João 12

GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs ARC

Sair da comparação
ARC Almeida Revista e Corrigida 2009
1 Nandinya sɨla kɨta lɨga pasova walɨnja pesto tɨgiyandɨ. Jisas Betaniat yindɨ. Wan ngepma Lasaras ta ngepma. Tat wan nyan Lasaras kiyandɨ maa Jisas laap mɨla wandɨ mala laatndɨ.
1 Foi, pois, Jesus seis dias antes da Páscoa a Betânia, onde estava Lázaro, o que falecera e a quem ressuscitara dos mortos.
2 Ndina ngay wuleindɨ maa ndɨ kat kɨgɨnda kwutndi. Lasarasna nyange Mata kɨgɨnda wan nɨmba kat kansaga kwilɨlɨ. Lasaras ndɨ njabɨmba nat nɨbagwinala ndalɨndɨ.
2 Fizeram-lhe, pois, ali uma ceia, e Marta servia, e Lázaro era um dos que estavam à mesa com ele.
3 Tɨga lɨga Maria apma njangu veila ngu klalaa Jisasna taga mamba salatɨ. Wan ngu nɨma sanyamba wan gu kat nyangatɨ. Wan nguna njangu wan ngaymba la nɨmba aywaa wutndi. Apma njangu veilɨndɨ.
3 Então, Maria, tomando uma libra de unguento de nardo puro, de muito preço, ungiu os pés de Jesus e enxugou-lhe os pés com os seus cabelos; e encheu-se a casa do cheiro do unguento.
4 Kalɨtɨ maa Jisasna mbaapmamba la kɨta nyan Judas Iskeriot, ngɨni tɨga Jisas kat kamwin kwigiyaa nyan lɨ kat wandɨ.
4 Então, um dos seus discípulos, Judas Iscariotes, filho de Simão, o que havia de traí-lo, disse:
5 Wan njangu veila ngu manda kat kwo kalɨtɨ. Wan ngu kwilaa sanya klalaa sanya lapman nɨmba kat kwigelan wovuna. 300 dola anagalɨ klaiga waa wandɨ Judas.
5 Por que não se vendeu este unguento por trezentos dinheiros, e não se deu aos pobres?
6 Sanya lapman ta nɨmba kat ana nɨma vat yelavɨtaa wandɨ. Jisasna mbaapmamba la nɨmba kɨta yisoga taagalɨnja mani ndɨnai vɨga la. Vɨga lɨga nat njɨmbla sɨkwutɨndɨ. Wan ngu kɨilaa klaleya sanya ndɨ vɨga lɨga sɨkwupmat yelavɨtaa wandɨ.
6 Ora, ele disse isso não pelo cuidado que tivesse dos pobres, mas porque era ladrão, e tinha a bolsa, e tirava o que ali se lançava.
7 Wandɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ. Lɨ kat wupma ke waa. Kiyawun maa wun kat waangumba taaganjeya njɨmbla kat yelavɨtaa wan njangu veila ngu kalɨtɨ wun kat.
7 Disse, pois, Jesus: Deixai-a; para o dia da minha sepultura guardou isto.
8 Sanya lapman tɨga nɨmba ngwulogwinala njɨmbla njɨmbla tɨlɨndi maa ndi kat kwigiyangwuk. Wun ngɨni ngwulogwina njɨmbla njɨmbla ana lɨgɨyowun waa wandɨ Jisas.
8 Porque os pobres, sempre os tendes convosco, mas a mim nem sempre me tendes.
9 Jisas betanimba tɨnda vak kat wutaa Juda nɨma sakwat laataa yandi ndɨ kat vɨvat. Jisas kat mɨna vɨvak kat ana yandi. Ndɨno Lasaras kat vɨvak kat yandi. Tat Jisas wandɨ maa Lasaras kiyalaa lɨga laatndɨ. Ngɨ kat tɨga ndɨ kat vɨvak kat yandi.
9 E muita gente dos judeus soube que ele estava ali; e foram, não só por causa de Jesus, mas também para ver a Lázaro, a quem ressuscitara dos mortos.
10 God kat kwunatɨga njambwi nɨmba Lasaras kat vatnyavak kat yelavɨka lɨndi.
10 E os principais dos sacerdotes tomaram deliberação para matar também a Lázaro,
11 Lasaras kat Juda nɨma sakwat vɨlaa nɨn kat kwagalalaa Jisasna mbaapmamba nɨma sakwat nɨmba yilɨgandi waa yelavɨtaa Lasaras kat vatnyavat wandi.
11 porque muitos dos judeus, por causa dele, iam e criam em Jesus.
12 Nat nandinya pesto kat yilaga nɨma sakwat nɨmba mbambala Jisas Jerusalemat yaigandɨ waa wandi maa wutaa njambwi nyanat tɨnda vak kat yelavɨtaa
12 No dia seguinte, ouvindo uma grande multidão que viera à festa que Jesus vinha a Jerusalém,
13 tɨpma ngla kalɨka kwutaa ndɨ kat vɨvat yandi. Ndɨ kat vɨlaa wandi. Wovun yamɨn. Mɨn nɨn Isrel walɨna nɨmbana king mɨn. God wandɨ maa yamɨn. Mɨn apma njambwi nyan mɨn waa nɨma kwundimba walega walɨndi.
13 tomaram ramos de palmeiras, e saíram-lhe ao encontro, e clamavam: Hosana! Bendito o Rei de Israel que vem em nome do Senhor!
14 Jisas kwandɨ donki kɨta kwutaa lɨla mbunimba ndaalɨga yandɨ. Ndɨ tamba la nyan pɨlɨwuta vak vla ndaalɨga yandɨ.
14 E achou Jesus um jumentinho e assentou-se sobre ele, como está escrito:
15 Tamba pɨlɨwutndɨ.
15 Não temas, ó filha de Sião! Eis que o teu Rei vem assentado sobre o filho de uma jumenta.
16 Wan tamba pɨlɨwutnda nyaangɨt Jisasna mbaapma nɨmba di ana yelavɨka lɨndi. Tamba la nyan pɨlɨwutnda vak vla ndɨ kat yindi waa ngɨni yelavɨka lɨndi.
16 Os seus discípulos, porém, não entenderam isso no princípio; mas, quando Jesus foi glorificado, então, se lembraram de que isso estava escrito dele e que isso lhe fizeram.
17 Tak Lasaras kiyandɨ maa waangumba taagandi, lɨndɨ. Lɨndɨ maa Jisas ndɨ kat wandɨ maa laatndɨ. Laatnda vak va nɨmba ngepma ngepma yi ya mbutɨndɨi.
17 A multidão, pois, que estava com ele quando Lázaro foi chamado da sepultura testificava que ele o ressuscitara dos mortos.
18 Lasaras kat wandɨ, laatnda vak kat wutaa nɨma sakwat nɨmba Jisas kat vɨvat yandi.
18 Pelo que a multidão lhe saiu ao encontro, porque tinham ouvido que ele fizera este sinal.
19 Nɨma sakwat nɨmba Jisas kat ya vak vɨlaa Ferisi awat sowat wandi. Ndɨ kat kwulapmat tɨna vat tamba kwo vatnat tɨgandɨ. ndinyangu aywaa ndɨna kwupmba yilɨndi.
19 Disseram, pois, os fariseus entre si: Vedes que nada aproveitais? Eis que todos vão após ele.
20 Wan pesto kat ya nɨmbana nat nɨmba Juda ana ndi Di Grik ndi. God kat yelavɨpmak Jerusalemat yindi.
20 Ora, havia alguns gregos entre os que tinham subido a adorar no dia da festa.
21 Wundi Grik Filip kat yandi. Filipna ngepma Betsaida. Galilimba la ngepma. Ndɨ kat yalaa wandi. Mɨn, Jisas kat vɨlaa ngambuvat yalaa lɨganɨn waa wandi.
21 Estes, pois, dirigiram-se a Filipe, que era de Betsaida da Galileia, e rogaram-lhe, dizendo: Senhor, queríamos ver a Jesus.
22 Wandi maa wutaa Filip yiga Endru kat mbutndɨ. Mbutndɨ maa mbɨk Jisas kat yiga mbupmbɨk.
22 Filipe foi dizê-lo a André, e, então, André e Filipe o disseram a Jesus.
23 Mbupmbɨk maa Jisas wandɨ. Wan nyinangwutna vak ndinyangu kat sɨmogwilɨga nyan wun. Wun kat kwutaa vatnyanjeya njɨmbla tamba ngway tolagandɨ. Wun kat vatnyandi maa God wuna sɨ kwutaa katsogiyandɨ.
23 E Jesus lhes respondeu, dizendo: É chegada a hora em que o Filho do Homem há de ser glorificado.
24 Mbutɨwa nyaangɨt awuk ngwula. Kɨlɨnja mina sɨk kɨpmamba dalaa nɨngɨndeyan nɨma sakwat mi sɨk wataa tɨgiyandɨ. Kɨpmamba ndalapman yindeyan ndɨ sɨk kɨta tɨgiyandɨ.
24 Na verdade, na verdade vos digo que, se o grão de trigo, caindo na terra, não morrer, fica ele só; mas, se morrer, dá muito fruto.
25 Nɨno ndinyangu wungi vat sɨgɨt. Kɨta nyan ndɨna mbagɨna njɨvwa mɨna kwuka ndɨna mbangɨ mɨna kwunaka yetɨlɨndeyan wan nyan ndɨ kavle yigiyandɨ. Kɨta nyan ndɨna mbangɨ kwunapmak kat ndɨna mbagɨna njɨvwa kwupmak kat kai wandeyan ndɨ njɨmbla njɨmbla apma vat tɨndeya vat kaligandɨ.
25 Quem ama a sua vida perdê-la-á, e quem, neste mundo, aborrece a sua vida, guardá-la-á para a vida eterna.
26 Kɨta nyan wunogwinala njɨvwa kwupmat wandeyan wunai yetɨga vak vla yetɨgiyandɨ. Kɨta nyan wunogwinala njɨvwa kwutndeyan wuna nyaek ndɨna sɨ kwutaa katsogiyandɨ.
26 Se alguém me serve, siga-me; e, onde eu estiver, ali estará também o meu servo. E, se alguém me servir,
27 Wun mbambala maawut nɨma vat yelavɨka lɨgowun. Wuna nyaek wagalagiyowun. Manda vatna wagalaweyan. Wun kat yavat tɨga kavle vak kat kai awa waa walu? Kai. Wupma ana wagalgiyowun. Wun kat yavat tɨga kavle vat klavat kan kɨpmat ngaga yawun.
27 Agora, a minha alma está perturbada; e que direi eu? Pai, salva-me desta hora; mas para isso vim a esta hora.
28 Kupma waigowun wuna nyaekat. Avla mɨna sɨ kwutaa katso mɨla waa waigowun waa wandɨ Jisas. Jisas wandɨ maa nyinangwupmba lɨga ngaga yaa kwundi wutaa wandi. Tak avla wuna sɨ kwutaa katsowun. Ngɨni nat njambɨ kwutaa katsogiyowun waa wandɨ.
28 Pai, glorifica o teu nome. Então, veio uma voz do céu que dizia: Já o tenho glorificado e outra vez o glorificarei.
29 Wumba la nɨmba nyinangwupmba lɨgɨ ngaga yaa kwundi wutaa wandi. Vlap mlak wandɨ waa wandi. Nat nɨmba wutaa wandi. Ensel Jisas kat wandɨ waa wandi.
29 Ora, a multidão que ali estava e que a tinha ouvido dizia que havia sido um trovão. Outros diziam: Um anjo lhe falou.
30 Jisas ndi kat wandɨ. Wan nyinangwupmba lɨga yandɨ, wukngwa kwundi wukwangat ana wandɨ. Wukngwangat wandɨ. Ngwutna maawut kwunapmak wandɨ.
30 Respondeu Jesus e disse: Não veio esta voz por amor de mim, mas por amor de vós.
31 Kan kɨpmana kavle vat aywaa vɨgiyandi. Vɨnjeya njɨmbla tamba ngway tolagandɨ. Kan kɨpmana nɨmba kat kavle maawut kwilɨga nyan kat kwulakiyaa vat tamba ngway tolagandɨ.
31 Agora, é o juízo deste mundo; agora, será expulso o príncipe deste mundo.
32 Wun kat kwutaa katsondi maa kɨpmamba lɨga nɨmba kat yagwa waigowun. Wuna mbaapma yaa wulei ngwula waa waigowun waa wandɨ Jisas.
32 E eu, quando for levantado da terra, todos atrairei a mim.
33 Ndɨ kat ngɨni vatnyanjeya vak kat yelavɨtaa wandɨ. Wun kat kwutaa katsogiyandi waa wandɨ.
33 E dizia isso significando de que morte havia de morrer.
34 Jisas wandɨ maa wumba la nɨmba ndɨ kat wandi. Tamba la nɨmba God waa nyaangɨt pɨlɨwutnja vak vɨnɨn. God kwiya nyan Kraist njɨmbla njɨmbla tɨgiyaa nyana waa pɨlɨwutnja vak vɨnɨn. Mɨn wamɨn. Wun Godna vak kɨpmamba lɨga nɨmba kat vɨsɨmogwilɨga nyan wun. Wun kat ngɨni vatnyagiyandi waa wamɨn. Mɨn kanda mɨn. Mɨn wan nyan mɨn? Waa wagalandi.
34 Respondeu-lhe a multidão: Nós temos ouvido da lei que o Cristo permanece para sempre, e como dizes tu que convém que o Filho do Homem seja levantado? Quem é esse Filho do Homem?
35 Wagalandi maa Jisas ndi kat wandɨ. Mbambala ngwutnogwinala lɨwan kemba lɨga ya vla lɨgowun. Mbambala wun kat vɨlɨɨ Godna apma vat vɨsɨmogwi lɨga nyana waa yelavɨk ngwula. Samat tɨga ngwuk kat kwagalalaa yigiyowun. Yiwun maa ngwuk ngan vla lɨgiyangwuk. Wuna apma vat ana vɨga lɨgiyangwuk. Wun kat vɨlapma Godna apma vat vɨsɨmogwi lɨga nyana waa ana yelavɨkiyangwuk.
35 Disse-lhes, pois, Jesus: A luz ainda está convosco por um pouco de tempo; andai enquanto tendes luz, para que as trevas vos não apanhem, pois quem anda nas trevas não sabe para onde vai.
36 Mbambala ngwutnogwinana tɨwa vak vɨlaa yelavɨk ngwula. Wun kat vɨlaa Godna apma vat vɨsɨmogwi lɨga nyana waa yelavɨkngweyan ngwuk apma vat tɨgiyangwuk waa wandɨ Jisas. Jisas walaa ndi kat kwagalalaa yindɨ. Yiga wun kat vɨlandi waa ndɨna mbangɨ yiga pagwulaa lɨndi.
36 Enquanto tendes luz, crede na luz, para que sejais filhos da luz. Essas coisas disse Jesus; e, retirando-se, escondeu-se deles.
37 Nɨma sakwat nɨma njɨvwa kwutɨnda vak ndi vɨlɨndi. Vɨlaa God wandɨ maa yaa nyana waa ana yelavɨtndi.
37 E, ainda que tivesse feito tantos sinais diante deles, não criam nele,
38 Yelavɨtapman yilɨnja vak kat tamba la nyan Aisaia tamba pɨlɨwutndɨ. Pɨlɨwutnda nyaangɨpmba ngɨni wan vak yilɨndi.
38 para que se cumprisse a palavra do profeta Isaías, que diz: Senhor, quem creu na nossa pregação? E a quem foi revelado o braço do Senhor?
39 Wan Jisasogwinala ta Juda angamak Jisas njambwi nyanat tɨnda vak vɨlapman yindi. Ndi tamba la nyan Aisaia pɨlɨwutnda nyaangɨpmba yilɨndi.
39 Por isso, não podiam crer, pelo que Isaías disse outra vez:
40 Ndɨ tamba pɨlɨwutndɨ.
40 Cegou-lhes os olhos e endureceu-lhes o coração, a fim de que não vejam com os olhos, e compreendam no coração, e se convertam, e eu os cure.
41 Tamba Aisaia pɨlɨwukna nyaangɨt Jisas njambwi nyanat tɨnda vak vɨlaa pɨlɨwutndɨ.
41 Isaías disse isso quando viu a sua glória e falou dele.
42 Ferisi Juda kat walɨndi. Kɨta nyan Jisas njambwi nyana waa wandeyan ndɨ kat kai waiganɨn. God kat yelavɨpmak yisolaa lɨneya ngay ana wuleigiyandɨ wan nyan waa walɨndi Ferisi. Judana nat njambwi nɨmba Jisas kat vɨlaa ndɨ njambwi nyana waa yelavɨtɨndi. Kwundimba ana walɨndi. Ferisi kat vaaka lɨndi.
42 Apesar de tudo, até muitos dos principais creram nele; mas não o confessavam por causa dos fariseus, para não serem expulsos da sinagoga.
43 Yelavɨta vak kat pagwua nɨmba nat nɨmba dina sɨ kwutaa katsonjangat nɨmamba yelavɨka lɨndi. God ndina sɨ kwutaa katsondangat ana nɨmamba yelavɨka lɨndi.
43 Porque amavam mais a glória dos homens do que a glória de Deus.
44 Jisas laataa nɨma kwundimba walega wandɨ. Kɨta nyan wun kat vɨlaa njambwi nyanat tɨwa vak kat yelavɨtndeyan wun kat ay waa nyan God ndɨno ndɨ kat njambwi nyanat tɨnda vak kat yelavɨkiyandɨ.
44 E Jesus clamou e disse: Quem crê em mim crê não em mim, mas naquele que me enviou.
45 Kɨta nyan wun kat vɨndan wun kat ay waa nyan God kat ndɨ vɨlɨgandɨ.
45 E quem me vê a mim vê aquele que me enviou.
46 Kemba lɨga ya vla vɨga kan kɨpma ngaga yawun. Njambwi nyanat tɨwa vak kat kɨta nyan yelavɨtndeyan kulun walaa la kavle vat kwagalalaa apma vat kemba lɨga vak vla yetɨgiyandɨ.
46 Eu sou a luz que vim ao mundo, para que todo aquele que crê em mim não permaneça nas trevas.
47 Kɨta nyan mbukwa nyaangɨt wutaa njambwi nyanat tɨwa vak kat yelavɨtapman yindeyan ndɨ kat ana sɨgiyowun. Kan kɨpmamba lɨga nɨmba kat sɨvat ana yawun.
47 E, se alguém ouvir as minhas palavras e não crer, eu não o julgo, porque eu vim não para julgar o mundo, mas para salvar o mundo.
48 Mbukwa nyaangɨt wupmak kat kai waga wun kat kai walɨga nyan ndɨ kavle vat klaigandɨ. Ngɨni yaiga nandinya mbambala mbutɨwa nyaangɨt wan nyan kat nɨmbi nda vla sɨndɨ maa kavle yigiyandɨ.
48 Quem me rejeitar a mim e não receber as minhas palavras a palavra que tenho pregado, essa o há de julgar no último Dia.
49 Mbutɨwa nyaangɨt wuna yelavɨka vapmba ana mbutɨwun. Nyaek wunkat wandɨ maa yaa mbutɨwun.
49 Porque eu não tenho falado de mim mesmo, mas o Pai, que me enviou, ele me deu mandamento sobre o que hei de dizer e sobre o que hei de falar.
50 Wuna nyaek mbuta nyaangɨt wutaa njɨmbla njɨmbla apma vak mɨna yetɨgiyandi. Vɨlɨgowun. Ngi kat tɨga kwo ana mbutɨgowun. Wuna nyaek wun kat waa nyaangɨt mɨna mbutɨgowun waa wandɨ Jisas.
50 E sei que o seu mandamento é a vida eterna. Portanto, o que eu falo, falo-o como o Pai mo tem dito.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.