Mateus 26

gdf (GDF) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Udzala kǝ Yasu ǝn kwaratǝra lavakhan na daghan, ka niya kǝ furakh sar.
1 — ausente —
2 “Tsa tsǝkur kwarne khwaɗga ɗitsaɗits tǝghga khǝna mits, da bǝdu bǝgud ad Zǝr Ud kǝ khǝrtakhǝrt.”
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Tǝkǝn zikzikan na kǝ zil kǝsakh zǝ malanakh ǝn tǝghǝr kǝ udakh, dzafkhai itar ǝn fǝta zikan na kǝ zil kǝs, ai ɗakhud dǝ Kayaf.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Ka ngakhanǝf itar ɗule da vida itar Yasu bǝghanyan, kǝɗa itar.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Ka nǝv itar, “Yin tǝ sarta khwaɗga ɗitsaɗitsa bi, ki khai kǝ da tsiya kǝ mǝkǝn kǝ udakh, kǝ tsiya ngǝji.”
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Ən sarte tsǝn Betani Yasu, ǝn fǝta Siman ai tsa ndzikǝn fǝch.
6 — ausente —
7 Madǝv Yasu ǝn zu kaf, ka sasǝg kǝ nusen da vak sar, dǝ wal bǝtbǝtan, ai dǝ kwaɓ char righan ǝn khatakw. Ka ɗiyaro ǝn tǝ ghǝr.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Nǝgha kǝ furakh sar ndǝkyan, a bazatǝrdu ad rǝv. Ka nǝv itar, “A bazdu kǝ uɗud ad ina ni?”
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 “Azǝgha tsa sukwdu ud ad walǝn tǝ kwaɓ zikǝn, ka batrud ad kwaɓ sar kǝ talagakh.”
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Tsa kǝ Yasu ad dǝge ǝn kwara itar, ka ndiɗatǝrwal kwarne, “Uɗa lava tsǝkur ǝn njǝgharu kǝ nusni? Ai dǝge a manakai yina dǝg khwaran.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Itsera kǝ khǝna dagha kur zǝ talagakh, ai ka, da dagh ba kiyam zǝ kur itsera kǝ khǝna bi.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Wal na ɗiyakdaghin, a manga kǝ ɗika ka vǝgh, kǝ khǝɗa ka khǝɗ.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Ən tǝkha kura tǝkha kǝ, itsa da kwardu ǝn varud lav zǝɗa kǝ tsǝna nǝn, ǝn lard daghan, dǝgǝn na manga nusna da kwardu kwarud ki da dzama da dzam.”
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Fang ǝn tǝb kǝ kǝlatǝm mits, ai ɗakha sar Yakhud Iskariyoti, dal da vak zik zikan na kǝ zil kǝsakh
14 — ausente —
15 ka niya tsitar, “Uɗa da ba ka kur, da sukwakurdu ka dǝ Yasuwi?” Ka kǝdlana itar ad kwaɓ dawan kulkhǝkǝrɗ, ka bara itar.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Tsiyif ǝn tǝ yanen kǝ sarta, ka farsa Yakhud ad tsakwaɗ ɗule da batǝrduwin ad Yasu.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Fitsa chak kǝ zu brudiye kwar yisti, ka sa furakh Yasu da vak Yasu, ndiɗarwar itar kwarne, “Ən varǝn nakha da ɗikakhana kǝnda vak zu kaf ɗitsaɗitsi?”
17 — ausente —
18 Ka niya tsitar, “Dam dǝgal da vak udanen ǝn dlǝmdla kǝs, kwararkhai kur kwarne, ‘A khǝrzǝga sartar, da zuwun fǝta ka kaf khwaɗga ɗitsaɗitsa zǝ furakhar.’ ”
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Ka manga furakhen ndǝkve kwara tǝrkhai Yasu, ka ɗikanǝf itar ad kaf ɗitsaɗitsen.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Ɓǝlga kǝ khakhugw, ka ndzǝga Yasu zǝ furakh sar kǝlatǝm mits kǝ zu kaf.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Madǝv itar ǝn zu kaf, ka nǝv Yasu tsitar, “Ən tǝkha kura tǝkha kǝ, kitakul ǝn kur, da sukwdu sukw.”
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Ka bazala rǝv tsitar char. Ka farsa itar ad ndiɗarwar ndiɗa dǝ fang fang kwarne, “Ka nagh Dadzikana?”
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Ka ngawga Yasu kwarne, “Ude ǝn zuwa kǝnda kaf ǝn kwat kitakul zin, in da sukwdu.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Da ǝmtsa ndǝkve a kwarga kaɗkaɗ Zǝr Ud. Ai ya ɗangwa kǝ ude da sukwdu Zǝr Ud. Adara tsa kǝ yanen kuda, tsa yiga bud bi.”
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Ka nǝv Yakhud dadake da sukwdu sukw, “Malǝma, ka nagha?”
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Madǝv itar ǝn zu kaf, ka ɓǝf Yasu ad brudi, udzala tsin ǝn kwarara us kǝ Yazhigǝl, ka kwachanan. Batran kǝ furakh sar, niya tsitar, “Vǝgharen, chawam chaw, zuwam zu.”
26 — ausente —
27 Ka ɓǝf ad kwate dǝ yu inabi, udzala tsin kwarara us kǝ Yazhighǝl, ka batran, niya tsitar, “Khǝɓam khǝɓ daghan nura.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 Ina vizhare a righanǝf ad wilwa lanji Yazhigǝl. Ai da ɗiduwud wirva udakh zikǝn. Wirva ki ɓisa da khaipakh.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Ən kwara kura kwara kǝ, aghba ka da khǝɓ yu inabi bi, akwa sarte da khǝɓa ka wilwa yu inabi zǝ kur ǝn tlǝksa Dadar.”
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Ka ɓǝlga Yasu zǝ furakh sar ad ndus. Khalak yana, ka sawal itar, ka dal itar da tǝ ghuɓe dǝ ufakh Oliv.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Ka nǝv Yasu tsitar, “Ən khuɗ viɗ khan, daghanura da khwaya kur dǝgal, da ɗukda ɗuwa kur. Ngwaɗe vindzan kwarne,
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Ai ǝn tǝ khal kǝ tsiyakǝf tsiya tsud ǝn ngitl, kǝn da dala tǝghǝr tsǝkur da khaya Galili.”
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Ka ngawar khai Bitrus, “Itsa kwazga itar daghan, ǝn tǝghǝr kǝ dǝge da dzoghǝr dǝ khǝ, na ka da khwaya dǝgala, ɗuwakhs ka lingling bi.”
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Ka nǝv Yasu kǝ Bitrus, “Ən tǝkha kha tǝkha kǝ, ǝn khuɗ viɗ khan, kǝda wuga kǝ ghwachik, da bǝg tsugu tsakatsǝg kha sig khǝkǝrɗ.”
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Ka nǝv Bitrus tsin, “Itsa da ǝmtsa kǝ, na ka da bǝg tsugu tsakhatsǝg bi.”
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Ka dal Yasu dagha zǝ furakh sar da tǝ vaken ai ɗakhdud Getsemani. Ka niya tsitar, “Ndzamga ndzǝg ǝn van, dǝgal da ɗǝgau ǝn tǝ vin.”
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Ka dala zǝ Bitrus zǝ zar ya Zabadi na mits. Ka dzoghǝr bazala rǝv zǝ dzamghǝr tsin.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Ka niya tsitar, “Rǝvara righan da baza rǝv, ai da tǝgh kǝ kǝɗkai. Giɗam giɗa ǝn van, ndzamga ndzǝg, ǝn gwitagwita zǝ kǝ.”
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Dal tsin da tǝvuk khǝɗikǝn, ka khǝmbǝgan dǝ khuɗ khuɗ, ka ɗǝgau tsin, ni, “Dadara, da tǝkhin kǝ manawan, ɓakghǝr ɓa ad ina kǝ dlaɗ. Tsakhǝnmina, dǝge ǝn naka ba da manud bi, khekwa dǝge ǝn nakha da manud.”
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Guyoghǝr tsin da vak furakh sar, ka tlatǝrghǝr ǝn khǝn khar. Ka niya kǝ Bitrus, “Atsuk tǝgh bakh kur khǝkarɗ daghur kǝ manga ɗǝm zǝ ka, kǝ dǝg aw kitakul biya?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Ɗem nikur zǝ ɗǝgau, ki khek da ɓǝla tsǝkur da dlǝgd. A khayanǝf sǝɗikw, ma vǝgha lǝɓukw.”
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Ka gwidǝn dǝgal tsin da ɗǝgau kǝ dǝg mits, ni, “Dadara, da ka ǝn manawa ba ɓakghǝra inen kǝ tlaɗ bi, ba ka khǝɓa khǝɓa kǝ. Manud dǝge ǝn nakh.”
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Gwiyoghǝr tsin saks da vak furakh sar, ka tlatǝrghǝr ǝn khǝn khar, wirva khar ǝn di tsitar char.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Ka gwidǝn ɗuwatǝrs Yasu, dala kǝ dǝg khǝkǝrd da ɗǝgau, ǝn gwayars kǝ lav kitakul.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Ka gwidǝn guyoghǝr da vak furakh sar, ka niya tsitar, “Dlakh kur ǝn khǝn khar zǝ fǝtava? Vazam vaz, a sagh sarte da bǝdu wud Zǝr Ud, da dǝv kǝ li khaipakh.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Tsiyam tsi, ndziyam dǝgal. Auna khǝrzǝga dadake da sukwdu sukwa saks da van.”
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Madǝv Yasu dlǝn kwar lav, tǝkǝn Yakhud ai kitakul ǝn tǝɓ kǝ kǝlatǝm mits, a sagh dǝ dzakhava udakh zikǝn. Khwatan katsakarakh zǝ yaghwatakh ǝn dǝvakh tar kǝ udakhen. Zikzikan na kǝ zil kǝsakh, zǝ malanakhe ǝn tǝghǝr kǝ udakh kǝ ɓǝlatǝrǝf.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Yakhud dadak sukwdu sukwena, audzala kǝbitstǝr khai kǝbitsa kǝ dzakhava udakhen kwarne, “Dadake da bruwa ka, in udanen, viyam vi.”
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Ka sagh Yakhud ger da vak Yasu, niya tsin, “Malǝm, ndzǝga ndzǝg gabǝr ǝn tǝghǝr tsǝkha.” Ka ɗuts khǝpangwang sar tsin.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Ka nǝv Yasu tsin, “Tsaghwa mana dǝge a ɓǝkhdǝghǝr.”
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Ka fang ǝn tǝb kǝ liye dagh zǝ Yasu, ndǝɗadal ad katsakar sar. Ka tsaɓgan ad vǝɓ zikan na kǝ zil kǝs, ka ǝntlardu ad tlim.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Ka nǝv Yasu tsin, “Bǝmbǝg ad katsakaragh da kumbǝgh sar.” Ɗaga liye udzǝva dǝ katsakar, da ǝmtsǝn tukw katsakar itar.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 “Da khǝn kurana tǝgh bakh ka kǝ tatlaga Dadar kǝ mǝlaku mǝla? Ən dǝvǝn dǝva ka ɓǝlokandagh ad zar ɓǝlakh sar mal kǝ dǝb ǝnkwakh ǝnkwakh sig kǝlatǝm mits (6,000 x 12) kǝ tlujiyakha?
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Ai da ka takaɗga ka kǝ mǝlaku mǝl, da righa ndarud vindzan na kǝ lav Yazhigǝle tsa kwargin kwarne, barari tsin dzoghǝr dzǝg ndǝkyani?”
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Ka nǝv Yasu kǝ dzakhava udakhe a sa da viya vi, “A sawala dǝ katsakar zǝ yaghwatakh kur kǝ da vika viya ngwaɗa sǝnkara? Itsera kǝ khǝna kǝn ndzǝgan ǝn tsagdutsag ǝn Fǝta Yazhigǝl, a vikai ba kur bi.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Ai daghan dǝgakhana dzoghǝra, a manga kǝ righada dǝge vindzga tlayangakh Yazhigǝl ǝn kaɗkaɗud.” Ka khwayala furakh sar daghan, ɗuwars itar.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Liye tsa viga Yasu, ka ɓal itar da fǝta Kayaf, zikan na kǝ zil kǝs. Li tsagdu ndzikha ndzikh zǝ malanakh ǝn tǝghǝr kǝ udakh audzala itar ǝn dzafkhai dzǝg ǝn vin.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Bitrus tsuguna an gatatǝrsk kǝ bit, tangw da tǝ gǝlvakh zikan na kǝ zil kǝs. Da tsina, ndzǝgan zǝ li uf udakh kǝ vaz ɗule da mbasda dǝge da dzoghǝr dzǝg.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Zik zikan na kǝ zil kǝsakh zǝ daghan li taka lav, ǝn gat udakhe da ǝntlarva lav fila fila itar ǝn tǝghǝr kǝ Yasu, kǝ nǝghda kǝɗa kǝɗa tsitar.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Itsa kitakula a mbǝladu ba itar bi, tsakhǝnmina zikǝn udakhe a sarawal kǝ ngatlarva fil. Kǝ dǝg mbasa ka sawala ud mits,
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 Ka nǝv itar, “Nǝv udanǝn, ‘Tǝkha ka kǝ khǝtana Fǝta Yazhigǝl, ndǝrga kǝn khǝna khǝkǝrɗ.’ ”
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Ka tsiyif zikan na kǝ zil kǝs, ka niya kǝ Yasu, “Na kha dǝ dǝge tǝkha kha kǝ kwargan ǝn tǝghǝr kǝ lave ǝn kwarud ǝn tǝghǝr tsǝkha?”
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 A mbǝɗa ba Yasu ad khay bi.
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Ka nǝv Yasu tsin, “An kalkal ndǝkve kwargakh.” Ai ǝn kwara kura kwara kǝ, tsiyif tǝkhǝn, da nǝgha nǝgha kur Zǝr Ud ǝn ndzǝgan ǝn tǝ dǝva kaf Dadak Ndangan daghan, tsuguna ǝn sǝgdagh ǝn ghwik ǝn gharazhigǝl.
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Ka kwakhdu zikan na kǝ zil kǝs ad katlang sar, ka ni, “A nenenan ad Yazhigǝl, wirva yan, uɗa dla lava tsǝkiyam ǝn gat tlǝrna shidakhi? Tǝkhina a tsǝna tsǝkur ad nena Yazhigǝle a mangin.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Uɗa ɗayaghǝruri?”
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Ka tafarve tar ad shaghwvai ǝn tǝ vakdi, ka kǝɗǝf itar. Chalǝmakh tsuguna ɗayarwar itar mekhwpeng.
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 Ən kwar kwarne, “Kwara kǝnda kwar, kha Kristu, dadake barghǝr Yazhigǝl ad dǝv, war kǝ kǝɗkhǝfi?”
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Ən tǝ sarta yayena, ǝn ndzǝgan Bitrus ǝn tǝ gǝlvagh mǝghen, ka sasǝg kǝ dugh kuɗig mǝghen da vak sar, ka ni, “Fang ghǝragha ǝn tǝb kǝ liye zǝ Yasu ud Galili nǝ”
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Ka bǝgan ad tsugu tsa Yasu ǝn tǝvuk tar daghan. Ka ni, “Ən tsa ba ka dǝge ǝn kwara kha lavǝn tǝghǝr bi.”
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Ka dala Bitrus da tǝ ghay rang, ka nǝgha nǝgh kǝ tlǝrna dugh kuɗig, ka niya kǝ udakhe ǝn ghitsǝn vin, “Ina kǝ uda, dagh itar zǝ Yasu ud ya Nazarat.”
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Ka gwidǝn bǝg tsugu tsin, zǝva waɗa tsin kwarne, “Ən tsa ba va ka dǝ udan na bi.”
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Zula khǝɗikǝn, ka sasǝg kǝ li ǝn ghitsǝn vinen da vak Bitrus. Ka nǝv itar tsin, “Kaɗkaɗiya ghǝragha fang khǝn tǝb tar, wirva ghaye ǝn kwara kha, in kǝ mǝtlakhai.”
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Ka farsa Bitrus ad tlap ghǝrsar, zǝva waɗa tsin kwarne, “Ən tsa ba ka dǝ udan na bi.”
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Ka dzamana Bitrus ad lav ai tsa kwararkhe Yasu kwarne, “Kǝda wuga kǝ ghwachik, da bǝg tsugu tsatsǝgarakh sig khǝkǝrɗ.” Ka dal da mel, ka tuwa tsin char.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.