Mateus 26

gdf (GDF) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Udzala kǝ Yasu ǝn kwaratǝra lavakhan na daghan, ka niya kǝ furakh sar.
1 Quando Jesus acabou de ensinar essas coisas, disse aos discípulos:
2 “Tsa tsǝkur kwarne khwaɗga ɗitsaɗits tǝghga khǝna mits, da bǝdu bǝgud ad Zǝr Ud kǝ khǝrtakhǝrt.”
2 — Vocês sabem que daqui a dois dias vai ser comemorada a
3 Tǝkǝn zikzikan na kǝ zil kǝsakh zǝ malanakh ǝn tǝghǝr kǝ udakh, dzafkhai itar ǝn fǝta zikan na kǝ zil kǝs, ai ɗakhud dǝ Kayaf.
3 Os chefes dos sacerdotes e os líderes judeus se reuniram no palácio de Caifás, o Grande Sacerdote ,
4 Ka ngakhanǝf itar ɗule da vida itar Yasu bǝghanyan, kǝɗa itar.
4 e fizeram um plano para prender Jesus em segredo e matá-lo.
5 Ka nǝv itar, “Yin tǝ sarta khwaɗga ɗitsaɗitsa bi, ki khai kǝ da tsiya kǝ mǝkǝn kǝ udakh, kǝ tsiya ngǝji.”
5 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
6 Ən sarte tsǝn Betani Yasu, ǝn fǝta Siman ai tsa ndzikǝn fǝch.
6 — ausente —
7 Madǝv Yasu ǝn zu kaf, ka sasǝg kǝ nusen da vak sar, dǝ wal bǝtbǝtan, ai dǝ kwaɓ char righan ǝn khatakw. Ka ɗiyaro ǝn tǝ ghǝr.
7 — ausente —
8 Nǝgha kǝ furakh sar ndǝkyan, a bazatǝrdu ad rǝv. Ka nǝv itar, “A bazdu kǝ uɗud ad ina ni?”
8 Ao verem aquilo, os discípulos ficaram zangados e disseram: — Que desperdício!
9 “Azǝgha tsa sukwdu ud ad walǝn tǝ kwaɓ zikǝn, ka batrud ad kwaɓ sar kǝ talagakh.”
9 Esse perfume poderia ter sido vendido por uma fortuna, e o dinheiro, dado aos pobres.
10 Tsa kǝ Yasu ad dǝge ǝn kwara itar, ka ndiɗatǝrwal kwarne, “Uɗa lava tsǝkur ǝn njǝgharu kǝ nusni? Ai dǝge a manakai yina dǝg khwaran.
10 Mas Jesus, sabendo o que eles diziam, disse:
11 Itsera kǝ khǝna dagha kur zǝ talagakh, ai ka, da dagh ba kiyam zǝ kur itsera kǝ khǝna bi.
11 Pois os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não.
12 Wal na ɗiyakdaghin, a manga kǝ ɗika ka vǝgh, kǝ khǝɗa ka khǝɗ.
12 O que ela fez foi perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
13 Ən tǝkha kura tǝkha kǝ, itsa da kwardu ǝn varud lav zǝɗa kǝ tsǝna nǝn, ǝn lard daghan, dǝgǝn na manga nusna da kwardu kwarud ki da dzama da dzam.”
13 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
14 Fang ǝn tǝb kǝ kǝlatǝm mits, ai ɗakha sar Yakhud Iskariyoti, dal da vak zik zikan na kǝ zil kǝsakh
14 Então um dos doze discípulos, chamado Judas Iscariotes, foi falar com os chefes dos sacerdotes.
15 ka niya tsitar, “Uɗa da ba ka kur, da sukwakurdu ka dǝ Yasuwi?” Ka kǝdlana itar ad kwaɓ dawan kulkhǝkǝrɗ, ka bara itar.
15 Ele disse: — Quanto vocês me pagam para eu lhes entregar Jesus? E eles lhe pagaram trinta moedas de prata.
16 Tsiyif ǝn tǝ yanen kǝ sarta, ka farsa Yakhud ad tsakwaɗ ɗule da batǝrduwin ad Yasu.
16 E daí em diante Judas ficou procurando uma oportunidade para entregar Jesus.
17 Fitsa chak kǝ zu brudiye kwar yisti, ka sa furakh Yasu da vak Yasu, ndiɗarwar itar kwarne, “Ən varǝn nakha da ɗikakhana kǝnda vak zu kaf ɗitsaɗitsi?”
17 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , os discípulos chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da
18 Ka niya tsitar, “Dam dǝgal da vak udanen ǝn dlǝmdla kǝs, kwararkhai kur kwarne, ‘A khǝrzǝga sartar, da zuwun fǝta ka kaf khwaɗga ɗitsaɗitsa zǝ furakhar.’ ”
18 Ele respondeu:
19 Ka manga furakhen ndǝkve kwara tǝrkhai Yasu, ka ɗikanǝf itar ad kaf ɗitsaɗitsen.
19 Os discípulos fizeram como Jesus havia mandado e prepararam o jantar da Páscoa.
20 Ɓǝlga kǝ khakhugw, ka ndzǝga Yasu zǝ furakh sar kǝlatǝm mits kǝ zu kaf.
20 Quando anoiteceu, Jesus e os doze discípulos sentaram para comer.
21 Madǝv itar ǝn zu kaf, ka nǝv Yasu tsitar, “Ən tǝkha kura tǝkha kǝ, kitakul ǝn kur, da sukwdu sukw.”
21 Durante o jantar Jesus disse:
22 Ka bazala rǝv tsitar char. Ka farsa itar ad ndiɗarwar ndiɗa dǝ fang fang kwarne, “Ka nagh Dadzikana?”
22 Eles ficaram muito tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu; está?
23 Ka ngawga Yasu kwarne, “Ude ǝn zuwa kǝnda kaf ǝn kwat kitakul zin, in da sukwdu.
23 Jesus respondeu:
24 Da ǝmtsa ndǝkve a kwarga kaɗkaɗ Zǝr Ud. Ai ya ɗangwa kǝ ude da sukwdu Zǝr Ud. Adara tsa kǝ yanen kuda, tsa yiga bud bi.”
24 Pois o
25 Ka nǝv Yakhud dadake da sukwdu sukw, “Malǝma, ka nagha?”
25 Então Judas, o traidor, perguntou: — Mestre, o senhor não está achando que sou eu; está? Jesus respondeu:
26 Madǝv itar ǝn zu kaf, ka ɓǝf Yasu ad brudi, udzala tsin ǝn kwarara us kǝ Yazhigǝl, ka kwachanan. Batran kǝ furakh sar, niya tsitar, “Vǝgharen, chawam chaw, zuwam zu.”
26 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
27 Ka ɓǝf ad kwate dǝ yu inabi, udzala tsin kwarara us kǝ Yazhighǝl, ka batran, niya tsitar, “Khǝɓam khǝɓ daghan nura.
27 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, dizendo:
28 Ina vizhare a righanǝf ad wilwa lanji Yazhigǝl. Ai da ɗiduwud wirva udakh zikǝn. Wirva ki ɓisa da khaipakh.
28 porque isto é o meu sangue, que é derramado em favor de muitos para o perdão dos pecados, o sangue que garante a
29 Ən kwara kura kwara kǝ, aghba ka da khǝɓ yu inabi bi, akwa sarte da khǝɓa ka wilwa yu inabi zǝ kur ǝn tlǝksa Dadar.”
29 Eu afirmo a vocês que nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
30 Ka ɓǝlga Yasu zǝ furakh sar ad ndus. Khalak yana, ka sawal itar, ka dal itar da tǝ ghuɓe dǝ ufakh Oliv.
30 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
31 Ka nǝv Yasu tsitar, “Ən khuɗ viɗ khan, daghanura da khwaya kur dǝgal, da ɗukda ɗuwa kur. Ngwaɗe vindzan kwarne,
31 E Jesus disse aos discípulos:
32 Ai ǝn tǝ khal kǝ tsiyakǝf tsiya tsud ǝn ngitl, kǝn da dala tǝghǝr tsǝkur da khaya Galili.”
32 Mas, depois que eu ressuscitar, irei adiante de vocês para a Galileia.
33 Ka ngawar khai Bitrus, “Itsa kwazga itar daghan, ǝn tǝghǝr kǝ dǝge da dzoghǝr dǝ khǝ, na ka da khwaya dǝgala, ɗuwakhs ka lingling bi.”
33 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem.
34 Ka nǝv Yasu kǝ Bitrus, “Ən tǝkha kha tǝkha kǝ, ǝn khuɗ viɗ khan, kǝda wuga kǝ ghwachik, da bǝg tsugu tsakatsǝg kha sig khǝkǝrɗ.”
34 Mas Jesus lhe disse:
35 Ka nǝv Bitrus tsin, “Itsa da ǝmtsa kǝ, na ka da bǝg tsugu tsakhatsǝg bi.”
35 Pedro respondeu: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
36 Ka dal Yasu dagha zǝ furakh sar da tǝ vaken ai ɗakhdud Getsemani. Ka niya tsitar, “Ndzamga ndzǝg ǝn van, dǝgal da ɗǝgau ǝn tǝ vin.”
36 Jesus foi com os discípulos para um lugar chamado Getsêmani e lhes disse:
37 Ka dala zǝ Bitrus zǝ zar ya Zabadi na mits. Ka dzoghǝr bazala rǝv zǝ dzamghǝr tsin.
37 Então Jesus foi, levando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
38 Ka niya tsitar, “Rǝvara righan da baza rǝv, ai da tǝgh kǝ kǝɗkai. Giɗam giɗa ǝn van, ndzamga ndzǝg, ǝn gwitagwita zǝ kǝ.”
38 e disse a eles:
39 Dal tsin da tǝvuk khǝɗikǝn, ka khǝmbǝgan dǝ khuɗ khuɗ, ka ɗǝgau tsin, ni, “Dadara, da tǝkhin kǝ manawan, ɓakghǝr ɓa ad ina kǝ dlaɗ. Tsakhǝnmina, dǝge ǝn naka ba da manud bi, khekwa dǝge ǝn nakha da manud.”
39 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e orou:
40 Guyoghǝr tsin da vak furakh sar, ka tlatǝrghǝr ǝn khǝn khar. Ka niya kǝ Bitrus, “Atsuk tǝgh bakh kur khǝkarɗ daghur kǝ manga ɗǝm zǝ ka, kǝ dǝg aw kitakul biya?
40 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
41 Ɗem nikur zǝ ɗǝgau, ki khek da ɓǝla tsǝkur da dlǝgd. A khayanǝf sǝɗikw, ma vǝgha lǝɓukw.”
41 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
42 Ka gwidǝn dǝgal tsin da ɗǝgau kǝ dǝg mits, ni, “Dadara, da ka ǝn manawa ba ɓakghǝra inen kǝ tlaɗ bi, ba ka khǝɓa khǝɓa kǝ. Manud dǝge ǝn nakh.”
42 Pela segunda vez Jesus foi e orou, dizendo:
43 Gwiyoghǝr tsin saks da vak furakh sar, ka tlatǝrghǝr ǝn khǝn khar, wirva khar ǝn di tsitar char.
43 Ele voltou de novo e encontrou os discípulos dormindo. Eles estavam com sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos.
44 Ka gwidǝn ɗuwatǝrs Yasu, dala kǝ dǝg khǝkǝrd da ɗǝgau, ǝn gwayars kǝ lav kitakul.
44 Jesus tornou a sair de perto deles e orou pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Ka gwidǝn guyoghǝr da vak furakh sar, ka niya tsitar, “Dlakh kur ǝn khǝn khar zǝ fǝtava? Vazam vaz, a sagh sarte da bǝdu wud Zǝr Ud, da dǝv kǝ li khaipakh.
45 Então voltou até onde os discípulos estavam e perguntou:
46 Tsiyam tsi, ndziyam dǝgal. Auna khǝrzǝga dadake da sukwdu sukwa saks da van.”
46 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
47 Madǝv Yasu dlǝn kwar lav, tǝkǝn Yakhud ai kitakul ǝn tǝɓ kǝ kǝlatǝm mits, a sagh dǝ dzakhava udakh zikǝn. Khwatan katsakarakh zǝ yaghwatakh ǝn dǝvakh tar kǝ udakhen. Zikzikan na kǝ zil kǝsakh, zǝ malanakhe ǝn tǝghǝr kǝ udakh kǝ ɓǝlatǝrǝf.
47 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma grande multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes e pelos líderes judeus.
48 Yakhud dadak sukwdu sukwena, audzala kǝbitstǝr khai kǝbitsa kǝ dzakhava udakhen kwarne, “Dadake da bruwa ka, in udanen, viyam vi.”
48 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam o homem que eu beijar, pois é ele.”
49 Ka sagh Yakhud ger da vak Yasu, niya tsin, “Malǝm, ndzǝga ndzǝg gabǝr ǝn tǝghǝr tsǝkha.” Ka ɗuts khǝpangwang sar tsin.
49 Judas foi até perto de Jesus e disse: — Mestre, que a paz esteja com o senhor! E o beijou.
50 Ka nǝv Yasu tsin, “Tsaghwa mana dǝge a ɓǝkhdǝghǝr.”
50 Jesus respondeu: Então eles chegaram, prenderam Jesus e o amarraram.
51 Ka fang ǝn tǝb kǝ liye dagh zǝ Yasu, ndǝɗadal ad katsakar sar. Ka tsaɓgan ad vǝɓ zikan na kǝ zil kǝs, ka ǝntlardu ad tlim.
51 Mas um dos que estavam ali com Jesus tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
52 Ka nǝv Yasu tsin, “Bǝmbǝg ad katsakaragh da kumbǝgh sar.” Ɗaga liye udzǝva dǝ katsakar, da ǝmtsǝn tukw katsakar itar.
52 Aí Jesus disse:
53 “Da khǝn kurana tǝgh bakh ka kǝ tatlaga Dadar kǝ mǝlaku mǝla? Ən dǝvǝn dǝva ka ɓǝlokandagh ad zar ɓǝlakh sar mal kǝ dǝb ǝnkwakh ǝnkwakh sig kǝlatǝm mits (6,000 x 12) kǝ tlujiyakha?
53 Você não sabe que, se eu pedisse ajuda ao meu Pai, ele me mandaria agora mesmo doze exércitos de anjos?
54 Ai da ka takaɗga ka kǝ mǝlaku mǝl, da righa ndarud vindzan na kǝ lav Yazhigǝle tsa kwargin kwarne, barari tsin dzoghǝr dzǝg ndǝkyani?”
54 Mas, nesse caso, como poderia se cumprir aquilo que as
55 Ka nǝv Yasu kǝ dzakhava udakhe a sa da viya vi, “A sawala dǝ katsakar zǝ yaghwatakh kur kǝ da vika viya ngwaɗa sǝnkara? Itsera kǝ khǝna kǝn ndzǝgan ǝn tsagdutsag ǝn Fǝta Yazhigǝl, a vikai ba kur bi.
55 Depois Jesus disse para aquela gente:
56 Ai daghan dǝgakhana dzoghǝra, a manga kǝ righada dǝge vindzga tlayangakh Yazhigǝl ǝn kaɗkaɗud.” Ka khwayala furakh sar daghan, ɗuwars itar.
56 Mas tudo isso está acontecendo para se cumprir o que os Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
57 Liye tsa viga Yasu, ka ɓal itar da fǝta Kayaf, zikan na kǝ zil kǝs. Li tsagdu ndzikha ndzikh zǝ malanakh ǝn tǝghǝr kǝ udakh audzala itar ǝn dzafkhai dzǝg ǝn vin.
57 Os homens que prenderam Jesus o levaram até a casa do Grande Sacerdote Caifás, onde estavam reunidos alguns mestres da Lei e alguns líderes judeus.
58 Bitrus tsuguna an gatatǝrsk kǝ bit, tangw da tǝ gǝlvakh zikan na kǝ zil kǝs. Da tsina, ndzǝgan zǝ li uf udakh kǝ vaz ɗule da mbasda dǝge da dzoghǝr dzǝg.
58 Pedro seguiu Jesus de longe até o pátio da casa do Grande Sacerdote. Entrou e sentou-se com os guardas para ver como aquilo ia terminar.
59 Zik zikan na kǝ zil kǝsakh zǝ daghan li taka lav, ǝn gat udakhe da ǝntlarva lav fila fila itar ǝn tǝghǝr kǝ Yasu, kǝ nǝghda kǝɗa kǝɗa tsitar.
59 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando alguma acusação falsa contra Jesus a fim de o condenar à morte.
60 Itsa kitakula a mbǝladu ba itar bi, tsakhǝnmina zikǝn udakhe a sarawal kǝ ngatlarva fil. Kǝ dǝg mbasa ka sawala ud mits,
60 Mas não puderam encontrar nada contra ele, embora muitos se levantassem para dizer mentiras a respeito dele. Afinal dois homens se apresentaram
61 Ka nǝv itar, “Nǝv udanǝn, ‘Tǝkha ka kǝ khǝtana Fǝta Yazhigǝl, ndǝrga kǝn khǝna khǝkǝrɗ.’ ”
61 e disseram: — Este homem afirmou: “Eu posso destruir o Templo de Deus e construí-lo de novo em três dias.”
62 Ka tsiyif zikan na kǝ zil kǝs, ka niya kǝ Yasu, “Na kha dǝ dǝge tǝkha kha kǝ kwargan ǝn tǝghǝr kǝ lave ǝn kwarud ǝn tǝghǝr tsǝkha?”
62 Aí o Grande Sacerdote se levantou e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender desta acusação?
63 A mbǝɗa ba Yasu ad khay bi.
63 Mas Jesus ficou calado. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Em nome do Deus vivo, eu exijo que você diga para nós: você é o
64 Ka nǝv Yasu tsin, “An kalkal ndǝkve kwargakh.” Ai ǝn kwara kura kwara kǝ, tsiyif tǝkhǝn, da nǝgha nǝgha kur Zǝr Ud ǝn ndzǝgan ǝn tǝ dǝva kaf Dadak Ndangan daghan, tsuguna ǝn sǝgdagh ǝn ghwik ǝn gharazhigǝl.
64 Jesus respondeu:
65 Ka kwakhdu zikan na kǝ zil kǝs ad katlang sar, ka ni, “A nenenan ad Yazhigǝl, wirva yan, uɗa dla lava tsǝkiyam ǝn gat tlǝrna shidakhi? Tǝkhina a tsǝna tsǝkur ad nena Yazhigǝle a mangin.
65 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Ele
66 Uɗa ɗayaghǝruri?”
66 Então, o que resolvem? Eles responderam: — Ele é culpado e deve morrer!
67 Ka tafarve tar ad shaghwvai ǝn tǝ vakdi, ka kǝɗǝf itar. Chalǝmakh tsuguna ɗayarwar itar mekhwpeng.
67 Em seguida cuspiram no rosto de Jesus e deram bofetadas nele. E os que batiam nele
68 Ən kwar kwarne, “Kwara kǝnda kwar, kha Kristu, dadake barghǝr Yazhigǝl ad dǝv, war kǝ kǝɗkhǝfi?”
68 diziam: — Ei, Messias, adivinhe para nós quem foi que bateu em você!
69 Ən tǝ sarta yayena, ǝn ndzǝgan Bitrus ǝn tǝ gǝlvagh mǝghen, ka sasǝg kǝ dugh kuɗig mǝghen da vak sar, ka ni, “Fang ghǝragha ǝn tǝb kǝ liye zǝ Yasu ud Galili nǝ”
69 Pedro estava sentado lá fora no pátio, quando uma das empregadas chegou perto dele e disse: — Você também estava com Jesus da Galileia.
70 Ka bǝgan ad tsugu tsa Yasu ǝn tǝvuk tar daghan. Ka ni, “Ən tsa ba ka dǝge ǝn kwara kha lavǝn tǝghǝr bi.”
70 Mas ele negou diante de todos, dizendo: — Eu não sei do que é que você está falando.
71 Ka dala Bitrus da tǝ ghay rang, ka nǝgha nǝgh kǝ tlǝrna dugh kuɗig, ka niya kǝ udakhe ǝn ghitsǝn vin, “Ina kǝ uda, dagh itar zǝ Yasu ud ya Nazarat.”
71 Depois foi para a entrada do pátio. Outra empregada o viu e disse às pessoas que estavam ali: — Ele estava com Jesus de Nazaré.
72 Ka gwidǝn bǝg tsugu tsin, zǝva waɗa tsin kwarne, “Ən tsa ba va ka dǝ udan na bi.”
72 Pedro negou outra vez, respondendo: — Juro que não conheço esse homem!
73 Zula khǝɗikǝn, ka sasǝg kǝ li ǝn ghitsǝn vinen da vak Bitrus. Ka nǝv itar tsin, “Kaɗkaɗiya ghǝragha fang khǝn tǝb tar, wirva ghaye ǝn kwara kha, in kǝ mǝtlakhai.”
73 Pouco depois, os que estavam ali chegaram perto de Pedro e disseram: — O seu modo de falar mostra que, de fato, você também é um deles.
74 Ka farsa Bitrus ad tlap ghǝrsar, zǝva waɗa tsin kwarne, “Ən tsa ba ka dǝ udan na bi.”
74 Então Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade! Naquele instante o galo cantou,
75 Ka dzamana Bitrus ad lav ai tsa kwararkhe Yasu kwarne, “Kǝda wuga kǝ ghwachik, da bǝg tsugu tsatsǝgarakh sig khǝkǝrɗ.” Ka dal da mel, ka tuwa tsin char.
75 e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro saiu dali e chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.