Hebreus 11

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Nijin gwik'injiriighit dąį' yeedaa diineenjit deehee'yaa nyąą ąįį gwaroontą', jidii gwaraah'in kwaa gaa nihk'it gwik'it gweheelyaa gaagwiindaii.
1 Ora, a fé é a certeza de coisas que se esperam, a convicção de fatos que não se veem.
2 Deenaadąį' gwats'an diilak nąįį googwik'injigwiighit k'iighai' Vit'eegwijyąhchy'aa gooshoo ahłįį.
2 Pois, pela fé, os antigos obtiveram bom testemunho.
3 Gwik'injigwiighit eh'an t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa diginjik haa nankat ts'ą' zheekat goodlii datthak gwiłtsąįį gaagwiindaii, ąįį gwik'iighai' jidii tr'ąąh'in kwaii tr'ąąh'in kwaa haa iłtsąįį t'oonchy'aa.
3 Pela fé, entendemos que o universo foi formado pela palavra de Deus, de maneira que o visível veio a existir das coisas que não são visíveis.
4 Abel vigwik'injigwiighit eh'an, Cain andaa ataiinjii nizįį Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' iłtsąįį. Vit'eegwijyąhchy'aa haa gwinzii nadhat ts'ą' yashoo ahłįį, Vit'eegwijyąhchy'aa antł'eech'ahtsit geenjit yashoo ahłįį. Abel vigwik'injigwiighit eh'an niindhat gaa juk drin tth'aii hee diits'ą' ginkhii k'it t'inchy'aa.
4 Pela fé, Abel ofereceu a Deus um sacrifício mais excelente do que Caim, pelo qual obteve testemunho de ser justo, tendo a aprovação de Deus quanto às suas ofertas. Por meio da fé, mesmo depois de morto, ainda fala.
5 Enoch vigwik'injigwiighit eh'an niindhat kwaa, gaa Vit'eegwijyąhchy'aa neeyuunjik ts'ą' juu nąįį datthak giiyankantii gaa gigwah'ąįį kwaa. Vit'eegwijyąhchy'aa zheekat gwats'ą' yihiłchįį. Vit'eegwijyąhchy'aa neeyahoondal gwehkįį dąį' Dęhtły'aa Choh zhit jyaa digwinyąą, Vit'eegwijyąhchy'aa Enoch, ashoo'ahłįį geh'an zheekat gwats'ą' yihiłchįį gwinyąą.
5 Pela fé, Enoque foi levado a fim de não passar pela morte; não foi achado, porque Deus o havia levado. Pois, antes de ser levado, obteve testemunho de que havia agradado a Deus.
6 Dinjii ch'ihłee gwik'injigwiighit di'įį kwaa ji' duuyeh Vit'eegwijyąhchy'aa shoo ąhtsii, juu Vit'eegwijyąhchy'aa k'injiighit t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa gwanlii gwik'injiheeghit ts'ą' juu yankantii nąįį goodivee gwinzii gwahtsii t'inchy'aa.
6 De fato, sem fé é impossível agradar a Deus, porque é necessário que aquele que se aproxima de Deus creia que ele existe e que recompensa os que o buscam.
7 Yeendaa ji' gwiizųų t'igweheenjyaa gwah'in kwaa gaa Noah vigwik'injigwiighit eh'an Vit'eegwijyąhchy'aa deeyahnyąą gwiitth'ak. Vit'eegwijyąhchy'aa k'eegwiłthat ts'ą' tr'ihchoo choo iłtsąįį ąįį zhit adan, ts'ą' dizheh k'ąą haa an gaadlit kwaa. Noah deezhik ąįį geh'an nankat gwidinjii nąįį gwiizųų t'igii'in gwigweech'in ts'ą' Noah, Vit'eegwijyąhchy'aa deeyahnyąą gwik'it dinjii nilii.
7 Pela fé, Noé, divinamente instruído a respeito de acontecimentos que ainda não se viam e sendo temente a Deus, construiu uma arca para a salvação de sua família. Assim, ele condenou o mundo e se tornou herdeiro da justiça que vem da fé.
8 Ch'adanh nankat nantł'eegwihih'aa yahnyąą ąįį nijin gwats'ą' goo'aii gaandaii kwaa gaa, Abraham gwik'injigwiighit di'įį eh'an nijin Vit'eegwijyąhchy'aa nanahkat gihłeehinkhaii yahnyąą dąį' yik'eegwiłthat.
8 Pela fé, Abraão, quando chamado, obedeceu, a fim de ir para um lugar que devia receber como herança; e partiu sem saber para onde ia.
9 Vit'eegwijyąhchy'aa ch'adanh nahkat nantł'eegwihih'aa nyąą ąįį Abraham yik'injiighit geh'an aakin nilii ts'ą' ch'izhii yaaneehiidal nąįį haa ch'adanh nahkat gwa'an zheh gwadhah zhit gwich'įį, Isaac ts'ą' Jacob haa chan giik'it t'igee'ya', geedan chan Vit'eegwijyąhchy'aa jidii nakhwantł'eehihłyaa nyąą, ąįį gwik'injigiighit geh'an.
9 Pela fé, peregrinou na terra da promessa como em terra alheia, habitando em tendas com Isaque e Jacó, herdeiros com ele da mesma promessa.
10 Abraham zheegwadhah zhit gwich'įį gwiizhit kwaiik'it gwachoo gweedhaa datthak gwehee'aa, ąįį Vit'eegwijyąhchy'aa adan nats'ahts'ą' gwahahtsyaa nyąą ąįį gwik'it gwiłtsąįį, ąįį Abraham geenjit nagwal'in.
10 Porque Abraão aguardava a cidade que tem fundamentos, da qual Deus é o arquiteto e construtor.
11 Abraham, vigwik'injigwiighit eh'an va'at Sarah tr'iinin hee'yaa izhit dąį' googhaii lęįį geh'an tr'iinin gii'įį kwaa, gaa chan nijin Sarah nich'it nilii dąį' gaa tr'iinin vee'agwantrii Vit'eegwijyąhchy'aa deehee'yaa nyąą ąįį łi'deegwidlii gweheelyaa gaandaii geh'an.
11 Pela fé, também, a própria Sara, apesar de não poder ter filhos e já ser idosa, recebeu poder para ser mãe, pois considerou fiel aquele que lhe havia feito a promessa.
12 Abraham, dinjii ch'ihłak zhrįh nilii ts'ą' dyahch'į' nilii ts'ą' vaghaii chan lęįį gaa nihk'it vats'an lęįį nąįį deedhaa goodlit, zhee t'įį są' dhidlit aanchy'aa łąą ginlii, ts'ą' chųų choh vee needdhak gwanlii agaanchy'aa gaadlit.
12 Por isso, também de um só homem, praticamente morto, saiu uma posteridade tão numerosa como as estrelas do céu e inumerável como a areia que está na praia do mar.
13 Datthak ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa zhit gwik'injigwiighit gii'įį gwiizhit nigiinjik, Vit'eegwijyąhchy'aa deehee'yaa nyąą ąįį gwats'ą' niighit dąį' hee gaa gwik'it t'igwiizhit ts'ą' gwagwah'ya' k'it gooveenjit t'oonchy'aa, ts'ą' gooveenjit shoo ginlii, ts'ą' oozhii ginlii kwaa haa dzaa nankat aakin tr'inlii ts'ą' gwireheechy'aa gaa gwakwaa ginyąą.
13 Todos estes morreram na fé. Não obtiveram as promessas, mas viram-nas de longe e se alegraram com elas, confessando que eram estrangeiros e peregrinos na terra.
14 Juu jyaa nyąą nąįį t'ee nahkat goots'an gweheelyaa gwinkeegwagwah'in t'iginyąą.
14 Porque os que falam desse modo manifestam estar procurando uma pátria.
15 Ąįį daganahkat gihłeegahaajil, ąįį ch'ihłak gaa gininjich'agahthat kwaa. Ąįį geegigiinkhii t'iginyąą ji' khan gwits'ee giheedaa gaagiindaii.
15 E, se, na verdade, se lembrassem daquela de onde saíram, teriam oportunidade de voltar.
16 Gaa nahkat gwandaa gwinzii ąįį giindhan, ąįįt'ee zheekat gwanahkat. Ąįįts'ą' nijin Vit'eegwijyąhchy'aa vigii ihłii ginyąą dąį' gooveenjit oozhii nilii kwaa, kwaiik'it gwachoo gooveenjit tr'iilęįį nigwiin'ąįį geh'an.
16 Mas, agora, desejam uma pátria superior, isto é, celestial. Por isso, Deus não se envergonha deles, de ser chamado o seu Deus, porque lhes preparou uma cidade.
17 Abraham, gwik'injigwiighit di'įį geh'an didinji' Isaac, Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' ataiinjii iłtsąįį, nijin gwik'it t'ihee'yaa shrǫǫ yuunyąą geenjit Vit'eegwijyąhchy'aa jyaa dini'in yahnyąą dąį'. Vit'eegwijyąhchy'aa, Abraham vats'an nihzheeneedijii lęįį gweheelyaa t'oonchy'aa yahnyąą, googaa nihk'it Vit'eegwijyąhchy'aa k'eegwahthat ts'ą' gwik'it t'ahah'ya', ts'ą' it'ee zhrįh didinji' ataiinjii hiłtsąįį.
17 Pela fé, Abraão, quando posto à prova, ofereceu Isaque. Aquele que acolheu as promessas de Deus estava a ponto de sacrificar o seu único filho,
18 Vit'eegwijyąhchy'aa jyaa yahnyąą, “Deeshi'yaa naihnyąą ąįį gwik'it t'ishi'yaa dihnyąą dąį', Isaac vik'iighai' nats'an deedhaa lęįį nąįį gweheelyaa t'oonchy'aa.”
18 do qual havia sido dito: “A sua descendência virá por meio de Isaque.”
19 Vit'eegwijyąhchy'aa ąįį Isaac khan ch'ichį' ts'an yineegwahąhdaii ąįį Abraham gaandaii ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa, ch'ichį' ts'an Abraham, Isaac yantł'eenahchįį k'it t'oonchy'aa.
19 Abraão considerou que Deus era poderoso até para ressuscitar Isaque dentre os mortos, de onde também figuradamente o recebeu de volta.
20 Isaac vigwik'injigwiighit eh'an Vit'eegwijyąhchy'aa deehee'yaa nyąą gwik'it t'ihee'yaa, yeendaa ji' Jacob ts'ą' Esau haa goodivee gweheezyaa geenjit Vit'eegwijyąhchy'aa oahkat.
20 Pela fé, igualmente Isaque abençoou Jacó e Esaú, a respeito de coisas que ainda estavam para vir.
21 Jacob, gwik'injigwiighit di'įį geh'an, Joseph, vidinji' neekwaii nąįį goodivee gweheezyaa geenjit khadigeedi'. Datǫǫ kat gat'ąąnchįį gwiizhit Vit'eegwijyąhchy'aa deehił'ee.
21 Pela fé, Jacó, quando estava para morrer, abençoou cada um dos filhos de José e, apoiado sobre a extremidade do seu bordão, adorou a Deus.
22 Joseph gwik'injigwiighit di'įį geh'an niheedhaa gwats'ą', Israel nąįį Egypt nahkat gwats'an tr'ineegiheedaa nyąą geeginkhii, ts'ą' nijin niidhat ji' giich'ichį' deeheelyaa geenjit akǫǫ dagoovahnyąą.
22 Pela fé, José, próximo do seu fim, fez menção do êxodo dos filhos de Israel, bem como deu ordens a respeito de seus próprios ossos.
23 Moses, viyehghan nąįį gwik'injigwiighit gii'įį geh'an vagoodlit dąį' 3 months gahkhyuk geegoh'it giiyehdi'. Tr'iinin tsal gwinzii viyiichy'a' nilii ts'ą' Egypt nahkat gwats'ą' k'eegwaadhat nilii deenyąą k'eegwagwahahthat kwaa geenjit gąąnjat kwaa.
23 Pela fé, Moisés, depois de nascer, foi escondido por seus pais durante três meses, porque viram que era um menino bonito e não temeram o decreto do rei.
24 Moses gwik'injigwiighit di'įį geh'an nijin dink'indhat dąį', k'eedeegwaadhat vichi' nich'it vidinji' varoonyą' nindhan kwaa.
24 Pela fé, Moisés, sendo homem feito, recusou ser chamado filho da filha de Faraó,
25 Ch'ihłee tr'agwaanduu t'ihee'yaa ąįį kwaa gaa gwik'it t'ee'ya' Vit'eegwijyąhchy'aa vigii nąįį haa khaiinjich'iheeghit ts'ąįį veenjit gwinzii.
25 preferindo ser maltratado junto com o povo de Deus a usufruir prazeres transitórios do pecado.
26 Egypt nahkat gwa-laraa łyaa daatł'oo, gaa adan ąįį izhit dąį' Messiah Christ eenjit khaiinjich'iheeghit ts'ąįį gwandaa gwaatł'oo gaandaii ts'ą' yeendaa ji' gwinzii gwintsii veenjit goo'aii ąįį yiindhan.
26 Ele entendeu que ser desprezado por causa de Cristo era uma riqueza maior do que os tesouros do Egito, porque contemplava a recompensa.
27 Moses gwik'injigwiighit di'įį geh'an K'eegwaadhat zhyaahaants'įį gąąnjat kwaa ts'ą' Egypt gihłeehaazhii. Vit'eegwijyąhchy'aa tr'ąąh'in kwaa ąįį nah'ya' k'it veenjit t'oonchy'aa ts'ą' kiitł'ii neehidii gitr'ii'ee.
27 Pela fé, Moisés abandonou o Egito, não ficando amedrontado com a ira do rei, pois permaneceu firme como quem vê aquele que é invisível.
28 Gwik'injigwiighit di'įį chan Passover gwiłtsąįį ts'ą' gindeiinvyaa kat nin eekaii ch'o'shǫǫ goovahnyąą, jyąhts'ą' gwik'iighai' zheekat gwich'in ch'ichį' eenjit neehidik ąįį Israel nąįį googii tsyaa tr'ookit vagoodlit gahaahkhwaa kwaa geenjit.
28 Pela fé, celebrou a Páscoa e o derramamento do sangue, para que o exterminador não tocasse nos primogênitos dos israelitas.
29 Israel gii nąįį gwik'injigwiighit gi'įį geh'an Chųų Choo Daatsik njik chųų kwaa k'it t'oonchy'aa neegiinjil. Egypt niveet'ah'in nąįį gwik'it t'agahah'yaa dąį', datthak tee nagahǫǫnii.
29 Pela fé, os israelitas atravessaram o mar Vermelho como por terra seca. Quando os egípcios tentaram fazer o mesmo, foram engolidos pelo mar.
30 Israel gwich'in nąįį drin 7 datthak geelin łits'eedigeendaa ąįįtł'ęę gwik'injigwiighit k'iighai' Jericho kwaiik'it gwachoo geelin kii choo haa tthał nin'ee needagwaanąįį.
30 Pela fé, ruíram as muralhas de Jericó, depois de rodeadas por sete dias.
31 Gwik'injigwiighit eh'an tr'injaa Rahab, laraa eenjit dinjii nąįį haa dhichįį nilii, Vit'eegwijyąhchy'aa k'eegwahthat kwaa nąįį haa tr'iiłkhwąįį kwaa, dinjii nąįį nats'ąą kwaiik'it gwachoo gaiiyigwagwahahtsyaa li' geenjit zhit gwa'an gwats'ą' googihił'e' nąįį shoh haa dizheh nihdeiinlii geh'an.
31 Pela fé, Raabe, a prostituta, não foi destruída com os desobedientes, porque acolheu os espias com paz.
32 Tth'aii hee jii nąįį datthak gooveegoihkhyaa shoohnyąą? Gideon, Barak, Samson, Jephthah, King David, Samuel ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nąįį, jii nąįį datthak gaveegiihihkhyaa gaa juk geenjit gwik'it goo'aii kwaa.
32 E que mais direi? Certamente me faltará o tempo necessário para falar de Gideão, de Baraque, de Sansão, de Jefté, de Davi, de Samuel e dos profetas,
33 Ch'adanh nahkat goodlii datthak gwats'ą' nich'itsigiłthat ts'ą' gwik'injigwiighit eh'an, gaiiyich'igiłtsąįį. Gwinzii t'igiizhik ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa deehee'yaa nyąą ąįį gooveenjit t'iizhik. Lion vighit nihts'ą' googoonjik.
33 os quais, por meio da fé, conquistaram reinos, praticaram a justiça, obtiveram promessas, fecharam a boca de leões,
34 Kwankyaa niint'aii gaa neegahkyaa, shrii choo haa goovęhdaa tr'igwirehee'aa gaa gwats'an tr'ineegiidal. Goot'aii kwaa gaa goot'aii nint'aii goodlit. Niveet'agah'in zhit gwint'aii nich'itsigahthat, haa ch'adanh nahkat gwats'an niveet'ah'in nąįį gaiiyiigiłtsąįį.
34 extinguiram a violência do fogo, escaparam de ser mortos à espada, da fraqueza tiraram força, fizeram-se poderosos na guerra, puseram em fuga exércitos estrangeiros.
35 Tr'injaa nąįį googwik'injigwiighit k'iighai' goolak yiinlii nąįį nigiindhat gaa neegwigwiindaii ąįį nąįį neegǫǫnjik.
35 Mulheres receberam, pela ressurreição, os seus mortos. Alguns foram torturados, não aceitando seu resgate, para obterem superior ressurreição;
36 Goolat nąįį gooveegeedlaa ts'ą' googahtrii, ts'ą' ch'izhii nąįį chan ch'iitsii tły'ah haa dagoogiłchaa ts'ą' zheegwaazhrąįį nagoogiinlii.
36 outros, por sua vez, passaram pela prova de zombarias e açoites, sim, até de algemas e prisões.
37 Kii haa googookit, teetł'an gook'eech'igit'ii, shrii choo haa googeełkhwąįį. Divii dhah akwat goat dhah nagaazhii haa zhat gwa'an neegihiidal, neeshreegaahchy'aa ts'ą' khaiinjich'agoogahkhit ts'ą' gwiizųų datthak gooneegahąhdak.
37 Foram apedrejados, serrados ao meio, mortos ao fio da espada. Andaram como peregrinos, vestidos de peles de ovelhas e de cabras; passaram por necessidades, foram afligidos e maltratados.
38 Dzaa nankat geenjit łyaa giinzii! Goodeek'it gwakwaa k'it nangwinjir ts'ą' taih kat gwa'an gooneech'ahahchik, nanzhit gweedii ts'ą' ch'a'an zhit chan gwigwich'įį.
38 O mundo não era digno deles. Andaram errantes pelos desertos, pelos montes, pelas covas, pelos antros da terra.
39 Jii dinjii gooveegarinkhii nąįį t'ee googwik'injigwiighit eh'an Vit'eegwijyąhchy'aa shoo giłtsąįį googaa Vit'eegwijyąhchy'aa jidii goovantł'eehee'aa nyąą ąįį tth'aii hee goonjii kwaa.
39 Todos estes, mesmo tendo obtido bom testemunho por meio da fé, não obtiveram a concretização da promessa,
40 Vit'eegwijyąhchy'aa jidii gwandaa nizįį diineenjit gwii'įį gaa datthak khaihłok nihłaa nigiinjil tł'ęę gwizhrįh giihoondal.
40 porque Deus tinha previsto algo melhor para nós, para que eles, sem nós, não fossem aperfeiçoados.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.