Atos 27

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 Nijin Paul, Rome kwaiik'it, Italy nahkat gwizhit goo'aii gwats'ą' narahahchyaa, giindhan dąį'. Adan ąįįts'ą' gah zhee gwaazhrąįį dilk'ii nąįį “Rome k'eedeegwaadhat choh k'įh viniveet'ah'in,” Julius oozhii, gook'eehąąhtyaa eenjit antł'eegooginlii. Shįį, Luke shant'ee Paul vaa hoiizhii.
1 Quando ficou decidido que navegaríamos para a Itália, Paulo e alguns outros presos foram entregues a um centurião chamado Júlio, que pertencia ao Regimento Imperial.
2 Ąįį gaa dinjii, Aristarchus oozhii, chan diihaa neehidik, Thessalonica kwaiik'it gwats'an nilįį, Macedonia nahkat gwizhit goo'aii. Datthak Adramyttium kwaiik'it gwats'an tr'ihchoo alaa, ąįį zhit tr'iinjil. Jii tr'ihchoo Asia chųų choh vee gwa'an kwaiik'it goodlii gwalat gwats'ą' hilit. Caesarea kwaiik'it izhik vizhit tr'iinjil. Ąįįts'ą' haalit.
2 Embarcamos num navio de Adramítio, que estava de partida para alguns lugares da província da Ásia, e saímos ao mar, estando conosco Aristarco, um macedônio de Tessalônica.
3 Ąįįtł'ęę gęhdaa drin Sidon kwaiik'it gwachoh k'eeriidal. Izhik niveet'ah'in kįh dhidii, Julius oozhii, Paul vijyaa nąįį giits'iheenjyaa eenjit tee k'eeheedik gwats'ą' t'ahthan.
3 No dia seguinte, ancoramos em Sidom; e Júlio, num gesto de bondade para com Paulo, permitiu-lhe que fosse ao encontro dos seus amigos, para que estes suprissem as suas necessidades.
4 Nijin izhik gwats'an neerahoojil dąį', łyaa diits'ą' ahtr'aii. Ąįį geh'an ahtr'aii gwant'eh ts'ąįį Cyprus njuu choh eelin geegaroojil.
4 Quando partimos de lá, passamos ao norte de Chipre, porque os ventos nos eram contrários.
5 Ąįįtł'ęę Cilicia nahkat ąįįts'ą' Pamphylia nahkat gehgooriinjil. ts'ą' Lycia nahkat gwizhit Myra kwaiik'it gwachoh tee tr'ihchoo tr'aahłit.
5 Tendo atravessado o mar aberto ao longo da Cilícia e da Panfília, ancoramos em Mirra, na Lícia.
6 Izhik niveet'ah'in k'įh Alexandria kwaiik'it gwachoh gwats'an tr'ihchoo haa, Italy nahkat gwats'ą' alaa łee, agwąh'ąįį. Izhit ts'ąįį neediigiinlii. Ąįįtł'ęę tr'ihchoo diihaa nęęhoolit.
6 Ali, o centurião encontrou um navio alexandrino que estava de partida para a Itália e nele nos fez embarcar.
7 Łyaa drin gwinlęįį tr'ihchoo haa khyų' tr'eelaa. Ąįį gahkhyuk datthak gwinlęįį diihaa gwit'igwin'ee. Ąįį haa nehshrit Cnidus kwaiik'it geeghaih tr'agoonjik. Izhik ts'ąįį łyaa gwintł'oo diits'ą' ahtr'aii. Ąįį geh'an Salmone njuu tsii geeghaih ts'ąįį Crete njuu choh ahtr'aii gwant'eh gwats'ą' tr'ihchoo tr'ihiłit.
7 Navegamos vagarosamente por muitos dias e tivemos dificuldade para chegar a Cnido. Não sendo possível prosseguir em nossa rota, devido aos ventos contrários, navegamos ao sul de Creta, defronte a Salmona.
8 Izhik zhat teeghaii gwats'ą' nahgwan geelin tr'ihchoo khyų' diihaa alaa. Gohch'it nehshrit Lasea kwaiik'it geeghaih ninghit kwaa ‘tr'ihchoo dhidlii gwinzii,’ goozhii, izhik tr'ihchoo k'eelak.
8 Costeamos a ilha com dificuldade e chegamos a um lugar chamado Bons Portos, perto da cidade de Laséia.
9 Izhik niighyuk tr'aak'į'. Atonement drin gwagwahnyąą ąįį ch'adąį' hee gehgoo goodhat, khaiits'ą' nagwaanąįį ts'ą' tr'ihchoo haa neerihiidal geenjit gwiizųų. Ąįį geh'an Paul tr'ihchoo ts'ą' k'eedeegwaadhat nilįį jyaa dahnyąą.
9 Tínhamos perdido muito tempo, e agora a navegação se tornara perigosa, pois já havia passado o Jejum. Por isso Paulo os advertiu:
10 “Dinjii nąįį dząą gwats'an googaa tr'ahaajil ji', łyaa diinaa gweheezųų gwich'in nihthan. Duulee chan k'aiich'ii tr'ihchoo zhit dhidlii anrahahtsyaa. Ąįįts'ą' duulee chan datthak teerahineenjyaa t'oonchy'aa.” Paul gavahnyąą.
10 "Senhores, vejo que a nossa viagem será desastrosa e acarretará grande prejuízo para o navio, para a carga e também para as nossas vidas".
11 Gąą niveet'ah'in kįh nilįį, Paul deenyąą k'injiighit kwaa. Gwiizhik tr'ihchoo ts'ą' k'eedeegwaadhat tr'ihtł'i', k'ineehąhdak nąįį deeginyąą giik'injiighit.
11 Mas o centurião, em vez de ouvir o que Paulo falava, seguiu o conselho do piloto e do dono do navio.
12 Gąą zhat khaii tr'ihchoo dhidlii deek'it gwinzii goo'aii kwaa, zhat khit ahtr'aii deek'it gwanlii geh'an. Jii geh'an dinjii datthak neerahoojyaa, giindhan. Ąįį njuu choh Crete oozhii, khaiinjii anaa'ąį' kwaiik'it Phoenix, izhik gwats'ą' tr'ahoojyaa gwik'eeragoondaii, giindhan. Izhik khaii gęhdaa tr'igweheedhaa gwats'ą' zhat tr'ook'i', giindhan. Izhik gwandaa khit, deenihjyaa, deedihjyaa haa gwintł'oo ahtr'aii kwaa goo'aii eenjit.
12 Visto que o porto não era próprio para passar o inverno, a maioria decidiu que deveríamos continuar navegando, com a esperança de alcançar Fenice e ali passar o inverno. Este era um porto de Creta, que dava para sudoeste e noroeste.
13 Nijin ch'ijuk ahtr'aii neegwaanąįį dąį', yeedihjyaa gwintsal hiłtr'aii, juk it'ee deegwehee'yaa, giindhan, eenjit gwinzii, ąįį gwik'it t'oonchy'aa gwich'in, giindhan. ts'ą' tr'ihchoo haa chehkii khaneegiin'ąįį, tł'ęę neegahoojil. Łyaa teeghaii ts'ąįį gwats'ą' nahgwan tr'ihchoo gahahłaa gwik'eegwagwandaii.
13 Começando a soprar suavemente o vento sul, eles pensaram que haviam obtido o que desejavam; por isso levantaram âncoras e foram navegando ao longo da costa de Creta.
14 Gąą ninghyuk gwahaadhat kwaa ts'ą', ąįį njuu ts'an k'iindaa ahtr'aii nint'aii haa hiłtr'aii (Northeastern wind).
14 Pouco tempo depois, desencadeou-se da ilha um vento muito forte, chamado Nordeste.
15 Łyaa tr'ihchoo eenjit gwintł'oo ahtr'aii niint'aii, ąįį geh'an nijuk tr'ihchoo tr'ohłaa gwiindhan gwik'it tr'ihchoo tr'ahłaa kwaa. Ąįį geh'an datthak nijuk ts'ąįį ahtr'aii ts'ąįį alaa gwats'ą' t'igiiyahthan.
15 O navio foi arrastado pela tempestade, sem poder resistir ao vento; assim, cessamos as manobras e ficamos à deriva.
16 Njuu tsal Cauda oozhii ehgoorijyaa gwiizhik gwintsal gwizhrįh ahtr'aii nagwaanąįį, gwehkįį dąį' gwintł'oo ahtr'aii gwik'it t'igwii'in kwaa. Izhik łyaa gwintł'oo diihaa gogoontrii, googaa tr'ihchoo tsal vatąįį gahoochaa gęhdaa tr'ihchoo choh kat deeriintin.
16 Passando ao sul de uma pequena ilha chamada Clauda, foi com dificuldade que conseguimos recolher o barco salva-vidas.
17 Ąįįtł'ęę tr'ihchoo choh tł'ęę khadeenin giitł'ee tły'ah chųų zhit oozhak nagaakhyuu, ąįį haa giitł'andich'iłchaa. “Łyaa duulee tr'ihchoo Libya nahkat teeghaii gwa'an cheekihzhuu kat videehahtr'al gwich'in.” giiyuunyąą. Ąįį geh'an łyaa gwintł'oo gąąnjat. Ąįįts'ą' tr'ihchoo neevyaa choh ąįį nineegąhtsuu. Nijuk ahtr'aii ts'ąįį gwinjik diihaa neehaatr'ak geenjit.
17 Levantando-o, lançaram mão de todos os meios para reforçar o navio com cordas; e temendo que ele encalhasse nos bancos de areia de Sirte, baixaram as velas e deixaram o navio à deriva.
18 Łyaa nihk'it gwintł'oo gavaa ahtr'aii. Ąįį geh'an gęhdaa drin tr'ihchoo zhit k'aiich'ii dhidlii lat oondaa gihilii, tr'ihchoo nidzik heelyaa eenjit. Ąįį ji', gwintł'oo łihts'iteeyeheechik kwaa eenjit.
18 No dia seguinte, sendo violentamente castigados pela tempestade, começaram a lançar fora a carga.
19 Gęhdaa drin tr'ihchoo eenjit k'aiich'ii t'eegaahchy'aa kwaii lat oondaa gehiłjil.
19 No terceiro dia, lançaram fora, com as próprias mãos, a armação do navio.
20 Ąįįtł'ęę łyaa drin gwinlęįį gwizhit shree ąįįts'ą' są' haa tr'ąąh'in kwaa. Gąhkhyuk datthak ahtr'aii nint'aii haa ahtr'aii. Łyaa datthak teerahineenjyaa gwich'in gwiindhan.
20 Não aparecendo nem sol nem estrelas por muitos dias, e continuando a abater-se sobre nós grande tempestade, finalmente perdemos toda a esperança de salvamento.
21 Łyaa drin gwinlęįį gwizhit ch'aga'aa kwaa. Ąįįtł'ęę Paul diitł'an nadhat ts'ą' diits'ą' ginkhii, “Nijin Crete njuu choh izhik t'iichy'aa dąį', ‘nats'ąą deekhwa'in,’ nakhwaiinyą' gwik'it t'ahokhwa'ya' jaghaii? Izhik zhat dąį', zhat gwats'an neerahoojil kwaa ji', jidii tr'ihchoo zhit k'aiich'ii dhidlii, ąįį kwaii an tr'ahahtsyaa kwaa. Ąįįts'ą' chan diihaa gwit'igwehee'aa kwaa.
21 Visto que os homens tinham passado muito tempo sem comer, Paulo levantou-se diante deles e disse: "Os senhores deviam ter aceitado o meu conselho de não partir de Creta, pois assim teriam evitado este dano e prejuízo.
22 Gaa tr'agohdii kwaa, tr'ihchoo datthak an dhidlit ji', gąą ch'ihłak gąą nakhwatee niheedhaa kwaa.
22 Mas agora recomendo-lhes que tenham coragem, pois nenhum de vocês perderá a vida; apenas o navio será destruído.
23 Vit'eegwijyąhchy'aa Shik'eegwaadhat, ąįį veenjit gwitr'it t'agwał'in, ąįį ts'an zheekat gwich'in k'ehdąį' haa shats'ą' igweełch'in ąįįts'ą' shats'ą' ginkhe'.
23 Pois ontem à noite apareceu-me um anjo do Deus a quem pertenço e a quem adoro, dizendo-me:
24 “‘Paul noonjat shrǫ'! Nan ąįįts'ą' tr'ihchoo zhit naa dilk'ii nąįį haa nakhwagweheendal kwaa t'oonchy'aa, dąhthee Rome k'eedeegwaadhat choh kįh dhidii andaa nihindhat gwats'ą',’ shahnyąą.
24 ‘Paulo, não tenha medo. É preciso que você compareça perante César; Deus, por sua graça, deu-lhe as vidas de todos os que estão navegando com você’.
25 Jii geh'an dinjii nąįį noojat kwaa. Vit'eegwijyąhchy'aa ‘deehishi'yaa,’ nyąą, gwik'it t'ihee'yaa t'inchy'aa. Zheekat gwich'in deenyą' ‘datthak gwik'it t'igweheenjyaa,’ Łyaa gaashandaii.
25 Assim, tenham ânimo, senhores! Creio em Deus que acontecerá do modo como me foi dito.
26 Gąą njuu kat teeghaii gwa'an diiteehahtr'al ts'ą' diitr'ihchoo khaadahaandhal.” Paul gavahnyąą.
26 Devemos ser arrastados para alguma ilha".
27 Juk t'ee drin k'ideetit neekwąįį (14) diihaa gwintł'oo ahtr'aii. Chųų choh Mediterranean oozhii, gwakat diihaa hiłtr'aii gwich'in. Tǫǫ tł'an gwandaa tr'ihchoo zhit gwitr'it t'agwah'in nąįį, njuu kat gwats'ą' ninghit kwaa tr'ihchoo niinlit gwich'in, giindhan.
27 Na décima quarta noite, ainda estávamos sendo levados de um lado para outro no mar Adriático, quando, por volta da meia-noite, os marinheiros imaginaram que estávamos próximos da terra.
28 Ąįį geh'an tły'ah haa cheh gwa'an gwik'eegagaandaii. Tąąhkhit 120 feet gwiilii. Ąįįtł'ęę ninghit kwaa chan hee cheh gwik'eeneegaandaii. Akhai' 90 feet zhrįh gwanlii.
28 Lançando a sonda, verificaram que a profundidade era de trinta e sete metros; pouco tempo depois, lançaram novamente a sonda e encontraram vinte e sete metros.
29 Khan tąąhgwan gwilii geh'an, łyaa gąąnjat. “Duulee tr'ihchoo ahtr'aii haa kiit'it heelaa ts'ą' khadahaadhal gwich'in.” gwiindhan. Ąįį geh'an, kii choo'ąįį dǫǫ tr'ihchoo tł'i'tsii chigiinlii. ‘vanh yahahkaa gwats'ą' khyų',’ nagoogwal'in.
29 Temendo que fôssemos jogados contra as pedras, lançaram quatro âncoras da popa e faziam preces para que amanhecesse o dia.
30 Nijin tr'ihchoo zhit gwitr'it t'agwah'in nąįį tr'ihchoo ihłeereheedaa giindhan dąį' tły'ah haa tr'ihchoo tsal haa tr'ihchoo ndih it'ee neevyaa gweheelyaa nigwiindhat. Dinjii nąįį ininjigwagwaazhii ts'ą' goots'it haa, “Tr'ihchoo ki' chan haa chehkii neereheelyaa eenjit t'igwii'in.” ginyąą.
30 Tentando escapar do navio, os marinheiros baixaram o barco salva-vidas ao mar, a pretexto de lançar âncoras da proa.
31 Gąą Paul gavąąh'in, ąįįts'ą' niveet'ah'in k'įh, niveet'ah'in nąįį geenjit haa ginkhii, “Zhik tr'ihchoo zhit gwitr'it t'agwah'in nąįį tr'ihchoo ihłeegahoojil ji', teerahineenjyaa t'oonchy'aa.” Paul gavahnyąą.
31 Então Paulo disse ao centurião e aos soldados: "Se estes homens não ficarem no navio, vocês não poderão salvar-se".
32 Jii geh'an niveet'ah'in nąįį tr'ihchoo tsal tły'ah yuutą' k'eech'agiint'uu, ts'ą' teiinjil ts'ą' gihłeehaalit.
32 Com isso os soldados cortaram as cordas que prendiam o barco salva-vidas e o deixaram cair.
33 Nijin it'ee gwintsal yahkaa dąį', chan hee Paul goots'ą' neeginkhii, “Juk gwintsal ch'oh'aa ji', łyaa gweheezyaa. Drin k'ideetit neekwąįį (14 days datthak) tr'agohdii ts'ą' ch'oh'aa gąą kwaa.
33 Pouco antes do amanhecer, Paulo insistia que todos se alimentassem, dizendo: "Hoje faz catorze dias que vocês têm estado em vigília constante, sem nada comer.
34 Juk dąį' hee ch'oh'aa, hohvyaa eenjit t'aih khwa'yaa eenjit. Łyaa ch'ihłee gąą nakhwatee niheedhaa kwaa ts'ą' gwintsal gąą nakhwagweheendal kwaa t'oonchy'aa.” Paul gavahnyąą.
34 Agora eu os aconselho a comerem algo, pois só assim poderão sobreviver. Nenhum de vocês perderá um fio de cabelo sequer".
35 Ąįįtł'ęę Paul łųhchy'aa oonjik. Datthak gavandah Vit'eegwijyąhchy'aa mahsį' ahnyąą. Tł'ęę nitr'iiyinzhoo ts'ą' neech'ahaa'al.
35 Tendo dito isso, tomou pão e deu graças a Deus diante de todos. Então o partiu e começou a comer.
36 Jidii t'agavaiinyą' datthak eenjit łyaa shoo ginlii ts'ą' goot'aii neegahoodlit. Ąįįtł'ęę datthak ch'igin'al.
36 Todos se reanimaram e também comeram algo.
37 Ąįį tr'ihchoo zhit 276 nąįį dilk'ii.
37 Estavam a bordo duzentas e setenta e seis pessoas.
38 Ąįįtł'ęę datthak ts'ą' deegwąhtsii ch'agoo'aa, giindhan gwik'it ch'igin'al. Ąįįtł'ęę tr'ihchoo nidii gwats'an nidzik gahahtsyaa eenjit tł'ooli' vaa łųhchy'aa tr'ahtsii lęįį giits'an oondaa hiłjil.
38 Depois de terem comido até ficarem satisfeitos, aliviaram o peso do navio, atirando todo o trigo ao mar.
39 Nijin neeyiłkaa dąį', tr'ihchoo zhit gwitr'it t'agwah'in nąįį nijin t'iginchy'aa, gaagiindaii kwaa. Ndak neeteedhi'ee gwizhit teeghaii chehkii zhuu tsal gwanlii, gwagwaah'in. Izhik teeghaii chehkii zhuu kat tr'ihchoo teegahahłaa gwik'eegwagwandaii.
39 Quando amanheceu não reconheceram a terra, mas viram uma enseada com uma praia, para onde decidiram conduzir o navio, se fosse possível.
40 Ąįįts'ą' tr'ihchoo vaachikyuudlii it'ee giit'aahchy'aa kwaa eenjit, giitły'a' k'anch'ąąht'uu. Ąįįts'ą' tr'ihchoo vaak'eerahndak tły'ah haa gahoochaa gwats'an tr'eegiinlii. Ąįįtł'ęę tr'ihchoo kį' kat neevyaa choh deeneegiłtsuu. Ąįįts'ą' ahtr'aii haa gwats'an tr'ineiinlit giitł'i' ineehahndak ts'ą' teeghaii gwats'ą' giihiłit.
40 Cortando as âncoras, deixaram-nas no mar, desatando ao mesmo tempo as cordas que prendiam os lemes. Então, alçando a vela da proa ao vento, dirigiram-se para a praia.
41 Gąą gwats'ą' tr'ihchoo gwankaiinlik ts'ą' teetł'an gwats'an ndaats'ą' viki' datthak gwankaiinlik. Ąįįts'ą' tr'ihchoo vitł'i' ąįį alaa ąįį chųų vitit haa gwint'aii niteeyahahchik ts'ą' khadąąnghii.
41 Mas o navio encalhou num banco de areia, onde tocou o fundo. A proa encravou-se e ficou imóvel, e a popa foi quebrada pela violência das ondas.
42 Niveet'ah'in nąįį tr'ihchoo zhit zhee gwaazhrąįį dilk'ii nąįį datthak tr'oogha', giindhan. Teeghaii teegiinjil ji', datthak tr'algalgahahdaa, googoonyąą, izhik niveet'ah'in geet'igiindhan kwaa geenjit.
42 Os soldados resolveram matar os presos para impedir que algum deles fugisse, jogando-se ao mar.
43 Gąą niveet'ah'in k'įh Paul ninghit gitr'ii'ee, ąįį geh'an gooreheeghaa kwaa gwiłtsąįį. Juu neehiivik gadhan ji', ąįį tr'ookit oondaa hijyaa, teeghaii teegiheevaa eenjit.
43 Mas o centurião queria poupar a vida de Paulo e os impediu de executar o plano. Então ordenou aos que sabiam nadar que se lançassem primeiro ao mar em direção à terra.
44 Ąįįts'ą' juu neehiivik kwaa nąįį, dachanchyaa gooheetą', ąįį haa teeghaii teegooheelyaa eenjit. Jyąhts'ą' t'igwii'in ts'ą', gwinzii teeghaii datthak teeraajil. none|src="cn02045B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 27.44"
44 Os outros teriam que salvar-se em tábuas ou em pedaços do navio. Dessa forma, todos chegaram a salvo em terra.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 27, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.