João 12
GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs NTLH
1 Nandinya sɨla kɨta lɨga pasova walɨnja pesto tɨgiyandɨ. Jisas Betaniat yindɨ. Wan ngepma Lasaras ta ngepma. Tat wan nyan Lasaras kiyandɨ maa Jisas laap mɨla wandɨ mala laatndɨ.
1 Seis dias antes da Páscoa , Jesus foi ao povoado de Betânia, onde morava Lázaro, a quem ele tinha ressuscitado.
2 Ndina ngay wuleindɨ maa ndɨ kat kɨgɨnda kwutndi. Lasarasna nyange Mata kɨgɨnda wan nɨmba kat kansaga kwilɨlɨ. Lasaras ndɨ njabɨmba nat nɨbagwinala ndalɨndɨ.
2 Prepararam ali um jantar para Jesus. Marta ajudava a servir, e Lázaro era um dos que estavam à mesa com ele.
3 Tɨga lɨga Maria apma njangu veila ngu klalaa Jisasna taga mamba salatɨ. Wan ngu nɨma sanyamba wan gu kat nyangatɨ. Wan nguna njangu wan ngaymba la nɨmba aywaa wutndi. Apma njangu veilɨndɨ.
3 Então Maria pegou um frasco cheio de um perfume muito caro, feito de nardo puro. Ela derramou o perfume nos pés de Jesus e os enxugou com os seus cabelos; e toda a casa ficou perfumada.
4 Kalɨtɨ maa Jisasna mbaapmamba la kɨta nyan Judas Iskeriot, ngɨni tɨga Jisas kat kamwin kwigiyaa nyan lɨ kat wandɨ.
4 Mas Judas Iscariotes, o discípulo que ia trair Jesus, disse:
5 Wan njangu veila ngu manda kat kwo kalɨtɨ. Wan ngu kwilaa sanya klalaa sanya lapman nɨmba kat kwigelan wovuna. 300 dola anagalɨ klaiga waa wandɨ Judas.
5 — Este perfume vale mais de trezentas moedas de prata . Por que não foi vendido, e o dinheiro, dado aos pobres?
6 Sanya lapman ta nɨmba kat ana nɨma vat yelavɨtaa wandɨ. Jisasna mbaapmamba la nɨmba kɨta yisoga taagalɨnja mani ndɨnai vɨga la. Vɨga lɨga nat njɨmbla sɨkwutɨndɨ. Wan ngu kɨilaa klaleya sanya ndɨ vɨga lɨga sɨkwupmat yelavɨtaa wandɨ.
6 Judas disse isso, não porque tivesse pena dos pobres, mas porque era ladrão. Ele tomava conta da bolsa de dinheiro e costumava tirar do que punham nela.
7 Wandɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ. Lɨ kat wupma ke waa. Kiyawun maa wun kat waangumba taaganjeya njɨmbla kat yelavɨtaa wan njangu veila ngu kalɨtɨ wun kat.
7 Então Jesus respondeu:
8 Sanya lapman tɨga nɨmba ngwulogwinala njɨmbla njɨmbla tɨlɨndi maa ndi kat kwigiyangwuk. Wun ngɨni ngwulogwina njɨmbla njɨmbla ana lɨgɨyowun waa wandɨ Jisas.
8 Os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não estarei sempre com vocês.
9 Jisas betanimba tɨnda vak kat wutaa Juda nɨma sakwat laataa yandi ndɨ kat vɨvat. Jisas kat mɨna vɨvak kat ana yandi. Ndɨno Lasaras kat vɨvak kat yandi. Tat Jisas wandɨ maa Lasaras kiyalaa lɨga laatndɨ. Ngɨ kat tɨga ndɨ kat vɨvak kat yandi.
9 Muitas pessoas ficaram sabendo que Jesus estava em Betânia. Então foram até lá não só por causa dele, mas também para ver Lázaro, o homem que Jesus tinha ressuscitado.
10 God kat kwunatɨga njambwi nɨmba Lasaras kat vatnyavak kat yelavɨka lɨndi.
10 Então os chefes dos sacerdotes resolveram matar Lázaro também;
11 Lasaras kat Juda nɨma sakwat vɨlaa nɨn kat kwagalalaa Jisasna mbaapmamba nɨma sakwat nɨmba yilɨgandi waa yelavɨtaa Lasaras kat vatnyavat wandi.
11 pois, por causa dele, muitos judeus estavam abandonando os seus líderes e crendo em Jesus.
12 Nat nandinya pesto kat yilaga nɨma sakwat nɨmba mbambala Jisas Jerusalemat yaigandɨ waa wandi maa wutaa njambwi nyanat tɨnda vak kat yelavɨtaa
12 No dia seguinte, a grande multidão que tinha ido à Festa da Páscoa ouviu dizer que Jesus estava chegando a Jerusalém.
13 tɨpma ngla kalɨka kwutaa ndɨ kat vɨvat yandi. Ndɨ kat vɨlaa wandi. Wovun yamɨn. Mɨn nɨn Isrel walɨna nɨmbana king mɨn. God wandɨ maa yamɨn. Mɨn apma njambwi nyan mɨn waa nɨma kwundimba walega walɨndi.
13 Então eles pegaram ramos de palmeiras e saíram para se encontrar com ele, gritando: — Que Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor! Que Deus abençoe o Rei de Israel!
14 Jisas kwandɨ donki kɨta kwutaa lɨla mbunimba ndaalɨga yandɨ. Ndɨ tamba la nyan pɨlɨwuta vak vla ndaalɨga yandɨ.
14 Jesus procurou um jumentinho e o montou, como dizem as Escrituras Sagradas :
15 Tamba pɨlɨwutndɨ.
15 “Povo de Jerusalém, não tenha medo! Veja! Aí vem o seu Rei, montado num jumentinho!”
16 Wan tamba pɨlɨwutnda nyaangɨt Jisasna mbaapma nɨmba di ana yelavɨka lɨndi. Tamba la nyan pɨlɨwutnda vak vla ndɨ kat yindi waa ngɨni yelavɨka lɨndi.
16 Naquela ocasião os discípulos não entenderam isso. Mas, depois de Jesus ter voltado para a presença gloriosa de Deus, eles lembraram que isso estava escrito a respeito dele e também que era isso o que tinha acontecido.
17 Tak Lasaras kiyandɨ maa waangumba taagandi, lɨndɨ. Lɨndɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ maa laatndɨ. Laatnda vak va nɨmba ngepma ngepma yi ya mbutɨndɨi.
17 A multidão que estava com Jesus quando ele havia chamado Lázaro para fora do túmulo e o tinha ressuscitado espalhou a notícia do que tinha acontecido.
18 Lasaras kat wandɨ, laatnda vak kat wutaa nɨma sakwat nɨmba Jisas kat vɨvat yandi.
18 E o povo foi encontrar-se com Jesus, pois ficou sabendo que ele tinha feito esse milagre.
19 Nɨma sakwat nɨmba Jisas kat ya vak vɨlaa Ferisi awat sowat wandi. Ndɨ kat kwulapmat tɨna vat tamba kwo vatnat tɨgandɨ. ndinyangu aywaa ndɨna kwupmba yilɨndi.
19 Então os fariseus disseram uns aos outros: — Não estamos conseguindo nada! Vejam! Todos estão indo com ele!
20 Wan pesto kat ya nɨmbana nat nɨmba Juda ana ndi Di Grik ndi. God kat yelavɨpmak Jerusalemat yindi.
20 Entre o povo que tinha ido a Jerusalém para tomar parte na festa, estavam alguns não judeus.
21 Wundi Grik Filip kat yandi. Filipna ngepma Betsaida. Galilimba la ngepma. Ndɨ kat yalaa wandi. Mɨn, Jisas kat vɨlaa ngambuvat yalaa lɨganɨn waa wandi.
21 Eles foram falar com Filipe, que era da cidade de Betsaida, na Galileia, e pediram: — Senhor, queremos ver Jesus.
22 Wandi maa wutaa Filip yiga Endru kat mbutndɨ. Mbutndɨ maa mbɨk Jisas kat yiga mbupmbɨk.
22 Filipe foi dizer isso a André, e os dois foram falar com Jesus.
23 Mbupmbɨk maa Jisas wandɨ. Wan nyinangwutna vak ndinyangu kat sɨmogwilɨga nyan wun. Wun kat kwutaa vatnyanjeya njɨmbla tamba ngway tolagandɨ. Wun kat vatnyandi maa God wuna sɨ kwutaa katsogiyandɨ.
23 Então ele respondeu:
24 Mbutɨwa nyaangɨt awuk ngwula. Kɨlɨnja mina sɨk kɨpmamba dalaa nɨngɨndeyan nɨma sakwat mi sɨk wataa tɨgiyandɨ. Kɨpmamba ndalapman yindeyan ndɨ sɨk kɨta tɨgiyandɨ.
24 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: se um grão de trigo não for jogado na terra e não morrer, ele continuará a ser apenas um grão. Mas, se morrer, dará muito trigo.
25 Nɨno ndinyangu wungi vat sɨgɨt. Kɨta nyan ndɨna mbagɨna njɨvwa mɨna kwuka ndɨna mbangɨ mɨna kwunaka yetɨlɨndeyan wan nyan ndɨ kavle yigiyandɨ. Kɨta nyan ndɨna mbangɨ kwunapmak kat ndɨna mbagɨna njɨvwa kwupmak kat kai wandeyan ndɨ njɨmbla njɨmbla apma vat tɨndeya vat kaligandɨ.
25 Quem ama a sua vida não terá a vida verdadeira; mas quem não se apega à sua vida, neste mundo, ganhará para sempre a vida verdadeira.
26 Kɨta nyan wunogwinala njɨvwa kwupmat wandeyan wunai yetɨga vak vla yetɨgiyandɨ. Kɨta nyan wunogwinala njɨvwa kwutndeyan wuna nyaek ndɨna sɨ kwutaa katsogiyandɨ.
26 Quem quiser me servir siga-me; e, onde eu estiver, ali também estará esse meu
27 Wun mbambala maawut nɨma vat yelavɨka lɨgowun. Wuna nyaek wagalagiyowun. Manda vatna wagalaweyan. Wun kat yavat tɨga kavle vak kat kai awa waa walu? Kai. Wupma ana wagalgiyowun. Wun kat yavat tɨga kavle vat klavat kan kɨpmat ngaga yawun.
27 Jesus continuou:
28 Kupma waigowun wuna nyaekat. Avla mɨna sɨ kwutaa katso mɨla waa waigowun waa wandɨ Jisas. Jisas wandɨ maa nyinangwupmba lɨga ngaga yaa kwundi wutaa wandi. Tak avla wuna sɨ kwutaa katsowun. Ngɨni nat njambɨ kwutaa katsogiyowun waa wandɨ.
28 Pai, revela a tua presença Então do céu veio uma voz, que dizia: — Eu já a revelei e a revelarei de novo.
29 Wumba la nɨmba nyinangwupmba lɨgɨ ngaga yaa kwundi wutaa wandi. Vlap mlak wandɨ waa wandi. Nat nɨmba wutaa wandi. Ensel Jisas kat wandɨ waa wandi.
29 A multidão que estava ali ouviu a voz e dizia que era um trovão. Outros afirmavam que um anjo tinha falado com Jesus.
30 Jisas ndi kat wandɨ. Wan nyinangwupmba lɨga yandɨ, wukngwa kwundi wukwangat ana wandɨ. Wukngwangat wandɨ. Ngwutna maawut kwunapmak wandɨ.
30 Mas ele disse:
31 Kan kɨpmana kavle vat aywaa vɨgiyandi. Vɨnjeya njɨmbla tamba ngway tolagandɨ. Kan kɨpmana nɨmba kat kavle maawut kwilɨga nyan kat kwulakiyaa vat tamba ngway tolagandɨ.
31 Chegou a hora de este mundo ser julgado, e aquele que manda nele será expulso.
32 Wun kat kwutaa katsondi maa kɨpmamba lɨga nɨmba kat yagwa waigowun. Wuna mbaapma yaa wulei ngwula waa waigowun waa wandɨ Jisas.
32 E, quando eu for levantado da terra, atrairei todas as pessoas para mim.
33 Ndɨ kat ngɨni vatnyanjeya vak kat yelavɨtaa wandɨ. Wun kat kwutaa katsogiyandi waa wandɨ.
33 Ele dizia isso para indicar de que maneira ia morrer.
34 Jisas wandɨ maa wumba la nɨmba ndɨ kat wandi. Tamba la nɨmba God waa nyaangɨt pɨlɨwutnja vak vɨnɨn. God kwiya nyan Kraist njɨmbla njɨmbla tɨgiyaa nyana waa pɨlɨwutnja vak vɨnɨn. Mɨn wamɨn. Wun Godna vak kɨpmamba lɨga nɨmba kat vɨsɨmogwilɨga nyan wun. Wun kat ngɨni vatnyagiyandi waa wamɨn. Mɨn kanda mɨn. Mɨn wan nyan mɨn? Waa wagalandi.
34 A multidão perguntou: — A nossa
35 Wagalandi maa Jisas ndi kat wandɨ. Mbambala ngwutnogwinala lɨwan kemba lɨga ya vla lɨgowun. Mbambala wun kat vɨlɨɨ Godna apma vat vɨsɨmogwi lɨga nyana waa yelavɨk ngwula. Samat tɨga ngwuk kat kwagalalaa yigiyowun. Yiwun maa ngwuk ngan vla lɨgiyangwuk. Wuna apma vat ana vɨga lɨgiyangwuk. Wun kat vɨlapma Godna apma vat vɨsɨmogwi lɨga nyana waa ana yelavɨkiyangwuk.
35 Jesus respondeu:
36 Mbambala ngwutnogwinana tɨwa vak vɨlaa yelavɨk ngwula. Wun kat vɨlaa Godna apma vat vɨsɨmogwi lɨga nyana waa yelavɨkngweyan ngwuk apma vat tɨgiyangwuk waa wandɨ Jisas. Jisas walaa ndi kat kwagalalaa yindɨ. Yiga wun kat vɨlandi waa ndɨna mbangɨ yiga pagwulaa lɨndi.
36 Enquanto vocês têm a luz, creiam na luz para que possam viver na luz. Depois que Jesus disse isso, foi embora e se escondeu do povo.
37 Nɨma sakwat nɨma njɨvwa kwutɨnda vak ndi vɨlɨndi. Vɨlaa God wandɨ maa yaa nyana waa ana yelavɨtndi.
37 Eles tinham visto Jesus fazer todos esses milagres, mas não criam nele,
38 Yelavɨtapman yilɨnja vak kat tamba la nyan Aisaia tamba pɨlɨwutndɨ. Pɨlɨwutnda nyaangɨpmba ngɨni wan vak yilɨndi.
38 para que se cumprisse o que disse o profeta Isaías: “Senhor, quem creu na nossa mensagem? E quem viu que era o Senhor que estava agindo?”
39 Wan Jisasogwinala ta Juda angamak Jisas njambwi nyanat tɨnda vak vɨlapman yindi. Ndi tamba la nyan Aisaia pɨlɨwutnda nyaangɨpmba yilɨndi.
39 Não podiam crer porque, como disse Isaías:
40 Ndɨ tamba pɨlɨwutndɨ.
40 “Deus cegou os olhos deles e fechou a mente deles, para que não vejam, e não entendam, e não se voltem para ele, e sejam curados por ele.”
41 Tamba Aisaia pɨlɨwukna nyaangɨt Jisas njambwi nyanat tɨnda vak vɨlaa pɨlɨwutndɨ.
41 Isaías disse isso porque viu a revelação da natureza divina de Jesus e falou a respeito dele.
42 Ferisi Juda kat walɨndi. Kɨta nyan Jisas njambwi nyana waa wandeyan ndɨ kat kai waiganɨn. God kat yelavɨpmak yisolaa lɨneya ngay ana wuleigiyandɨ wan nyan waa walɨndi Ferisi. Judana nat njambwi nɨmba Jisas kat vɨlaa ndɨ njambwi nyana waa yelavɨtɨndi. Kwundimba ana walɨndi. Ferisi kat vaaka lɨndi.
42 No entanto, muitos líderes judeus creram em Jesus, mas não falavam publicamente a favor dele para que os fariseus não os expulsassem da sinagoga .
43 Yelavɨta vak kat pagwua nɨmba nat nɨmba dina sɨ kwutaa katsonjangat nɨmamba yelavɨka lɨndi. God ndina sɨ kwutaa katsondangat ana nɨmamba yelavɨka lɨndi.
43 Eles gostavam mais de ser elogiados pelas pessoas do que de ser elogiados por Deus.
44 Jisas laataa nɨma kwundimba walega wandɨ. Kɨta nyan wun kat vɨlaa njambwi nyanat tɨwa vak kat yelavɨtndeyan wun kat ay waa nyan God ndɨno ndɨ kat njambwi nyanat tɨnda vak kat yelavɨkiyandɨ.
44 Jesus disse bem alto:
45 Kɨta nyan wun kat vɨndan wun kat ay waa nyan God kat ndɨ vɨlɨgandɨ.
45 Quem me vê vê também aquele que me enviou.
46 Kemba lɨga ya vla vɨga kan kɨpma ngaga yawun. Njambwi nyanat tɨwa vak kat kɨta nyan yelavɨtndeyan kulun walaa la kavle vat kwagalalaa apma vat kemba lɨga vak vla yetɨgiyandɨ.
46 Eu vim ao mundo como luz para que quem crê em mim não fique na escuridão.
47 Kɨta nyan mbukwa nyaangɨt wutaa njambwi nyanat tɨwa vak kat yelavɨtapman yindeyan ndɨ kat ana sɨgiyowun. Kan kɨpmamba lɨga nɨmba kat sɨvat ana yawun.
47 Se alguém ouvir a minha mensagem e não a praticar, eu não o julgo. Pois eu vim para salvar o mundo e não para julgá-lo.
48 Mbukwa nyaangɨt wupmak kat kai waga wun kat kai walɨga nyan ndɨ kavle vat klaigandɨ. Ngɨni yaiga nandinya mbambala mbutɨwa nyaangɨt wan nyan kat nɨmbi nda vla sɨndɨ maa kavle yigiyandɨ.
48 Quem me rejeita e não aceita a minha mensagem já tem quem vai julgá-lo. As palavras que eu tenho dito serão o juiz dessa pessoa no último dia.
49 Mbutɨwa nyaangɨt wuna yelavɨka vapmba ana mbutɨwun. Nyaek wunkat wandɨ maa yaa mbutɨwun.
49 — Eu não tenho falado em meu próprio nome, mas o Pai, que me enviou, é quem me ordena o que devo dizer e anunciar.
50 Wuna nyaek mbuta nyaangɨt wutaa njɨmbla njɨmbla apma vak mɨna yetɨgiyandi. Vɨlɨgowun. Ngi kat tɨga kwo ana mbutɨgowun. Wuna nyaek wun kat waa nyaangɨt mɨna mbutɨgowun waa wandɨ Jisas.
50 E eu sei que o seu mandamento dá a vida eterna. O que eu digo é justamente aquilo que o Pai me mandou dizer.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.