João 11
hwo (HWO) vs NAA
1 Na niifa sǝ thlǝmnggǝnni Liyadzuru mbǝ kanglangwa. Nǝghǝn tǝ tsaurha a Mbetani tal nda Mairamu tǝ Marthla.
1 Um homem chamado Lázaro estava doente. Ele era de Betânia, da aldeia de Maria e de sua irmã Marta.
2 Mairamu ɗiya ndǝna wanman na Liyadzuru na kalth hadghǝn, ndǝghǝnni irangga urdi Chinǝm fa a sarghǝn panggǝn ɗǝ tǝ was tenggǝn.
2 Esta Maria, cujo irmão Lázaro estava doente, era a mesma que ungiu o Senhor com perfume e lhe enxugou os pés com os seus cabelos.
3 Wutarayini kyab na a wanmanggi ya thlǝnang laɓara nda Yeeso ɗǝ tǝ ndaarha, “Chinǝm, niifɗi tǝ nggǝm nana mbǝ kanglang wa.”
3 Por isso, as irmãs de Lázaro mandaram dizer a Jesus: — Aquele que o Senhor ama está doente.
4 Sǝkna Yeeso laɓarɗi ndǝghǝn, “Wanhad ɗiya mbǝ a ɓǝlang wa. Katǝra nǝn hai kee ka a manangganda Faara, tǝ ƙǝm walgha Wanggǝn mamnggirha a fadghǝn.”
4 Ao receber a notícia, Jesus disse:
5 Nggǝm Yeeso Marthla tǝ wanman, tǝ ƙǝm Liyadzuru.
5 Ora, Jesus amava Marta e a irmã dela, e também Lázaro.
6 Ko nanǝn sǝkɗǝ ndaarha mbǝ Liyadzuru kanglang wa, nggǝrghǝn tsaurha yi ɓeena sǝri a mbǝɗi nanǝn sǝ.
6 Quando soube que Lázaro estava doente, ainda se demorou dois dias no lugar onde estava.
7 Tǝrgha ndanggǝn fatsahayighǝn, “Taama wuɗǝm Yahudiya ɗǝ.”
7 Depois, disse aos seus discípulos:
8 Ndangga fatsahayighǝn, “Amma Mala, ahu ɓenggini mbǝrgha ɗǝ na mid Yahudaya sǝ muk sa tǝ ferya, na midwa sǝ a nggǝrgha wutta mbǝɗaɗǝ?”
8 Os discípulos disseram: — Mestre, ainda há pouco os judeus queriam apedrejá-lo! E o senhor quer voltar para lá?
9 Ndangga Yeeso kanda, “Mbǝna sayi kumkap sǝri ahu paara wa? Niifa na wiirha hai a yanfaara mbǝ kisaara wa, ƙǝsǝr nǝghǝn a na maana hai tǝ kukwaryid ƙǝshidɗiya.
9 Jesus respondeu:
10 Amma ana niifa a wiirha hai a fǝɗikrha, nǝn kisaara, ƙǝsǝr mbǝ tǝ kukwaryirha wa.”
10 Mas, se andar de noite, tropeça, porque nele não há luz.
11 A kwasamadɗi thlǝknǝn palthɗiya, ɗǝgha mbeeɗǝ tǝ ndang nda kanda, “Pashid nǝm Liyadzuru a shii ɓeena; amma niya ɗǝrha mbǝɗa ɗǝ ɗi mekhneng sǝ.”
11 Tendo dito isso, acrescentou:
12 Ndangga fatsahayighǝn, “Chinǝm, ana nǝn a shii ɓeena, nǝn a ƙǝnda.”
12 Então os discípulos disseram: — Senhor, se dorme, estará salvo.
13 Yeeso nǝghǝn a ndaarha ni mǝrna Liyadzuru, amma fatsahayighǝn na nda a numad ndagha Yeeso nǝghǝn a shii ɓeena ni.
13 Jesus falava da morte de Lázaro, mas eles pensavam que tivesse falado do repouso do sono.
14 Tǝrgha pǝranggǝnǝn kanda a pǝpal, “Mǝr Liyadzuru.
14 Então Jesus lhes disse claramente:
15 Ƙǝsǝr ka kun mbuwa ni a mbǝɗi tǝkɗi mbǝnda fa, ƙǝsǝr nun a fǝrƙǝkafek, nanǝn katǝrana ǝnɗa hai ya mbi a mbǝɗi wa. Amma tama thlǝmadghǝn ɗǝ.”
15 Por causa de vocês me alegro de que não estivesse lá, para que vocês possam crer. Mas vamos até ele.
16 Tǝrgha Toma (na nda aarha Muɗaarha), ndanggǝn shayighǝn fatsahaya, “Taama ɗǝm ɗǝ ƙǝm, ɗǝm mǝra heu tǝ Yeeso.”
16 Então Tomé, chamado Dídimo, disse aos outros discípulos: — Vamos também nós para morrer com o Mestre!
17 Sǝlna Yeeso ɗǝ, ˈwanda teena pang nda Liyadzuru tǝ ɓeena faɗa.
17 Quando Jesus chegou, encontrou Lázaro já sepultado havia quatro dias.
18 Mbetani nǝghǝn tsau tǝ Urshalima, sǝlɗǝ kilomita mahan.
18 Ora, Betânia ficava a mais ou menos três quilômetros de Jerusalém.
19 Yahudaya hangga ɓagha ka nggab nda Marthla ɓa tǝ Mairamu ka mǝrra wanma ndan Liyadzuru.
19 Muitos dos judeus vieram visitar Marta e Maria, a fim de consolá-las por causa do irmão.
20 Sǝkna Marthla ndaarha Yeeso ɓaghai, kyagha ƙǝshaaɗǝ ɗǝgha hwathlaghǝn fa, amma Mairamu tsauka a wuri.
20 Marta, quando soube que Jesus estava chegando, foi encontrar-se com ele; Maria, porém, ficou sentada em casa.
21 Ndangga Marthla Yeeso, “Chinǝm, andam kwang naa a mbǝɗiya, kam mǝrwa wanmana wa.
21 Então Marta disse a Jesus: — Se o Senhor estivesse aqui, o meu irmão não teria morrido.
22 Amma sǝnɗi sǝ ko nanǝnya na Faara furo kala ˈya tsahang nana.”
22 Mas também sei que, mesmo agora, tudo o que o senhor pedir a Deus, ele concederá.
23 Ndangga Yeeso Marthla, “Na wanmuwa a nggǝr thliirha sǝ.”
23 Jesus disse a ela:
24 Nggǝrangga Marthla sǝ, “Haˈi, sǝnɗisǝ nǝn a nggǝr thliirha sǝ a mii ngwala ƙǝshiirha na mǝrya a thliirha sǝ.”
24 Ao que Marta respondeu: — Eu sei que ele há de ressurgir na ressurreição, no último dia.
25 Ndangga Yeeso, “Nggini na thleng mǝrya sǝ, nggini yibrha. Kala fingya fǝrgha ƙǝkafek a nggi ko mǝrna nda na nda a thliirha sǝ.
25 Então Jesus declarou:
26 Yanɗi ɓalgha tǝ yibrha fǝrgha ƙǝkafek a nggi mbǝ tam mǝra wa. Fǝrna ƙǝkafek tǝ palthɗi ya wa?”
26 E todo o que vive e crê em mim não morrerá eternamente. Você crê nisto?
27 Ndangga Marthla, “Haˈi, Chinǝm, fǝrɗi ƙǝkafek sani Ƙǝrǝsti, Wan Faara, na a ɓarha hu ƙǝshiirha ɓa.”
27 Marta respondeu: — Sim, Senhor! Eu creio que o senhor é o Cristo, o Filho de Deus que devia vir ao mundo.
28 Akwasamadɗi ndaana Marthla kee, wudgha aah wanman nǝn Mairamu a man patu ɗǝ ndanggǝn, “Ɓa mala ɓa, na midghǝn sǝ a naa sanǝn.”
28 Depois de dizer isto, Marta foi chamar Maria, a sua irmã, e lhe disse em particular: — O Mestre chegou e está chamando você.
29 Sǝkna Mairamu kee, thliigha ƙǝkar ɗǝgha walghǝn.
29 Quando Maria ouviu isso, levantou-se depressa e foi até ele,
30 Sǝl wa Yeeso hur tal ɗa hai wa, amma tsaukwa a mbǝɗi ƙǝma nǝn tǝ Marthla.
30 pois Jesus ainda não tinha entrado na aldeia, mas permanecia onde Marta o havia encontrado.
31 Yahudaya na tsǝtsau a thlǝmadghǝn ahur minda kanda a nggabghǝn, ƙǝlana nda hai thliiɗa sǝ ƙǝkar kyagha ƙǝshaaɗǝ, mbu samadghǝn nda tamngganda ndaarha ɗǝnǝn ka tǝrha aten kwaarha ɗǝ.
31 Os judeus que estavam com Maria em casa e a consolavam, vendo-a levantar-se depressa e sair, seguiram-na, pensando que ela ia ao túmulo para chorar.
32 Sǝlna Mairamu a mbǝɗaɗǝ na Yeeso sǝ nanǝn ndǝn, fǝlgha hai a mbedghǝn ndanggǝn, “Chinǝm, a ndam nagha a mbǝɗiya, kam mǝrwa wanmana wa.”
32 Quando Maria chegou ao lugar onde Jesus estava, ao vê-lo, lançou-se aos seus pés, dizendo: — Se o Senhor estivesse aqui, o meu irmão não teria morrido.
33 Nana Yeeso ndǝn a tǝrha, tǝ fingya Yahudaya mbuwa samadghǝn ɓa kanda ƙǝm a tǝrha haɗanggǝn fa, sǝbgha hurghǝn ɗǝ ɓillagha kaan.
33 Quando Jesus viu que ela chorava, e que os judeus que a acompanhavam também choravam, agitou-se no espírito e se comoveu.
34 Tsakhka Yeeso mee, “Panggun a yanggi?” Ndang ngganda, “Ɓoɓa ɓa naghǝn.”
34 E perguntou: Eles responderam: — Senhor, venha ver!
35 Tǝd Yeeso.
35 Jesus chorou.
36 Ndagha Yahudayini na ƙǝƙǝt mbǝɗa, “Ƙǝlama hai nggǝmɗa ndǝn kaan!”
36 Então os judeus disseram: — Vejam o quanto ele o amava.
37 Amma fingya ndang ngganda ndan, “Niif ɗiya inang ɗǝ yid kwamarha ɗǝ a mbǝɗi taarha. Mbuwa nǝn mbang ˈyaɗang mǝrra Liyadzuru fa wa?”
37 Mas alguns disseram: — Será que ele, que abriu os olhos ao cego, não podia fazer com que Lázaro não morresse?
38 Nggǝrghǝn hur Yeeso sǝbrha ɗǝ kaan ɗǝgha tenkwadɗa ɗǝ. Kaɓeerha ni nggǝlang nanda miighǝn tǝ feera.
38 Jesus, agitando-se novamente em si mesmo, foi até o túmulo, que era uma gruta em cuja entrada tinham colocado uma pedra.
39 Ndangga Yeeso kanda, “Kwatǝra man ferɗa ɗǝ.” Amma Marthla wanman niifɗi mǝrgha ndanggǝn Yeeso, “Chinǝm, nanǝnya nǝn sǝrha, ƙǝsǝr mǝrghǝn tǝ ɓeena faɗa.”
39 Então Jesus ordenou: Marta, irmã do falecido, disse a Jesus: — Senhor, já cheira mal, porque está morto há quatro dias.
40 Nggǝrangga Yeeso sǝ, “Mbǝ ndoyi a fǝrna kǝkafek na a naa mamnggit Faara wa?”
40 Jesus respondeu:
41 Nanǝn kee kwatǝrang ngganda ferɗa ɗǝ. Tǝrgha ƙǝlagha Yeeso talara ɗǝ ndǝghǝn, “Pǝpa, usaɗi sa sǝkna hwandǝna.
41 Então tiraram a pedra. E Jesus, levantando os olhos para o céu, disse:
42 Sǝnɗisǝ ƙǝtsar na sǝk hwandǝna, amma thlǝk ni yanɗiya ka nafini na ƙǝƙǝt a mbǝɗiya, tǝna nda fǝrƙǝkafek, sǝna nda sǝ sa thlǝngga nggi ɓa.”
42 Eu sei que sempre me ouves, mas falei isso por causa da multidão presente, para que creiam que tu me enviaste.
43 Ngwalang na Yeeso thlǝk palth ɗiya, tǝranggǝn uradghǝn sǝ kaan ndǝghǝn, “Liyadzuru kyo ɓa!”
43 E, depois de dizer isso, clamou em alta voz:
44 Niifɗi mǝrgha kyagha ɓa, nda harghǝn tǝ sarghǝn ƙǝƙǝna tǝ djarra kaɓad paarha, raɓang nda yidghǝn tǝ kaɓad paarha. Ndangga Yeeso kanda, “Kwasaman hai wiigha!”
44 Aquele que tinha morrido saiu, tendo os pés e as mãos amarrados com ataduras e o rosto envolto num lenço. Então Jesus lhes ordenou:
45 Tsaunǝn kee, Yahudaya hangga na a thlǝmad Mairamu naa nanda ǝnɗi katǝragha hai fǝrƙǝkafek nda tǝghǝn.
45 Muitos dos judeus que tinham vindo visitar Maria, vendo o que Jesus havia feito, creram nele.
46 Amma fingya ahur ndan ɗǝnda thlǝmad Farisaya ɗǝ ɗa nda pǝrang ˈya kanda ǝnana Yeeso.
46 Outros, porém, foram até os fariseus e lhes contaram o que Jesus havia feito.
47 Tǝrgha mamnda firistaya tǝ Farisaya aah farha nda wumang ngganda kognaya hai. Tsahang mee nda ndan, “Ma nǝm a ǝnaarha? Ƙǝkafek niifɗiya ǝnaɗǝ ǝnwulteengya hangga.
47 Então os principais sacerdotes e os fariseus convocaram o Sinédrio e disseram: — O que estamos fazendo, uma vez que este homem opera muitos sinais?
48 A malang ɗǝm nagha a ɗǝrha mbeeɗǝ, tsǝɓaku kowunni nǝn a fǝrƙǝkafek tǝghǝn. Tǝrgha na Romaya a ɓarha ɓa, na nda a thlang Ƙǝn Faarnǝm na chahal heu tǝ nafinǝm.”
48 Se o deixarmos assim, todos crerão nele; depois, virão os romanos e tomarão não só o nosso lugar, mas a própria nação.
49 Amma tal ahur ndan na nda aarha Kayafa mamnda firis ni ahu huradɗi ndǝghǝn, “Sǝnggun ˈya nun a thlǝkrha wa!
49 Mas um deles, Caifás, que era sumo sacerdote naquele ano, advertiu-os, dizendo: — Vocês não sabem nada,
50 Sǝnggun sǝ wa a nggushi mǝrna niifa tal ka fiya, ma ɓǝlang ngganda fiya ɗǝ kahad.”
50 nem entendem que é melhor para vocês que morra um só homem pelo povo e que não venha a perecer toda a nação.
51 Laɓarɗi thlǝkna Kayafa ya mbǝ yi altenggǝn ni wa. Tsaunǝn ndǝghǝn ni firis na manggǝn a sayidɗi, thlǝk nǝn ndaarha ɓana Yeeso mǝra ka Yahudaya.
51 Ora, Caifás não disse isto por conta própria, mas, sendo sumo sacerdote naquele ano, profetizou que Jesus estava para morrer pela nação.
52 Mbǝ ka Yahudaya kee wa, amma ka a wumanggǝn ten wangya Faara ɓa heu welgha hu ƙǝshiirha ɗǝ.
52 E não somente pela nação, mas também para reunir em um só corpo os filhos de Deus, que andam dispersos.
53 Nanǝn kee ka a farɗi, ndǝn katǝrang na mamngya Yahudaya kaɗa kwamana a ɓǝllang ngganda Yeeso.
53 Desde aquele dia, resolveram matar Jesus.
54 Tsaunǝn kee, nggǝrwa Yeeso wiirha hai a pathlang Yahudaya a pǝpal wa. Mal Urshalima nǝn ɗǝgha a mbǝrha ɗǝ tsau tǝ kaheerha fa, ahu tala na nda aarha Ifraimu, tsauka a mbǝɗi tǝ fatsahayighǝn.
54 Assim sendo, Jesus já não andava publicamente entre os judeus, mas retirou-se para uma região vizinha ao deserto, para uma cidade chamada Efraim, onde permaneceu com os discípulos.
55 Nanǝnya nduwus far wutsǝfayid Tǝɗaarha ɓa yi Yahudaya, fiya hangga ahu chehwedɗi kahad ˈwanda teena ɗǝnda Urshalima ɗǝ ɓeena hangga kapa na far wutsǝfayidɗi ɓaarha ɓa ka a tsaɓang ngganda alten ndan ɗǝ.
55 Estava próxima a Páscoa dos judeus, e muitos daquela região foram a Jerusalém antes da Páscoa para se purificar.
56 Na nda a kaɗa Yeeso, kanda ƙǝƙǝt ahu Ƙǝn Faara na nda a tsahang mee ndan, “Ƙǝla wun hai ƙǝn? Mbǝ a ɓaarha hu wutsǝfayidɗa ɓa wa?”
56 Lá, procuravam Jesus e, estando eles no templo, diziam uns aos outros: — O que vocês acham? Ele não virá à festa?
57 Nanǝnya mamnda firistaya tǝ Farisaya pǝrang ndan fiya tǝ ndaarha, kala niifa nagha Yeeso, pǝrghǝnǝn, tǝna nda ƙǝsang nda.
57 Ora, os principais sacerdotes e os fariseus haviam ordenado que, se alguém soubesse onde ele estava, o denunciasse, para que pudessem prendê-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.