Hebreus 11

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Nijin gwik'injiriighit dąį' yeedaa diineenjit deehee'yaa nyąą ąįį gwaroontą', jidii gwaraah'in kwaa gaa nihk'it gwik'it gweheelyaa gaagwiindaii.
1 A fé mostra a realidade daquilo que esperamos; ela nos dá convicção de coisas que não vemos.
2 Deenaadąį' gwats'an diilak nąįį googwik'injigwiighit k'iighai' Vit'eegwijyąhchy'aa gooshoo ahłįį.
2 Pela fé, pessoas em tempos passados obtiveram aprovação.
3 Gwik'injigwiighit eh'an t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa diginjik haa nankat ts'ą' zheekat goodlii datthak gwiłtsąįį gaagwiindaii, ąįį gwik'iighai' jidii tr'ąąh'in kwaii tr'ąąh'in kwaa haa iłtsąįį t'oonchy'aa.
3 Pela fé, entendemos que todo o universo foi formado pela palavra de Deus; assim, o que se vê originou-se daquilo que não se vê.
4 Abel vigwik'injigwiighit eh'an, Cain andaa ataiinjii nizįį Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' iłtsąįį. Vit'eegwijyąhchy'aa haa gwinzii nadhat ts'ą' yashoo ahłįį, Vit'eegwijyąhchy'aa antł'eech'ahtsit geenjit yashoo ahłįį. Abel vigwik'injigwiighit eh'an niindhat gaa juk drin tth'aii hee diits'ą' ginkhii k'it t'inchy'aa.
4 Pela fé, Abel apresentou a Deus um sacrifício superior ao de Caim. Com isso, mostrou que era um homem justo, e Deus aprovou suas ofertas. Embora há muito esteja morto, ainda fala por meio de seu exemplo.
5 Enoch vigwik'injigwiighit eh'an niindhat kwaa, gaa Vit'eegwijyąhchy'aa neeyuunjik ts'ą' juu nąįį datthak giiyankantii gaa gigwah'ąįį kwaa. Vit'eegwijyąhchy'aa zheekat gwats'ą' yihiłchįį. Vit'eegwijyąhchy'aa neeyahoondal gwehkįį dąį' Dęhtły'aa Choh zhit jyaa digwinyąą, Vit'eegwijyąhchy'aa Enoch, ashoo'ahłįį geh'an zheekat gwats'ą' yihiłchįį gwinyąą.
5 Pela fé, Enoque foi levado para o céu sem ver a morte; “ele desapareceu porque Deus o levou para junto de si”. Porque, antes de ser levado, ele era conhecido por agradar a Deus.
6 Dinjii ch'ihłee gwik'injigwiighit di'įį kwaa ji' duuyeh Vit'eegwijyąhchy'aa shoo ąhtsii, juu Vit'eegwijyąhchy'aa k'injiighit t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa gwanlii gwik'injiheeghit ts'ą' juu yankantii nąįį goodivee gwinzii gwahtsii t'inchy'aa.
6 Sem fé é impossível agradar a Deus. Quem deseja se aproximar de Deus deve crer que ele existe e que recompensa aqueles que o buscam.
7 Yeendaa ji' gwiizųų t'igweheenjyaa gwah'in kwaa gaa Noah vigwik'injigwiighit eh'an Vit'eegwijyąhchy'aa deeyahnyąą gwiitth'ak. Vit'eegwijyąhchy'aa k'eegwiłthat ts'ą' tr'ihchoo choo iłtsąįį ąįį zhit adan, ts'ą' dizheh k'ąą haa an gaadlit kwaa. Noah deezhik ąįį geh'an nankat gwidinjii nąįį gwiizųų t'igii'in gwigweech'in ts'ą' Noah, Vit'eegwijyąhchy'aa deeyahnyąą gwik'it dinjii nilii.
7 Pela fé, Noé construiu uma grande embarcação para salvar sua família do dilúvio. Ele obedeceu a Deus, que o advertiu a respeito de coisas que nunca haviam acontecido. Pela fé, condenou o resto do mundo e recebeu a justiça que vem por meio da fé.
8 Ch'adanh nankat nantł'eegwihih'aa yahnyąą ąįį nijin gwats'ą' goo'aii gaandaii kwaa gaa, Abraham gwik'injigwiighit di'įį eh'an nijin Vit'eegwijyąhchy'aa nanahkat gihłeehinkhaii yahnyąą dąį' yik'eegwiłthat.
8 Pela fé, Abraão obedeceu quando foi chamado para ir à outra terra que ele receberia como herança. Ele partiu sem saber para onde ia.
9 Vit'eegwijyąhchy'aa ch'adanh nahkat nantł'eegwihih'aa nyąą ąįį Abraham yik'injiighit geh'an aakin nilii ts'ą' ch'izhii yaaneehiidal nąįį haa ch'adanh nahkat gwa'an zheh gwadhah zhit gwich'įį, Isaac ts'ą' Jacob haa chan giik'it t'igee'ya', geedan chan Vit'eegwijyąhchy'aa jidii nakhwantł'eehihłyaa nyąą, ąįį gwik'injigiighit geh'an.
9 E, mesmo quando chegou à terra que lhe havia sido prometida, viveu ali pela fé, pois era como estrangeiro, morando em tendas. Assim também fizeram Isaque e Jacó, que herdaram a mesma promessa.
10 Abraham zheegwadhah zhit gwich'įį gwiizhit kwaiik'it gwachoo gweedhaa datthak gwehee'aa, ąįį Vit'eegwijyąhchy'aa adan nats'ahts'ą' gwahahtsyaa nyąą ąįį gwik'it gwiłtsąįį, ąįį Abraham geenjit nagwal'in.
10 Abraão esperava confiantemente pela cidade de alicerces eternos, planejada e construída por Deus.
11 Abraham, vigwik'injigwiighit eh'an va'at Sarah tr'iinin hee'yaa izhit dąį' googhaii lęįį geh'an tr'iinin gii'įį kwaa, gaa chan nijin Sarah nich'it nilii dąį' gaa tr'iinin vee'agwantrii Vit'eegwijyąhchy'aa deehee'yaa nyąą ąįį łi'deegwidlii gweheelyaa gaandaii geh'an.
11 Pela fé, até mesmo Sara, embora estéril e idosa, pôde ter um filho. Ela creu que Deus era fiel para cumprir sua promessa.
12 Abraham, dinjii ch'ihłak zhrįh nilii ts'ą' dyahch'į' nilii ts'ą' vaghaii chan lęįį gaa nihk'it vats'an lęįį nąįį deedhaa goodlit, zhee t'įį są' dhidlit aanchy'aa łąą ginlii, ts'ą' chųų choh vee needdhak gwanlii agaanchy'aa gaadlit.
12 E, assim, uma nação inteira veio desse homem velho e sem vigor, uma nação numerosa como as estrelas do céu e incontável como a areia da praia.
13 Datthak ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa zhit gwik'injigwiighit gii'įį gwiizhit nigiinjik, Vit'eegwijyąhchy'aa deehee'yaa nyąą ąįį gwats'ą' niighit dąį' hee gaa gwik'it t'igwiizhit ts'ą' gwagwah'ya' k'it gooveenjit t'oonchy'aa, ts'ą' gooveenjit shoo ginlii, ts'ą' oozhii ginlii kwaa haa dzaa nankat aakin tr'inlii ts'ą' gwireheechy'aa gaa gwakwaa ginyąą.
13 Todos eles morreram na fé e, embora não tenham recebido todas as coisas que lhes foram prometidas, as avistaram de longe e de bom grado as aceitaram. Reconheceram que eram estrangeiros e peregrinos neste mundo.
14 Juu jyaa nyąą nąįį t'ee nahkat goots'an gweheelyaa gwinkeegwagwah'in t'iginyąą.
14 Evidentemente, quem fala desse modo espera ter sua própria pátria.
15 Ąįį daganahkat gihłeegahaajil, ąįį ch'ihłak gaa gininjich'agahthat kwaa. Ąįį geegigiinkhii t'iginyąą ji' khan gwits'ee giheedaa gaagiindaii.
15 Se quisessem, poderiam ter voltado à terra de onde saíram,
16 Gaa nahkat gwandaa gwinzii ąįį giindhan, ąįįt'ee zheekat gwanahkat. Ąįįts'ą' nijin Vit'eegwijyąhchy'aa vigii ihłii ginyąą dąį' gooveenjit oozhii nilii kwaa, kwaiik'it gwachoo gooveenjit tr'iilęįį nigwiin'ąįį geh'an.
16 mas buscavam uma pátria superior, um lar celestial. Por isso Deus não se envergonha de ser chamado o Deus deles, pois lhes preparou uma cidade.
17 Abraham, gwik'injigwiighit di'įį geh'an didinji' Isaac, Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' ataiinjii iłtsąįį, nijin gwik'it t'ihee'yaa shrǫǫ yuunyąą geenjit Vit'eegwijyąhchy'aa jyaa dini'in yahnyąą dąį'. Vit'eegwijyąhchy'aa, Abraham vats'an nihzheeneedijii lęįį gweheelyaa t'oonchy'aa yahnyąą, googaa nihk'it Vit'eegwijyąhchy'aa k'eegwahthat ts'ą' gwik'it t'ahah'ya', ts'ą' it'ee zhrįh didinji' ataiinjii hiłtsąįį.
17 Pela fé, Abraão, ao ser posto à prova, ofereceu Isaque como sacrifício. Abraão, que havia recebido as promessas, estava disposto a sacrificar seu único filho,
18 Vit'eegwijyąhchy'aa jyaa yahnyąą, “Deeshi'yaa naihnyąą ąįį gwik'it t'ishi'yaa dihnyąą dąį', Isaac vik'iighai' nats'an deedhaa lęįį nąįį gweheelyaa t'oonchy'aa.”
18 embora Deus lhe tivesse dito: “Isaque é o filho de quem depende sua descendência”.
19 Vit'eegwijyąhchy'aa ąįį Isaac khan ch'ichį' ts'an yineegwahąhdaii ąįį Abraham gaandaii ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa, ch'ichį' ts'an Abraham, Isaac yantł'eenahchįį k'it t'oonchy'aa.
19 Concluiu que, se Isaque morresse, Deus tinha poder para trazê-lo de volta à vida. E, em certo sentido, recebeu seu filho de volta dos mortos.
20 Isaac vigwik'injigwiighit eh'an Vit'eegwijyąhchy'aa deehee'yaa nyąą gwik'it t'ihee'yaa, yeendaa ji' Jacob ts'ą' Esau haa goodivee gweheezyaa geenjit Vit'eegwijyąhchy'aa oahkat.
20 Pela fé, Isaque prometeu bênçãos para o futuro de seus filhos, Jacó e Esaú.
21 Jacob, gwik'injigwiighit di'įį geh'an, Joseph, vidinji' neekwaii nąįį goodivee gweheezyaa geenjit khadigeedi'. Datǫǫ kat gat'ąąnchįį gwiizhit Vit'eegwijyąhchy'aa deehił'ee.
21 Pela fé, Jacó, prestes a morrer, abençoou cada um dos filhos de José e se curvou para adorar, apoiado em seu cajado.
22 Joseph gwik'injigwiighit di'įį geh'an niheedhaa gwats'ą', Israel nąįį Egypt nahkat gwats'an tr'ineegiheedaa nyąą geeginkhii, ts'ą' nijin niidhat ji' giich'ichį' deeheelyaa geenjit akǫǫ dagoovahnyąą.
22 Pela fé, José, no fim da vida, declarou com toda a confiança que os israelitas deixariam o Egito e deu ordens para que cuidassem de seus ossos.
23 Moses, viyehghan nąįį gwik'injigwiighit gii'įį geh'an vagoodlit dąį' 3 months gahkhyuk geegoh'it giiyehdi'. Tr'iinin tsal gwinzii viyiichy'a' nilii ts'ą' Egypt nahkat gwats'ą' k'eegwaadhat nilii deenyąą k'eegwagwahahthat kwaa geenjit gąąnjat kwaa.
23 Pela fé, os pais de Moisés o esconderam por três meses tão logo ele nasceu, pois viram que a criança era linda e não tiveram medo de desobedecer ao decreto do rei.
24 Moses gwik'injigwiighit di'įį geh'an nijin dink'indhat dąį', k'eedeegwaadhat vichi' nich'it vidinji' varoonyą' nindhan kwaa.
24 Pela fé, Moisés, já adulto, recusou ser chamado filho da filha do faraó,
25 Ch'ihłee tr'agwaanduu t'ihee'yaa ąįį kwaa gaa gwik'it t'ee'ya' Vit'eegwijyąhchy'aa vigii nąįį haa khaiinjich'iheeghit ts'ąįį veenjit gwinzii.
25 preferindo ser maltratado junto com o povo de Deus a aproveitar os prazeres transitórios do pecado.
26 Egypt nahkat gwa-laraa łyaa daatł'oo, gaa adan ąįį izhit dąį' Messiah Christ eenjit khaiinjich'iheeghit ts'ąįį gwandaa gwaatł'oo gaandaii ts'ą' yeendaa ji' gwinzii gwintsii veenjit goo'aii ąįį yiindhan.
26 Considerou melhor sofrer por causa do Cristo do que possuir os tesouros do Egito, pois tinha em vista sua grande recompensa.
27 Moses gwik'injigwiighit di'įį geh'an K'eegwaadhat zhyaahaants'įį gąąnjat kwaa ts'ą' Egypt gihłeehaazhii. Vit'eegwijyąhchy'aa tr'ąąh'in kwaa ąįį nah'ya' k'it veenjit t'oonchy'aa ts'ą' kiitł'ii neehidii gitr'ii'ee.
27 Pela fé, saiu do Egito sem medo da ira do rei e prosseguiu sem vacilar, como quem vê aquele que é invisível.
28 Gwik'injigwiighit di'įį chan Passover gwiłtsąįį ts'ą' gindeiinvyaa kat nin eekaii ch'o'shǫǫ goovahnyąą, jyąhts'ą' gwik'iighai' zheekat gwich'in ch'ichį' eenjit neehidik ąįį Israel nąįį googii tsyaa tr'ookit vagoodlit gahaahkhwaa kwaa geenjit.
28 Pela fé, ordenou que o povo de Israel celebrasse a Páscoa e aspergisse com sangue os batentes das portas, para que o anjo da morte não matasse seus filhos mais velhos.
29 Israel gii nąįį gwik'injigwiighit gi'įį geh'an Chųų Choo Daatsik njik chųų kwaa k'it t'oonchy'aa neegiinjil. Egypt niveet'ah'in nąįį gwik'it t'agahah'yaa dąį', datthak tee nagahǫǫnii.
29 Pela fé, o povo de Israel atravessou o mar Vermelho, como se estivesse em terra seca. Quando os egípcios tentaram segui-los, morreram todos afogados.
30 Israel gwich'in nąįį drin 7 datthak geelin łits'eedigeendaa ąįįtł'ęę gwik'injigwiighit k'iighai' Jericho kwaiik'it gwachoo geelin kii choo haa tthał nin'ee needagwaanąįį.
30 Pela fé, o povo marchou ao redor de Jericó durante sete dias, e suas muralhas caíram.
31 Gwik'injigwiighit eh'an tr'injaa Rahab, laraa eenjit dinjii nąįį haa dhichįį nilii, Vit'eegwijyąhchy'aa k'eegwahthat kwaa nąįį haa tr'iiłkhwąįį kwaa, dinjii nąįį nats'ąą kwaiik'it gwachoo gaiiyigwagwahahtsyaa li' geenjit zhit gwa'an gwats'ą' googihił'e' nąįį shoh haa dizheh nihdeiinlii geh'an.
31 Pela fé, a prostituta Raabe não foi morta com os habitantes de sua cidade que se recusaram a obedecer, pois ela acolheu em paz os espiões.
32 Tth'aii hee jii nąįį datthak gooveegoihkhyaa shoohnyąą? Gideon, Barak, Samson, Jephthah, King David, Samuel ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nąįį, jii nąįį datthak gaveegiihihkhyaa gaa juk geenjit gwik'it goo'aii kwaa.
32 Quanto mais preciso dizer? Levaria muito tempo para falar sobre a fé que Gideão, Baraque, Sansão, Jefté, Davi, Samuel e os profetas tiveram.
33 Ch'adanh nahkat goodlii datthak gwats'ą' nich'itsigiłthat ts'ą' gwik'injigwiighit eh'an, gaiiyich'igiłtsąįį. Gwinzii t'igiizhik ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa deehee'yaa nyąą ąįį gooveenjit t'iizhik. Lion vighit nihts'ą' googoonjik.
33 Pela fé, eles conquistaram reinos, governaram com justiça e receberam promessas. Fecharam a boca de leões,
34 Kwankyaa niint'aii gaa neegahkyaa, shrii choo haa goovęhdaa tr'igwirehee'aa gaa gwats'an tr'ineegiidal. Goot'aii kwaa gaa goot'aii nint'aii goodlit. Niveet'agah'in zhit gwint'aii nich'itsigahthat, haa ch'adanh nahkat gwats'an niveet'ah'in nąįį gaiiyiigiłtsąįį.
34 apagaram chamas de fogo e escaparam de morrer pela espada. Sua fraqueza foi transformada em força. Tornaram-se poderosos na batalha e fizeram fugir exércitos inteiros.
35 Tr'injaa nąįį googwik'injigwiighit k'iighai' goolak yiinlii nąįį nigiindhat gaa neegwigwiindaii ąįį nąįį neegǫǫnjik.
35 Mulheres receberam de volta seus queridos que haviam morrido. Outros, porém, foram torturados, recusando-se a ser libertos, e depositaram sua esperança na ressurreição para uma vida melhor.
36 Goolat nąįį gooveegeedlaa ts'ą' googahtrii, ts'ą' ch'izhii nąįį chan ch'iitsii tły'ah haa dagoogiłchaa ts'ą' zheegwaazhrąįį nagoogiinlii.
36 Alguns foram alvo de zombaria e açoites, e outros, acorrentados em prisões.
37 Kii haa googookit, teetł'an gook'eech'igit'ii, shrii choo haa googeełkhwąįį. Divii dhah akwat goat dhah nagaazhii haa zhat gwa'an neegihiidal, neeshreegaahchy'aa ts'ą' khaiinjich'agoogahkhit ts'ą' gwiizųų datthak gooneegahąhdak.
37 Alguns morreram apedrejados, outros foram serrados ao meio, e outros ainda, mortos à espada. Alguns andavam vestidos com peles de ovelhas e cabras, necessitados, afligidos e maltratados.
38 Dzaa nankat geenjit łyaa giinzii! Goodeek'it gwakwaa k'it nangwinjir ts'ą' taih kat gwa'an gooneech'ahahchik, nanzhit gweedii ts'ą' ch'a'an zhit chan gwigwich'įį.
38 Este mundo não era digno deles. Vagaram por desertos e montes, escondendo-se em cavernas e buracos na terra.
39 Jii dinjii gooveegarinkhii nąįį t'ee googwik'injigwiighit eh'an Vit'eegwijyąhchy'aa shoo giłtsąįį googaa Vit'eegwijyąhchy'aa jidii goovantł'eehee'aa nyąą ąįį tth'aii hee goonjii kwaa.
39 Todos eles obtiveram aprovação por causa de sua fé; no entanto, nenhum deles recebeu tudo que havia sido prometido.
40 Vit'eegwijyąhchy'aa jidii gwandaa nizįį diineenjit gwii'įį gaa datthak khaihłok nihłaa nigiinjil tł'ęę gwizhrįh giihoondal.
40 Pois Deus tinha algo melhor preparado para nós, de modo que, sem nós, eles não chegassem à perfeição.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.