1 Coríntios 12
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH
1 Shachaa nąįį shats'ą' ch'adanǫǫtł'oo dąį' Ch'anky'aa Shroodiinyąą jidii vit'eegwahahchy'aa eenjit diinantł'eiinlii ąįį łi'didlii t'inchy'aa nakhwaihnyąą.
1 Meus irmãos, quero que vocês saibam a verdade a respeito dos dons que o Espírito Santo dá.
2 Tth'aii hee gwik'injuhkhit kwaa gwizhit, gwinlęįį ch'ik'itiltsį' gwandaii kwaa k'injuhkhit haa tee khadhoojil goodlit t'oonchy'aa.
2 Vocês sabem que, quando ainda eram pagãos, vocês eram desviados, de várias maneiras, para a adoração dos ídolos, os quais não têm vida.
3 Jii gaakhwandaii gwizhrįh, juu Vit'eegwijyąhchy'aa Vanky'aa Shroodiinyąą nizhit haa inkhaa ji' duuyeh, “Jesus vaagoozųų!” diinyąą, ts'ą' Ch'anky'aa Shroodiinyąą ni'įį kwaa ji' duuyeh “Jesus t'ee K'eegwaadhat nilii t'inchy'aa!” nyąą t'oonchy'aa.
3 Por isso precisam compreender que ninguém que diz “Que Jesus seja maldito!” pode estar falando pelo poder do Espírito de Deus. E que ninguém pode dizer “Jesus é Senhor”, a não ser que seja guiado pelo Espírito Santo.
4 Gwinlęįį nihłehjuk gwitr'it t'agwarah'in gwirii'įį, gaa Ch'anky'aa Shroodiinyąą ąįį datthak diits'an yiłtsąįį t'inchy'aa.
4 Existem tipos diferentes de dons espirituais, mas é um só e o mesmo Espírito quem dá esses dons.
5 Gwik'injiighit nąįį chan nihłehjuk K'eegwaadhat eenjit tr'agwah'in, gaa K'eegwaadhat ch'ihłak zhrįh eenjit tr'agwarah'in.
5 Existem maneiras diferentes de servir, mas o Senhor que servimos é o mesmo.
6 Gwinlęįį nihłehjuk gwitr'it t'agwarah'in geenjit t'aih gwanlii gaa Vit'eegwijyąhchy'aa ąįį dinjii tee gwagwaanchy'aa ts'ą' jidii gwitr'it t'agwagwah'in geenjit t'aih goots'an iłtsąįį.
6 Há diferentes habilidades para realizar o trabalho, mas é o mesmo Deus quem dá a cada um a habilidade para fazê-lo.
7 Ch'anky'aa Shroodiinyąą ąįį diitee gwagwaanchy'aa ts'ą' jidii vaa gwitr'it t'agwarahah'yaa diinantł'eiinlii dąį' vaa tr'igiinkhii zheh gwizhit datthak gwits'ireheenjyaa eenjit t'iiyah'in.
7 Para o bem de todos, Deus dá a cada um alguma prova da presença do Espírito Santo.
8 Jii Ch'anky'aa Shroodiinyąą ąįį dinjii ch'ihłak gwizhįh haa gwahaandak yats'an iłtsąįį, gwizhit ch'izhii dinjii chan jidii gaandaii Vit'eegwijyąhchy'aa yats'ą' gwigweełkįį geegwahaandak antł'eegwiin'ąįį.
8 Para uma pessoa o Espírito dá a mensagem de sabedoria e para outra o mesmo Espírito dá a mensagem de conhecimento.
9 Ch'anky'aa Shroodiinyąą chan jidii Vit'eegwijyąhchy'aa gwintsii t'ihee'yaa ąįį gaaheendaii eenjit dinjii ch'ihłak gwik'injigwiighit nitsii antł'eegwiin'ąįį, ch'izhii dinjii chan iłts'ik nąįį shrineeheelik geenjit t'aih yats'an iłtsąįį.
9 Para uma pessoa o mesmo Espírito dá fé e para outra dá o poder de curar.
10 Ch'anky'aa Shroodiinyąą chan dinjii ch'ihłak geegwaroolii kwaa t'ihee'yaa geenjit t'aih yantł'eegwiin'ąįį, dinjii ch'ihłak chan Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik eegiheekhyaa geenjit yantł'eegwiin'ąįį, ts'ą' dinjii ch'ihłak chan Ch'anky'aa Shroodiinyąą nats'ąą ch'anky'aa ts'an t'oonchy'aa akwat Ch'anky'aa Shroodiinyąą ts'an t'oonchy'aa kwaa gaaheendaii geenjit yantł'eegwiin'ąįį. Dinjii ch'ihłak chan Ch'anky'aa Shroodiinyąą gwikyaa haa ginkhii antł'eegwiin'ąįį. Gwizhit dinjii ch'ihłak ąįį gwikyaa zhit deenyąą t'inyąą geegwahaandak geenjit antł'eegwiin'ąįį.
10 Uma pessoa recebe do Espírito poder para fazer milagres, e outra recebe o dom de anunciar a mensagem de Deus. Ainda outra pessoa recebe a capacidade para saber a diferença entre os dons que vêm do Espírito e os que não vêm dele. Para uma pessoa o Espírito dá a capacidade de falar em línguas estranhas e para outra ele dá a capacidade de interpretar o que essas línguas querem dizer.
11 Gaa ąįį datthak t'ee Ch'anky'aa Shroodiinyąą ch'ihłak zhrįh t'ii'in. Gwik'it t'iindhan ts'ą' dinjii tee gwagwaanchy'aa ts'ą' nihłehjuk gwitr'it goovantł'eegwiin'ąįį.
11 Porém é um só e o mesmo Espírito quem faz tudo isso. Ele dá um dom diferente para cada pessoa, conforme ele quer.
12 Gwik'injiighit nąįį datthak Christ vatthąį' ch'ihłak nilii k'it t'iginchy'aa. Christ zhit kheihłak ginlii, gaa datthak nihłehjuk t'igiinchy'aa. Ąįį googaa nihk'it vatthąį' ch'ihłak zhrįh gwanlii.
12 Cristo é como um corpo, o qual tem muitas partes. E todas as partes, mesmo sendo muitas, formam um só corpo.
13 Ąįį gwik'it gwik'injiriighit tr'iinlii ts'ą' Jews tr'inlii akwat Jews tr'inlii kwaa ts'ą' slaves tr'inlii akwat slaves tr'iinlii kwaa, gaa datthak ts'ą' Ch'anky'aa Shroodiinyąą k'iighai' Christ vatthąį' zhit kheihłak tr'iheelyaa geenjit chųų diits'an iłtsąįį. Ąįįts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa datthak ts'ą' Ch'anky'aa Shroodiinyąą diidrii zhit nin'ąįį t'oonchy'aa.
13 Assim, também, todos nós, judeus e não judeus, escravos e livres, fomos batizados pelo mesmo Espírito para formar um só corpo. E a todos nós foi dado de beber do mesmo Espírito.
14 Dinjii vatthąį' ch'ihłak zhrįh haa iltsąįį kwaa gaa vatthąį' nihłehjuk gwanlii haa iltsąįį t'oonchy'aa.
14 Pois o corpo não é feito de uma só parte, mas de muitas.
15 Ąįį gwik'it jyaa digwinyąą t'igwinyąą, shakwai' “Ąįį shanli' t'ihchy'aa kwaa ts'ą' jii shatthąį' ts'an t'ihchy'aa kwaa,” nyąą ji', nihk'it ąįį shatthąį' zhit gwats'an nilii t'inchy'aa.
15 Se o pé disser: “Já que não sou mão, não sou do corpo”, nem por isso deixa de ser do corpo.
16 Ąįį gwik'it shidzee, “Ąįį shandee t'ihchy'aa kwaa ts'ą' jii shatthąį' ts'an t'ihchy'aa kwaa,” nyąą ji' nihk'it ąįį shatthąį' zhit gwats'an nilii.
16 Se o ouvido disser: “Já que não sou olho, não sou do corpo”, nem por isso deixa de ser do corpo.
17 Shatthąį' ąįį shandee zhrįh nilii ji' nats'ąą shiheetth'ak? Shidzee zhrįh nilii ji' nats'ąą shahahtsan?
17 Se o corpo todo fosse olho, como poderíamos ouvir? E, se o corpo todo fosse ouvido, como poderíamos cheirar?
18 Ąįįts'ą' t'ee, Vit'eegwijyąhchy'aa diitthąį' kat nats'ąą gwit'eegwahahchy'aa gwik'it nigwiinlii t'oonchy'aa.
18 Assim Deus colocou cada parte diferente do corpo conforme ele quis.
19 Shatthąį' nihłehjuk t'iichy'aa gwanlii kwaa ji', duuyeh shatthąį' ch'ihłak zhrįh gwanlii t'oonchy'aa.
19 Se o corpo todo fosse uma parte só, não existiria corpo.
20 Ąįį gwik'it shatthąį' vakat ch'atthąį' nihłehjuk t'inchy'aa gwanlii gaa nihk'it shatthąį' ch'ihłak zhrįh nilii t'inchy'aa.
20 De fato, existem muitas partes, mas um só corpo.
21 Ąįįts'ą' shandee duuyeh “Shanli' nat'aałchy'aa kwaa!” ahnyąą, ąįį gwik'it shiki' duuyeh “Shakwai' nat'aałchy'aa kwaa!” ahnyąą t'oonchy'aa.
21 Portanto, o olho não pode dizer para a mão: “Eu não preciso de você.” E a cabeça não pode dizer para os pés: “Não preciso de vocês.”
22 Diitthąį' vat'aii kwaa k'it t'inchy'aa ąįį duuyeh vit'eegwaahchy'aa kwaa tr'oonyaa t'oonchy'aa.
22 O fato é que as partes do corpo que parecem ser as mais fracas são as mais necessárias,
23 — ausente —
23 e aquelas que achamos menos honrosas são as que tratamos com mais honra. E as partes que parecem ser feias recebem um cuidado especial,
24 — ausente —
24 que as outras mais bonitas não precisam. Foi assim que Deus fez o corpo, dando mais honra às partes menos honrosas.
25 Diitthąį' zhit shrihteegweheelyaa kwaa gwits'į' datthak nihłehjuk iltsąįį gaa nihłee t'injigaahchy'aa.
25 Desse modo não existe divisão no corpo, mas todas as suas partes têm o mesmo interesse umas pelas outras.
26 Diitthąį' nak'ah khaiinjich'iighit ji' diitthąį' datthak vaa-khaiinjich'iheeghit t'oonchy'aa, diitthąį' nak'ah hil'ee ji' diitthąį' datthak yah shoo heelyaa.
26 Se uma parte do corpo sofre, todas as outras sofrem com ela. Se uma é elogiada, todas as outras se alegram com ela.
27 Nakhwan datthak ts'ą' Christ vatthąį' ǫhłįį, ts'ą' nakhwatee gwagwaanchy'aa ts'ą' vatthąį' nak'ah ǫhłįį.
27 Pois bem, vocês são o corpo de Cristo, e cada um é uma parte desse corpo.
28 Tr'igiinkhii zheh gwizhit, Vit'eegwijyąhchy'aa datthak jyąhts'ą' gwitee gwaadlii t'inchy'aa. Tr'ihił'e' nąįį tr'ookit niinlii, gwats'ąįį chan Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nąįį ninlii gwats'ąįį chan geech'ǫąąhtan nąįį ninlii, ąįįtł'ęę juu geegwaroolii kwaa t'ii'in nąįį ninlii, gwats'ąįį juu dinjii shrinilii nąįį t'aih ts'an iłtsąįį, ąįįtł'ęę gwats'ąįį chan dinjii ts'iginyąą nąįį ninlii, gwats'ąįį chan jyaa khwa'in dinjii ahnyąą chan ninlii ąįįtł'ęę chan Ch'anky'aa Shroodiinyąą gwikyaa haa giginkhii nąįį ninlii, jii jyąhts'ą' nagoovinlii.
28 Na Igreja, Deus pôs tudo no lugar certo: em primeiro lugar, os apóstolos ; em segundo, os profetas ; e, em terceiro, os mestres. Em seguida pôs os que fazem milagres; depois os que têm o dom de curar, ou de ajudar, ou de liderar, ou de falar em línguas estranhas.
29 Datthak ts'ą' Tr'ihił'e' nąįį ginlii kwaa, ąįįts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii, akwat geech'ǫąąhtan nąįį chan zhrįh ginlii kwaa. Goolat nąįį zhrįh geegwaroolii kwaa t'igihee'yaa,
29 Nem todos são apóstolos, ou profetas, ou mestres. Nem todos têm o dom de fazer milagres,
30 akwat iłts'ik shrigiheelyaa akwat Ch'anky'aa Shroodiinyąą gwikyaa haa gigiheehkhyaa ts'ą' deenyąą t'igwinyąą geegwagwahaandak geenjit t'aih gii'įį.
30 nem de curar doenças, nem de falar em línguas estranhas, nem de explicar o que essas línguas querem dizer.
31 Ch'anky'aa Shroodiinyąą jidii nakhwantł'eeheelyaa ąįį gwihil'ee t'akhwa'yaa geenjit nakhwadrii zhit gohłii.
31 Por isso se esforcem para ter os melhores dons. Porém eu vou mostrar a vocês o caminho que é o melhor de todos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.