. Kɨta nyan kat sɨlandi walaa nɨn kat tamba wamɨn. Nɨna ngepmana vapmba nagineyan ndɨ kat vatnyavat tɨgiyanɨn.
31 Então Pilatos disse: — Levem-no daqui e julguem-no segundo a lei de vocês. Ao que os judeus responderam: — Não nos é lícito matar ninguém.
32 Tak Jisas ndɨ kat vatnyanjeya vak tamba ndɨna mbaapma nɨmba kat mbutndɨ. Rom vatnyala vatna wun kat vatnyagiyandi wandɨ. Jisas waa nyaangɨt tamba kak kiyandɨ.
32 Isso aconteceu para que se cumprisse a palavra de Jesus, significando com que tipo de morte estava para morrer.
33 Pailat wan kotɨnja ngay wuleilaa Jisas kat wandɨ. yagwa mɨla waa wandɨ. Wandɨ maa Jisas wuleindɨ. Wuleindɨ, maa ndɨ gat wagalandɨ. Mɨn Judana king mɨn? E? Waa wandɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ.
33 Pilatos entrou novamente no Pretório, chamou Jesus e lhe perguntou: — Você é o rei dos judeus?
34 Mɨn yelavɨka avla wagalagamɨn? Nat nɨmba mɨn kat wandi maa wagalagamɨn? Waa wandɨ Jisas.
34 Jesus respondeu:
35 Wandɨ maa Pailat wandɨ. Wun Juda ana wun. Mɨna ngepma nɨmba mɨna ngepmana njambwi nɨmba mɨn kat kwutaa wuna lak kalindi. Anda kavle vatna yima waa wagalandɨ maa Jisas wandɨ.
35 Pilatos respondeu: — Por acaso sou judeu? A sua própria gente e os principais sacerdotes é que o entregaram a mim. Que foi que você fez?
36 Vɨga luwa kava kan kɨpma ana ndɨ. Vɨga luwa kava kan kɨpma lɨgendan wuna mbaapma nɨmba kao yiga waleagendi. Kao yiga waleandi maa Juda wun kat ana kwukendi. Vɨga luwa kava kan kɨpma ana ndɨ waa wandɨ Jisas.
36 Jesus respondeu:
37 Jisas wandɨ maa Pailat ndɨ kat wagalandi. Mɨn king mɨn? E? Waa wagalandɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ. Mɨn king mɨn waa ngiyambak wama. Wun njɨvwa kwukwangat kan kɨpmamba wuna nyɨme wun kat kwutɨ. Wan njɨvwa kwupmak kan kɨpma ngaga yawun. Savagu lɨga apma vat tɨga nyaangɨt mbupmat yawun. Savagu maawut tɨga nɨmba wuna nyaangɨt wuka lɨgandi waa wandɨ Jisas.
37 Pilatos perguntou: — Então você é rei? Jesus respondeu:
38 Jisas wandɨ maa Pailat wandɨ. Manda kat wupma wamɨn. Savagu lɨga nyaangɨt ana vɨga lɨgowun waa walaa Juda kat mbupmat wogwendɨ. Wogwelaa ndi kat wandɨ. Ndɨna kavle vat yinda vak ana wuka vɨwun.
38 Pilatos perguntou: — O que é a verdade? Depois de dizer isso, Pilatos voltou aos judeus e lhes disse: — Eu não acho nele crime algum.
39 Ngwutna ngepmana vak kɨngiyan. Pasova walɨnja pesto yalɨnja njɨmbla naambi naambi kalabusma lɨlɨga kɨta nyan kat kwagalalɨgowun. Ngwut Judana kingat kwaglalu? Ngula lak yigandɨ? Waa wagalandɨ maa walega wandi.
39 Mas é costume entre vocês que eu solte alguém por ocasião da Páscoa. Vocês querem que eu lhes solte o rei dos judeus?
40 Ndi kai. Ndɨ kat ke kwagalaga. Barabas kat kwagalamɨn maa nɨna lak yaandɨ waa walega wandi. Barabas nat nɨmba kat sɨga vatnyaga sɨkwutɨga nyana. Kavle nyana.
40 Então todos gritaram, novamente: — Não este, mas Barrabás! Ora, Barrabás era salteador.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.