Lucas 6
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs ARA
1 Ch'ihłan Neegwaazhii Drin Jesus, vitsyaa nąįį haa gwanzhįh tł'oo li' nahshii gwa'an geedaa. Gwiizhit vitsyaa nąįį dagantł'ee tł'oo li' nahshii tee giitee gihłeegwigwihilii ąįįtł'ęę giiyaajyaa. Jii t'ee gwanzhih tł'oo li' wheat t'inchy'aa.|src="HK00099B.TIF" size="col" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="St. Luke 6.1"
1 Aconteceu que, num sábado, passando Jesus pelas searas, os seus discípulos colhiam e comiam espigas, debulhando-as com as mãos.
2 Jesus vitsyaa nąįį gwanzhįh tł'oo li' gaajyaa. Pharisee nąįį googwąąh'in ts'ą' t'agoogahnyąą, “Jaghaii juk drin tr'agoh'in? Jyąhts'ą' gwik'injiriighit kwaa t'oonchy'aa.”
2 E alguns dos fariseus lhes disseram: Por que fazeis o que não é lícito aos sábados?
3 Jesus t'agoovahnyąą, “Yeenii David chan ts'ą' juu yaa nilii nąįį haa goozhit gwiłts'ik dąį' deegiizhik ąįį Dęhtły'aa Choh zhit geenjit deegwinyąą ganoondaii?
3 Respondeu-lhes Jesus: Nem ao menos tendes lido o que fez Davi, quando teve fome, ele e seus companheiros?
4 David ąįį zheh gwadhah vizhit kharigidiinjii dehk'it goo'aii izhit nihdeiinzhii ts'ą' łųhchy'aa Shroodiinyąą iin'al ąįįtł'ęę yalat chan yaa nilii nąįį goovantł'ahtsit. Jyaa digwehee'yaa kwaa goo'aii ts'ą' giinkhih nąįį zhrįh ya'aa gaandaii googaa gwik'it t'iizhik.”
4 Como entrou na casa de Deus, tomou, e comeu os pães da proposição, e os deu aos que com ele estavam, pães que não lhes era lícito comer, mas exclusivamente aos sacerdotes?
5 “Shįį Gwidinji' t'ihchy'aa ąįį geh'an dinjii nąįį Neegwaazhii Drin deegoo'ya' goovoihnyąą gwik'it t'igihee'yaa goo'aii.”
5 E acrescentou-lhes: O Filho do Homem é senhor do sábado.
6 Ch'adanh Neegwaazhii Drin gwiizhit Jesus Israel nąįį tr'igiinkhii zheh nihdineezhii, ts'ą' geech'ǫąąhtan akhai' izhit gwizhit dinjii shriits'ąįį vanli' iłchįį dhidii.
6 Sucedeu que, em outro sábado, entrou ele na sinagoga e ensinava. Ora, achava-se ali um homem cuja mão direita estava ressequida.
7 Pharisee chan ts'ą' Law eech'ǫąąhtan nąįį (Scribes) haa chan zhat giilk'ii ts'ą' giik'aahtii, Neegwaazhii Drin zhit dinjii vanli' shrineeheelyaa ji' geenjit, jyaa diizhik ji' gwiizųų t'ii'in giihaanjyaa geenjit.
7 Os escribas e os fariseus observavam-no, procurando ver se ele faria uma cura no sábado, a fim de acharem de que o acusar.
8 Gaa ąįį Jesus deegiindhan goovandaii ts'ą' ąįį dinjii vanli' iłchįį dhidlit t'ahnyąą “Aanaii dzaa gwatł'an shats'ą' hinkhaii.” Ąįį dinjii yeeghaii niinzhii tł'ęę dinjii nąįį oahkat,
8 Mas ele, conhecendo-lhes os pensamentos, disse ao homem da mão ressequida: Levanta-te e vem para o meio; e ele, levantando-se, permaneceu de pé.
9 “Dęhtły'aa Choh zhit gwa'an nik'ee Neegwaazhii Drin gwizhit gwits'eediireen'yaa nik'ee geenjit gwadanakhwatł'oo? Jidii shrit t'igwehee'yaa, dinjii ts'ireheenjyaa akwat ts'arahaatthaa? Dinjii viheekwaa gwits'į' gadarahahchyaa akwat dinjii ęhdaa tr'igwirehee'aa?”
9 Então, disse Jesus a eles: Que vos parece? É lícito, no sábado, fazer o bem ou o mal? Salvar a vida ou deixá-la perecer?
10 Jesus dinjii nąįį datthak tee gwąąh'in ts'ą' ąįį dinjii vanli' iłchįį dhidlit t'ahnyąą, “Nanleetth'ak kwaii nihky'aa oonjii.” Ąįį dinjii jyaa diizhik ts'ą' vanli' nizįį neekhwadlit.
10 E, fitando todos ao redor, disse ao homem: Estende a mão. Ele assim o fez, e a mão lhe foi restaurada.
11 Pharisee nąįį łyaa gook'įį gwanlii ts'ą' Jesus deegahah'yaa geegiginkhii.
11 Mas eles se encheram de furor e discutiam entre si quanto ao que fariam a Jesus.
12 Izhit zhat dąį' Jesus ąįį khadigiheejyaa eenjit taih kat gwats'ą' haazhii, ąįįts'ą' tǫǫ datthak K'eegwaadhat ts'ą' khagideedi'.
12 Naqueles dias, retirou-se para o monte, a fim de orar, e passou a noite orando a Deus.
13 — ausente —
13 E, quando amanheceu, chamou a si os seus discípulos e escolheu doze dentre eles, aos quais deu também o nome de apóstolos:
14 — ausente —
14 Simão, a quem acrescentou o nome de Pedro, e André, seu irmão; Tiago e João; Filipe e Bartolomeu;
15 — ausente —
15 Mateus e Tomé; Tiago, filho de Alfeu, e Simão, chamado Zelote;
16 — ausente —
16 Judas, filho de Tiago, e Judas Iscariotes, que se tornou traidor.
17 Jesus taih kat k'iidąą goovaaneehoozhii ts'ą' ditsyaa lęįį nąįį haa gwaląįį kat nadhat. Jerusalem, Judea nahkat gwats'an dinjii lęįį nąįį chan zhat dilk'ii, Chųų choh vee gwats'an kwaiik'it Tyre ąįįts'ą' Sidon gwats'an chan.
17 E, descendo com eles, parou numa planura onde se encontravam muitos discípulos seus e grande multidão do povo, de toda a Judeia, de Jerusalém e do litoral de Tiro e de Sidom,
18 Giiyuuhaaky'aa ts'ą' chan goots'ą' tr'iheendal eenjit chan. Zhit juu vizhit ch'anky'aa iizųų t'inchy'aa nąįį chan ts'ą' tr'iinjik.
18 que vieram para o ouvirem e serem curados de suas enfermidades; também os atormentados por espíritos imundos eram curados.
19 Juu nąįį datthak giikat nahaandal geetr'agogwah'in, vat'aii łyaa nint'aii ts'ąįį shrineegaanjii.
19 E todos da multidão procuravam tocá-lo, porque dele saía poder; e curava todos.
20 Jesus ditsyaa nąįį nah'in ts'ą' t'inyąą,
20 Então, olhando ele para os seus discípulos, disse-lhes:
21 “Juk juu nakhwatee vizhit gwiłts'ik nąįį shoo ǫhłįį,
21 Bem-aventurados vós, os que agora tendes fome, porque sereis fartos.
22 “Dinjii nakhwatr'ii'ee,
22 Bem-aventurados sois quando os homens vos odiarem e quando vos expulsarem da sua companhia, vos injuriarem e rejeitarem o vosso nome como indigno, por causa do Filho do Homem.
23 Jyąhts'ą' nats'ą' t'igwii'in dąį', shoh haa ch'oodzaa, zheekat gwizhit nakhweenjit gwinzii gwiintsii goo'aii! Yeenii goolak nąįį Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nąįį ts'ą' jyaa digee'ya' geh'an!
23 Regozijai-vos naquele dia e exultai, porque grande é o vosso galardão no céu; pois dessa forma procederam seus pais com os profetas.
24 “Nakhwatee juu valaraa gwanlii nąįį nakhweenjit gwigweheetrii,
24 Mas ai de vós, os ricos! Porque tendes a vossa consolação.
25 “Nakhwatee juu gwintł'oo ch'a'aa nąįį nakhweenjit gwigweheetrii,
25 Ai de vós, os que estais agora fartos! Porque vireis a ter fome.
26 “Nakhweenjit gwigweheetrii, nijin dinjii nąįį datthak gwinzii nakhweeginkhii ji',
26 Ai de vós, quando todos vos louvarem! Porque assim procederam seus pais com os falsos profetas.
27 Gaa juu nakhwatee shįįtth'ak nąįį, nakhwats'ą' giihkhii shoodǫǫhk'įį. Juu nakhwats'ą' gwił'ąįį nąįį eet'ohthan, ts'ą' juu nakhwatr'ii'ee nąįį ts'ą' ohsįį.
27 Digo-vos, porém, a vós outros que me ouvis: amai os vossos inimigos, fazei o bem aos que vos odeiam;
28 Juu nakhwadiveegwiizųų ji' niindhan nąįį nihk'it gooveenjit gwinzii ninjich'ǫhthat ąįįts'ą' juu ts'anakhwaahthat nąįį eenjit khagadǫhjii.
28 bendizei aos que vos maldizem, orai pelos que vos caluniam.
29 Ch'ihłee ninin nak'ah naat'an ji', ch'angwąhts'ąįį chan neenat'an. Ch'ihłee nach'ada'ik oonjik ji', zhak khii ni'ik chan vantł'ąhtsuu.
29 Ao que te bate numa face, oferece-lhe também a outra; e, ao que tirar a tua capa, deixa-o levar também a túnica;
30 Ch'ihłee nats'an k'aiich'ii yiindhan ji', vintł'eeyiin'ąįį; ch'ihłee nats'an k'aiich'ii oonjik ji', shintł'ineeroo'aa doiinyą' shrǫ'!
30 dá a todo o que te pede; e, se alguém levar o que é teu, não entres em demanda.
31 Ch'ihłee nats'ahts'ą' nats'ą' dinjii oolį' oiinyąą gwik'it vats'ą' dinjii inlii.
31 Como quereis que os homens vos façam, assim fazei-o vós também a eles.
32 “Zhit juu dinjii neet'iindhan nąįį zhrįh eet'iindhan ji', jaghaii geenjit narahah'aa? Juu tr'agwaanduu tr'agwah'in nąįį gaa jyaa diginchy'aa.
32 Se amais os que vos amam, qual é a vossa recompensa? Porque até os pecadores amam aos que os amam.
33 Ąįįts'ą' juu nats'ą' nizįį nąįį zhrįh ts'ą' inzii ji', jaghaii geenjit narahah'aa? Juu tr'agwaanduu tr'agwah'in nąįį gaa jyaa diginchy'aa.
33 Se fizerdes o bem aos que vos fazem o bem, qual é a vossa recompensa? Até os pecadores fazem isso.
34 Ąįįts'ą' juu shineegwahahtsyaa oiinyąą nąįį zhrįh eech'idiintł'oo ji', jaghaii geenjit narahah'aa? Juu tr'agwaanduu tr'agwah'in nąįį gaa ch'izhii tr'agwaanduu tr'agwah'in nąįį eech'adagantł'oo dąį', daanchy'aa gooveedagaantł'oo aanchy'aa shintł'ineeroo'aa giindhan.
34 E, se emprestais àqueles de quem esperais receber, qual é a vossa recompensa? Também os pecadores emprestam aos pecadores, para receberem outro tanto.
35 Nakwaa! Juu nats'ą' gwił'ąįį nąįį eet'ohthan ts'ą' goots'ą' ohsįį. Gooveech'idiintł'oo ts'ą' noihjii yuunyą' shrǫ'! Zheekat gwizhit gaayiigootsąįį neenjit gwehee'aa, ts'ą' dakhii Vit'eegwijyąhchy'aa choh Vidinji' hohłyaa. Ąįįt'ee zhit juu iizųų ąįįts'ą' juu mahsį' niindhan kwaa nąįį ts'ą' nizįį t'arahnyąą.
35 Amai, porém, os vossos inimigos, fazei o bem e emprestai, sem esperar nenhuma paga; será grande o vosso galardão, e sereis filhos do Altíssimo. Pois ele é benigno até para com os ingratos e maus.
36 Dinjii neeshraahchy'aa ohnyąą, zheekat Nakhwati' neeshraahchy'aa niindhan di'įį gwik'it.”
36 Sede misericordiosos, como também é misericordioso vosso Pai.
37 “Dinjii nakhweenjit oozųų shrǫ', ąįį ji' t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa chan jyaa nakhooheenjyaa kwaa; dinjii gwiizųų gwats'ą' gwantł'eedǫhchyaa shrǫ', ąįį ji' Vit'eegwijyąhchy'aa chan gwik'it jyaa danakhwahah'yaa kwaa; dinjii nakhwats'ą' iizųų gaa nihk'it veenjit oo'an gahohłii, ąįį gwik'it Vit'eegwijyąhchy'aa chan nakhwatr'agwaanduu nakhweenjit oo'an gweheelyaa.
37 Não julgueis e não sereis julgados; não condeneis e não sereis condenados; perdoai e sereis perdoados;
38 Vit'eegwijyąhchy'aa nakhwantł'eegwilii gwik'it nakhwant'ee gwantł'eegohłii. Łyaa gwintsii nantł'eech'ahahchaa ts'ą' gaa nandaa t'agwahaanchy'aa dinjii intł'eehaandal googwahtsii chan Vit'eegwijyąhchy'aa nintł'eehaandal.”
38 dai, e dar-se-vos-á; boa medida, recalcada, sacudida, transbordante, generosamente vos darão; porque com a medida com que tiverdes medido vos medirão também.
39 Ąįįts'ą' Jesus jii gwandak zhit geegoovąąhtan, “Dinjii vandee kwaa duuyeh ch'izhii dinjii vandee kwaa nee'aa t'oonchy'aa. Jyaa diizhik ji' nihłaa ts'ą' nanzhit gweedii t'eegahaadhal t'oonchy'aa.
39 Propôs-lhes também uma parábola: Pode, porventura, um cego guiar a outro cego? Não cairão ambos no barranco?
40 Juu geerǫąąhtan ąįį duuyeh ąįį juu geeyųąąhtan andaa gaandaii t'oonchy'aa, gaa juu geerǫąąhtan, ąįį gǫąąhtan ndaanaahjik ji' ąįį geech'ǫąąntan k'it t'iheechy'aa.
40 O discípulo não está acima do seu mestre; todo aquele, porém, que for bem-instruído será como o seu mestre.
41 “Jaghaii nachaa vandee zhit gał nah'in, gwiizhit nandee ąįį zhit traa eenjit k'eegwiichy'aa t'ini'in kwaa?
41 Por que vês tu o argueiro no olho de teu irmão, porém não reparas na trave que está no teu próprio?
42 Nats'ąą nachaa jyaa vahaiinjyaa, ‘Shachaa, nandee zhit gałgihłeehoihchyaa,’ diinyąą gwiizhit nandee zhit traa ąįį nah'in kwaa. Dinjii nizįį adaa'įį nąįį! Nan tr'ookit nandee zhit traa gihłeehinchįį ąįįtł'ęę gwinzii naa gweech'in tł'ęę nachaa vandee zhit gałkhaneiinchįį.”
42 Como poderás dizer a teu irmão: Deixa, irmão, que eu tire o argueiro do teu olho, não vendo tu mesmo a trave que está no teu? Hipócrita, tira primeiro a trave do teu olho e, então, verás claramente para tirar o argueiro que está no olho de teu irmão.
43 “Jak t'an nizįį duuyeh jak iizųų vakat nahshii t'oonchy'aa, ąįį gwik'it jak t'an iizųų duuyeh vakat jak nizįį nahshii.
43 Não há árvore boa que dê mau fruto; nem tampouco árvore má que dê bom fruto.
44 Jidii gwanzhįh vakat gwąąhshii tthak nats'ahts'ą' jidii jak vakat nahshii vaagwiindaii. Duuyeh khoh dachan kat Figs tr'ąąhtsii, ąįį gwik'it duuyeh khoh dachan kat jak choh (grapes) tr'ąąhtsii t'oonchy'aa. Jii kwaii fig|src="hk00089b.tif" size="col" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="St. Luke 6.44" Jak choo|src="hk00111b.tif" size="col" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="St. Luke 6.44"
44 Porquanto cada árvore é conhecida pelo seu próprio fruto. Porque não se colhem figos de espinheiros, nem dos abrolhos se vindimam uvas.
45 Dinjii nizįį ąįį vidrii zhit gwats'an gwinzii tr'igwijyaa. Dinjii iizųų ąįį chan vidrii zhit gwats'an gwiizųų tr'igwijyaa. Dinjii vidrii zhit doonchy'aa k'iighai' ginkhii t'igwinyąą.”
45 O homem bom do bom tesouro do coração tira o bem, e o mau do mau tesouro tira o mal; porque a boca fala do que está cheio o coração.
46 “Jaghaii zhyaa, ‘Shik'eegwaadhat, Shik'eegwaadhat,’ shohnyąą gwiizhit deenakhwaihnyąą gwik'it t'akhwa'in kwaa?
46 Por que me chamais Senhor, Senhor, e não fazeis o que vos mando?
47 Juu shats'ą' haazhii, ts'ą' shiginjik oołk'įį ts'ą' shik'eegwahthat, ąįįt'ee jidii dinjii nilii nakhwaagwahaldak.
47 Todo aquele que vem a mim, e ouve as minhas palavras, e as pratica, eu vos mostrarei a quem é semelhante.
48 Dinjii zheh gwiłtsąįį k'it t'inchy'aa. Nanzhit niighit khagwiindhat izhit kii kat zheh nigwiin'ąįį. Chųų ndak t'iizhik ts'ą' chųų viniitthak gaa needagwaanaii kwaa. Gwinzii gwakat deegwaa'aii geh'an.
48 É semelhante a um homem que, edificando uma casa, cavou, abriu profunda vala e lançou o alicerce sobre a rocha; e, vindo a enchente, arrojou-se o rio contra aquela casa e não a pôde abalar, por ter sido bem-construída.
49 Gaa juu shiginjik oołk'įį ts'ą' gwik'it t'ii'in kwaa, ąįįt'ee dinjii zhyaa nankat k'ii'an zheh gwiłtsąįį k'it veegoo'aii. Nijin chųų gwakat t'iizhik dąį' khan needagwaanaii. Łyaa gwint'aii needagwaanaii!”
49 Mas o que ouve e não pratica é semelhante a um homem que edificou uma casa sobre a terra sem alicerces, e, arrojando-se o rio contra ela, logo desabou; e aconteceu que foi grande a ruína daquela casa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.