Mateus 23

gdf (GDF) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Ka nǝv Yasu kǝ dzakhava udakh zǝ furakh sar.
1 Então Jesus falou à multidão e aos seus discípulos.
2 “Liye tsagdu ndzikha ndzikh zǝ Farisakh, ǝn man tlǝr tsagdu ndzikha ndzikhe tsǝn mana Mus itar.”
2 Ele disse:
3 “Wirva yan, tsǝnamaru tsǝna kǝ ɗaga dǝge kwara kurkhai itar. Ai gatamars ba kǝ dǝge ǝn mana itar bi. Wirva na itar ǝn man dǝge ǝn tsagdu itar bi.
3 Por isso vocês devem obedecer e seguir tudo o que eles dizem. Porém não imitem as suas ações, pois eles não fazem o que ensinam.
4 Bakhatro itar kadlang ɗimɗiman kǝ udakh, ai kwal tǝkha kǝ ud kǝ kapanǝf. Ai itar dǝ ghǝr tar, nugw ba itar itsa kǝ barva zǝr dǝv kǝ mǝlaru kǝ kapa kapa kǝ udakh bi.”
4 Amarram fardos pesados e os põem nas costas dos outros, mas eles mesmos não os ajudam, nem ao menos com um dedo, a carregar esses fardos.
5 “Daghan tlǝre ǝn mana itara, ǝn mana kǝ nǝghda nǝgha nǝgha kǝ udakh itar. Ən ngwaɗa zikzikan na kǝ vindzan na kǝ lav Yazhigǝl ai mbǝghga itar, kǝ nguɗǝn tǝ vakdi tar zǝn tǝ dǝva tar. Tluzhe ǝn tukw ghai gabagakh tara, tsǝɓanyan mal kǝ dǝg udakh.”
5 Tudo o que eles fazem é para serem vistos pelos outros. Vejam como são grandes os trechos das das suas
6 “Zik gat vij ndzakhgan khwarkhwaran tsitar ǝn vak man khwaɗǝg. Zǝ vak ndzakhgan khwaran ǝn gud dzakhava Yakhudakh.
6 Eles preferem os melhores lugares nos banquetes e os lugares de honra nas
7 Zǝ gat nǝghatǝrdi nǝgh dǝ fatǝrghǝrfǝg tsud ǝn kasuk. Zǝ ɗakhtǝr ɗakha dǝ ‘Malǝm.’
7 Gostam de ser cumprimentados com respeito nas praças e de ser chamados de “mestre”.
8 “Ya kur dǝgi, ɗakh kur bud dǝ ‘Malǝm’ bi. Wirva Malǝmura kitakul, tsuguna daghan nura sukwtakh kur.
8 Porém vocês não devem ser chamados de “mestre”, pois todos vocês são membros de uma mesma família e têm somente um Mestre.
9 Ɗakham ba dǝ itsawar dǝ ‘dad’ ǝn larda nabi. Wirva uk kitakul Dadure ǝn gharazhigǝl.
9 E aqui na terra não chamem ninguém de pai porque vocês têm somente um Pai, que está no céu.
10 Ɗakh kur bud dǝ mal bi. Wirva kitakul Malur in Kristu.
10 Vocês não devem também ser chamados de “líderes” porque vocês têm um líder, o
11 Dadake in zikan daghan ǝn tatakur, barari nǝga tsin kǝ dadak mana kura tlǝr.
11 Entre vocês, o mais importante é aquele que serve os outros.
12 Ɗaga ude a fǝrghǝr kǝ ghǝrsar, da gulandagh gulud. Ude a gulandagh ghǝrsar tsuguna, da fǝrghǝrfǝg ud.
12 Quem se engrandece será humilhado, mas quem se humilha será engrandecido.
13 “Ɗangwa tsǝkur, li tsagdu ndzikha ndzikh zǝ Farisakh, kur li valdu ghǝrur. Khǝdardu kur ɗul daks da tlǝksa gharazhigǝl kǝ udakh. Kura a da ba kur bi, tsuguna a khayarnǝf ba kur kǝ liye ǝn na daks kǝ daks bi.
13 — Ai de vocês,
14 “Ɗangwa tsǝkur, li tsagdu ndzikha ndzikh zǝ Farisakh, kur li valdu ghǝrur. Ən zawakh dǝgakh widgakh kur. Ən tǝ khala kǝ yana, ǝn zulu zula kur ǝn ɗǝgau, wirva ki nǝgakura nǝga tsud. Wirva yan, taka lave da mana kuruda da malamala dǝ dǝg udakh char.
14 [— Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês exploram as viúvas e roubam os seus bens e, para disfarçarem, fazem longas orações! Por isso o castigo de vocês será pior!]
15 “Ɗangwa tsǝkur, li tsagdu ndzikha ndzikh zǝ Farisakh, kur li valdu ghǝrur. Wirvǝn ɗitsagharghǝr kǝ ɗǝlvakh kur, zǝ khay kǝsakh wirva ki gǝmadu dadak pǝlghǝr kitakul kǝ gatars kǝ Yazhigǝlur. Khala kǝ khayanǝf khaya tsin, ka da nanadala nǝg kur, kǝ dadake tlayga daks tsin da kara fay, mal tsukur sig mits.
15 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês atravessam os mares e viajam por todas as terras a fim de procurar converter uma pessoa para a sua religião. E, quando conseguem, tornam essa pessoa duas vezes mais merecedora do inferno do que vocês mesmos.
16 “Ɗangwa tsǝkur, ngulfakh li ndaɗ ngulfakh. Ən kwara kwara kur kwarne, ‘Ɗaga ude a waɗgan dǝ Fǝta Yazhigǝl, barari ba tsin man dǝge waɗgin da manamana bi. Ai tsugun, ɗaga ude a waɗgan dǝ vǝrshakanǝv ai ǝn Fǝta Yazhigǝlen, barari tsin man dǝge a waɗgin da manaman.’
16 — Ai de vocês, guias cegos! Pois vocês ensinam assim: “Se alguém jurar pelo Templo, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se alguém jurar pelo ouro do Templo, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
17 Kur dlagakhan ngulfakh. Irek ndanganra, vǝrkashanǝve, awana Fǝta Yazhigǝle a nandala ad vǝrkashanǝv kǝ chuwaɗaɗ khi?
17 Tolos e cegos! Qual é mais importante: o ouro ou o Templo que
18 Nikur tsugun, ‘Ɗaga ude a waɗgan dǝ vak sadak, barari ba tsin man dǝge waɗgin da manamana bi. Ai tsugun, da ka waɗgin dǝ dǝg tsuf, barari tsin man dǝge a waɗgin da manaman.’
18 Vocês também ensinam isto: “Se alguém jurar pelo altar, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se jurar pela oferta que está no altar, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
19 Kur ngulfakhan. Irek ndanganra, dǝg tsufa nagha, awana vak sadake a nandala ad dǝg tsuf kǝ chuwaɗaɗ khi?
19 Cegos! Qual é mais importante: a oferta ou o altar que santifica a oferta?
20 Wirva yana, itsaware waɗgan dǝ vak sadak, a waɗgan dǝ vak sadak zǝ dǝge ǝn tǝf daghan.
20 Por isso, quando alguém jura pelo altar, está jurando pelo altar e por todas as ofertas que estão em cima dele.
21 Tsugun, ɗaga ude waɗgan dǝ Fǝta Yazhigǝl, a waɗgan dǝ Fǝta Yazhigǝlen, zǝ Yazhigǝl ai nzǝgan ǝn ǝmb.
21 Quando alguém jura pelo Templo, está jurando pelo Templo e por Deus, que mora ali.
22 Ɗaga ude a waɗgan dǝ gharazhigǝl, a waɗgan dǝ vij man tlǝksa Yazhigǝl, a waɗgan tsugun dǝ dadake ǝn nndzǝgan ǝn tǝ vij man tlǝksen.
22 E, quando alguém jura pelo céu, está jurando pelo trono de Deus e pelo próprio Deus, que está sentado nele.
23 “Ɗangwa tsǝkur, li tsagdu ndzikha ndzikh zǝ Farisakh, kur li valdu ghǝrur. Ən bǝdu bǝg kur ad zak chachakuram, zǝ tlim dǝg ɗalakhur. Ai ka ɗuwar kur man zik zikan kǝ dǝgakhe ǝn nagha ndzikha ndzikh Yazhigǝl kǝ manaman. Zik zikan na kǝ dǝge ǝn nagha ndzikha ndzikh ad manaman tsukur in kwarne, man jir ǝn itsauɗ, mǝdla kwiɗkwiɗǝrv, khayanǝf khay ǝn digitakh. Itar dǝge tsa khwara manamana tsǝkur, zǝ kwal ɗuda manakh yakhin bi.
23 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês dão a Deus a décima parte até mesmo da hortelã, da erva-doce e do
24 Kur ngulfakh li mǝdlara ɗul kǝ ngulfakh. Ən ɗizdu ɗiza kur kusingakh, ai tsuguna, ka ndǝg dlǝgwam kur.
24 Guias cegos! Coam um mosquito, mas engolem um camelo!
25 “Ɗangwa tsǝkur, li tsagdu ndzikha ndzikh zǝ Farisakh, kur li valdu ghǝrur. Li pardu lig kwat hǝb yu, zǝ kwat zu kaf, ai ǝn rǝvakhuɗura, reghan kur dǝ dǝgakhe a khwatsga kur ǝn vak udakh dǝ ndzǝɗ, zǝ nagh ghǝr tsugun.
25 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês lavam o copo e o prato por fora, mas por dentro estes estão cheios de coisas que vocês conseguiram pela violência e pela ganância.
26 Kur ngulf ya Farisakh. Famarsa paradu khuɗ kwat hǝɓ yu, zǝ kwat zu kaf, ǝn tǝ khal kǝ yana, ka da chuwaɗaɗ zǝva lǝgsar.
26 Fariseu cego! Lave primeiro o copo por dentro, e então a parte de fora também ficará limpa!
27 “Ɗangwa tsǝkur, li tsagdu ndzikha ndzikh zǝ Farisakh, kur li valdu ghǝrur. Ngwaɗa ngitlakhe a masar vud ɓǝgan na kǝ wal, ai da khwara kǝ vaza dǝ lǝgan, ai ǝn khuɗ khuɗa, uk tlatlakh zǝ ruta digitakh.
27 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês são como túmulos pintados de branco, que por fora parecem bonitos, mas por dentro estão cheios de ossos de mortos e de podridão.
28 Ndǝk yan ghǝrur tsugun ǝn tǝ ɓal. Dǝn vaz kur vaza udakh, li kanadi kur ǝn tǝvuk Yazhigǝl. Ai du khuɗan tsuguna, reghan kur dǝ man dǝgakh valdu ghǝrur zǝ kǝladakh.
28 Por fora vocês parecem boas pessoas, mas por dentro estão cheios de mentiras e pecados.
29 “Ka zu vuk kǝ Yasu dǝ kwar kwarne, Ɗangwa tsǝkur, li tsagdu ndzikha ndzikh zǝ Farisakh, kur li valdu ghǝrur. Wirva khakhga kur ngitlakh tlayangakhe tsa dur. Ka ɗikakhga kur ad dǝg chaɗakhe da dzamatǝr dud kǝ li tsa manga kanadiyakh.
29 — Ai de vocês,
30 Afkur tsugun, da tsa tlǝm kǝnda ǝn sarta dzidzakhǝnd, tsa na kǝnda da bǝg dǝv zitar ǝn khǝdz tlayangakh Yazhigǝl bi.
30 E dizem: “Se tivéssemos vivido no tempo dos nossos antepassados, não teríamos feito o que eles fizeram, não teríamos matado os profetas.”
31 Ən tǝ dǝva dǝ lavur a mǝdlanan kwarne, zar ya udakhe tsa kaɗakhga tlayangakh Yazhigǝl kur.
31 Assim vocês confirmam que são descendentes daqueles que mataram os profetas.
32 Dam da mbasana nguɗi nguɗi dǝgakhe tsa farsa ndzidzakhur.
32 Portanto, vão e terminem o que eles começaram!
33 “Kur bubakh, kur zar ya kukhukhwakh. Da ngikha ndar kur ǝntla lave da mana kurud kǝ daks da kara fayi?
33 Cobras venenosas, ninhada de cobras! Como esperam escapar da condenação do inferno?
34 Wirva yana, ǝn ɓala kura ɓala kǝ ad tlayangakh Yazhigǝl, zǝ li kwalemlem, zǝ liye ǝn tsagdu ndzikha ndzikh Mus. Ka da kaɗakaɗa kur yakhaya. Khǝrtga kur yakhay. Dlagha tǝrkhai kur kǝɗa tsugun kǝ yakhay ǝn gud dzakhavur. Ən gatatǝrs gata kur kǝ kǝsa kǝs, ǝn batra dlaɗ.
34 Pois eu lhes mandarei profetas, homens sábios e mestres. Vocês vão matar alguns, crucificar outros, chicotear ainda outros nas
35 Da ɓǝlondagh ɓǝla ka ad udakhan, wirva viz li kalali, liye khǝdzavan ǝn lardǝn, kǝ wurakurǝm da kwindur. Farsǝn tǝ viz Habil dadak kalali, kakh da tǝ viz Zakari zǝr Bereki. Ai kǝɗga kur ǝn Fǝta Yazhigǝl ǝn tǝvǝgh kǝ vak ndǝgha dǝg tsuf.
35 Por isso Deus castigará vocês pela morte de todas as pessoas inocentes que os antepassados de vocês mataram, desde a morte do inocente Abel até a de Zacarias, filho de Baraquias, que vocês mataram entre o Templo e o altar.
36 Ən tǝkha kura tǝkha kǝ, daghan ina kǝ digitakh, da dzoghǝr dzǝg dǝ udakh kwargǝn.”
36 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o castigo por tudo isso cairá sobre o povo de hoje.
37 “Udakh ya Wurshalim, udakh ya Wurshalim, kur li khǝdz tlayangakh Yazhigǝl. Liye ǝn lay liye a ɓǝlondaghud da vakur. Ngǝrwa siga tsǝka nagh dzakha kura dzakh, ngwadai dzakha ghwachik ad zar sar ǝn kus kǝ kudlǝbsari? Da mbiyanena kalwal kur.
37 Jesus terminou, dizendo:
38 Auna tǝkhina, a ɗuwakurdud fǝtur, nala kǝ kwazagh.
38 Agora a casa de vocês ficará completamente abandonada.
39 Ni ǝn kwara kura kwara kǝ, farsǝn tǝkhina, da aghba kur da nǝghakan bi, akwa sarte da kwara kur kwarne, ‘Bark kǝ dadake ǝn sǝgdagh ǝn khuɗ kǝ ɗakha Dadzikan.’ ”
39 Eu afirmo que vocês não me verão mais, até chegar o tempo em que dirão: “Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor!”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.