Mateus 22
gdf (GDF) vs VC
1 A gwidǝn Yasu ǝn kwara tǝra lav dǝ jakva, ni,
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 “Tlǝksa gharazighǝla ngwaɗa shike, a ɗikarnan ad khwaɗga sǝba kǝ zǝr sar.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Ka ɓǝla tǝrǝf kǝ zar man tlǝr sar, kǝ dǝgal da kwara tǝra kǝ udakhe tsa ɓalgin. Ka kalwal itar kǝ sausǝg.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 “Ka gwidǝn ɓǝlatǝrǝf kǝ tlǝrna zar man tlǝr sar kwarne, ‘Kwarama tǝrkhai kwara kǝ liye tsa ɓalgud kwarne, Niya audzala kǝn takhga dǝg zu, a kharga ka kawakh, zǝ kawakh gude tsa ngalgud wulǝklǝk. Itsauɗa audzandalud. Ausǝgam da vak sǝb.’ ”
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 “Li tsa ɓalgud da vak khwaɗgen, na ɗangwa tsitar dǝ ɓalen bi. Yana dakaval da gukh, yan tsuguna dakaval da man kasukw sar.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Yakhaya tsuguna, ka vaige tar liye tsa ɓǝla tǝrǝfuden, ka mbatǝre tar dǝ dlaɗ char, ka khadztǝr khai itar.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Ka kǝɗga rǝvakhuɗ ad shik char. Ka ɓǝlanǝf ad tlujiyakh sar, dǝgal da khǝdz liye tsa khǝdzga zar man tlǝr sar. Ka ndǝghǝrs itar kǝs tar.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 “Tǝkhal kǝ yana, ka niya kǝ zar man tlǝr sar, ‘Audzandalud ɗikana dǝg zuwa khwaɗga sǝb. Ai liye tsa ɓalguda, a dlai ga ba itar tsugun kǝ saks bi.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Wirva yan, gatamars kǝ ghay baramakh, ɓalamga ɓal itsǝra kǝ ude a gamga kur zin, kǝ saks da vak kwaɗgen.’
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Zar man tlǝren tsuguna, ka dǝgala tsitar kǝ baram kǝ baram. Ka dzakhadǝghǝr itar ad daghan udakhe a gamge tar zitar, zǝ liye njivva, zǝ liye kwal njiv. A righǝf vak kwaɗgen dǝ ghulabakh char.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 “Ka sa shik da vaz liye tsa ɓalgin, ka nǝgh nǝgha tsin ad udanen, ai kwal talǝm gabag khwaɗga sǝben.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Ka niya kǝ udanen, ‘Tsaghw, a sa ndar kha da vana kwal talǝm gabag khwaɗga sǝbi?’ Ka piyarwala dǝg kwar.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 “Ka nǝv shik kǝ zar man tlǝr sar, ‘Ndzaɗamarna dǝva zǝ sig, tlǝvamars tlǝva dǝgal da mel, vake dǝ gurtl. Vake da tudin dǝ kǝrɗ tliɗ.’
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 “Zikǝn liye ɗakhtǝrkhai ud, ai khǝɗikǝn liye dzaravan.”
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Dud ǝn kwarina, ka dala Farisakh kǝ ɗaya kavu lav ngara dlǝgd kǝ Yasu, kǝ viyaviya tsitar, ǝn tǝ dǝva dǝ dǝge da kwarin.
15 — ausente —
16 Ka ɓǝlanǝf itar furakh tar, dagha zǝ udakhe khayanǝf dǝ man tlǝksa Khiridus, da vak sar. Ka nǝv itar, “Malǝm, tsa tsǝkǝnda kwarne ud jir khǝ, ǝn tsagdu lav Yazhigǝl kha kalkal. Wirva yakitakw ud ǝn vakagh. Na khǝn gǝdz kwarara lava kǝ ud, itsa ndar zika sar bi.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Kwara kǝnda kwar, da khǝn vazana, kalkal nagh pǝlara khadam tsǝkǝnda kǝ Kaisar, zikan kǝ Shik ǝn Roma, kalkal ba khi?”
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Ai Yasu tsuguna, tsa tsin kǝlade ǝn rǝvakhud tar. Ka ndiɗatǝrwal, “Kur nguɗiyakh, uɗa lava tsǝkur ǝn na ngaka dlǝgdi?
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Mǝdla maka kwaɓen ǝn pǝl da kur khadamen.” Ka ɓardǝghǝr itar ad kwaɓ dinari.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Ka ndiɗatǝrwal, “Vakdiying zǝ ɗakhǝng ǝn tǝfi?”
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 Ka ngawar khai itar kwarne, “Dǝg Kaisar.” Ka nǝv Yasu tsitar, “Bamara bǝg kǝ Kaisar ad dǝg Kaisar. Bara kur kǝ Yazhigǝl ad dǝg Yazhigǝl.”
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Tsǝna tsitar ndǝk yana, ka ndawatǝrǝf char. Ka ɗuwars itar, dakaval itar.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Fitsa va yanen, tǝkǝn Sadukiyakh li kwarne na tsiyin ngitl bi, sagh itar da vak Yasu dǝ ndiɗ.
23 — ausente —
24 Ka nǝv itar, “Malǝm, a kwarga Mus kwarne, da ǝmtsǝga ude kwal yiga zǝr dǝ nus sar, barari wura wura kǝ zǝr bab sar ad nus saren, ki yakhar khai zara tsin.
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Neg sukwtakh uɗif ǝn tǝbǝnd. Ɓu kǝ zǝr chak ad nus, ka amtsǝgan kwal zar, ɗuwardan ad nus sar kǝ saghǝr sar ai ǝn gatars gat.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 A dzogher ndǝk yan kǝ dǝg mits, a yiga ba dǝ zǝr din bi. Ndǝk yan zǝva kǝ dǝg khǝkǝrɗ, tangw da tǝ dǝg uɗif, a yiga ba itar zara din bi.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Kǝ dǝg mbasa, ka ǝmtsǝga nusen.
27 And last of all the woman also died.
28 Fitsa tsiyin ngitla, da nǝga kǝ nus warin ǝn tǝb kǝ udakhana uɗifi? Fatsi daghan tara a zǝɓaruwi?”
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Ka ngawa tǝrkhai Yasu, “A zaɗga kur char. Wirvǝn tsa ba kur vindzan na kǝ lav Yazhigǝl bi. Tsuguna, ǝn tsa ba kur ndzǝɗa Yazhigǝl bi.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Fitsa tsiyin ngitla, na dǝɗungw da zǝɓ nus bi. Tsuguna na bud da bǝdu dugh kǝ sǝba bi. Da ngwaɗa zarɓǝlakh Yazhigǝl ǝn gharazhigǝl itar.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Ən tǝghǝr kǝ fitse da tsida tlamtsakh ǝn ngitla, a tugwa bakh kur dǝge a kwara kur khai Yazhigǝla? A vindzavan kwarne,
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 ‘Ka Yazhigǝl Ibram. Ka Yazhigǝl Ishaku. Ka Yazhigǝl Yakub?’ A mǝdlanan kwarne Yazhigǝl tlamtsakh ba ka bi, Yazhigǝl liye dǝ safa kǝ.”
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Tsǝna kǝ dzakhava udakh ndǝk yan, ka ndawatǝrǝf, wirva tsagdutsaga saren.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Tsǝna kǝ Farisakh kwarne a bǝlaterghǝr Yasu ak Sadukiyakh, ka dzafkhai itar ǝn vak kitakul.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Fang a tǝb kǝ li wagayal ǝn tsa ndzikha ndzikh Mus, ka kurakura tsin dǝ ndiɗ.
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 “Malǝm, ira kǝ ndzikh ǝn ndzikha ndzikh Yazhigǝle a maltǝr khai kǝ yakhaya daghani?”
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Ka ngawar khai Yasu kwarne, “ ‘Waya dǝ Dadzikan Yazhigǝl gha, dǝ rǝvakhuɗagha daghan, dǝ safagha daghan, zǝ ɗayaghǝragha daghan.’
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Ina dǝg chak, in tsugun kǝ maltǝr khai kǝ yakhaya daghan.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Dǝg mits kǝ ndzikhe a malgan ad yakhaya kǝ ndzikha ndzikhakhen tsuguna, ngwaɗa dǝg chak ghǝrsar. ‘Waya dǝ udakh daghan ndikve ǝn wayakha ghǝragh.’
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Daghan dǝge a vindzavan ǝn ndzikha ndzikh Mus, zai in kaɗkaɗakh tlayangakh Yazhigǝl, a ghitso ǝn tǝ ndzikha ndzikhakhana mits itar.”
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Dzafkhai kǝ Farisakh ǝn tǝ dǝva kitakw, ka ndiɗatǝrwal Yasu,
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 “Uɗa ɗayaghǝrur ǝn tǝ dǝva dǝ Kristuwi? Zǝr warek kini?
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Ka ndiɗatǝrwal Yasu, “Uɗa lava kǝ Dod tsugun ǝn tǝ dǝva dǝ Sǝɗikw Yazhigǝl ǝn ɗakhin dǝ Dadzikani? Wirva nǝv Dod,
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 “ ‘Dadzikan Yazhigǝl.
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 “Da ka ǝn ɗakha dǝ ‘Dadzikan,’ Dod ad Kristu, ai da nala ndar, Kristu kǝ zǝr sari?”
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Na ude ngawar khai bi. Ve tsǝn tǝ yanen kǝ khǝna, na dla ude sigwif kǝ ndiɗarwal ndiɗa bi.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.