Mateus 22
gdf (GDF) vs NAA
1 A gwidǝn Yasu ǝn kwara tǝra lav dǝ jakva, ni,
1 De novo Jesus lhes falou por parábolas, dizendo:
2 “Tlǝksa gharazighǝla ngwaɗa shike, a ɗikarnan ad khwaɗga sǝba kǝ zǝr sar.
2 — O Reino dos Céus é semelhante a um rei que preparou uma festa de casamento para seu filho.
3 Ka ɓǝla tǝrǝf kǝ zar man tlǝr sar, kǝ dǝgal da kwara tǝra kǝ udakhe tsa ɓalgin. Ka kalwal itar kǝ sausǝg.
3 Enviou os seus servos a chamar os convidados para a festa, mas estes não quiseram vir.
4 “Ka gwidǝn ɓǝlatǝrǝf kǝ tlǝrna zar man tlǝr sar kwarne, ‘Kwarama tǝrkhai kwara kǝ liye tsa ɓalgud kwarne, Niya audzala kǝn takhga dǝg zu, a kharga ka kawakh, zǝ kawakh gude tsa ngalgud wulǝklǝk. Itsauɗa audzandalud. Ausǝgam da vak sǝb.’ ”
4 Enviou ainda outros servos, dizendo: “Digam aos convidados: Eis que já preparei o meu banquete; os meus bois e animais da engorda já foram abatidos, e tudo está pronto; venham para a festa.”
5 “Li tsa ɓalgud da vak khwaɗgen, na ɗangwa tsitar dǝ ɓalen bi. Yana dakaval da gukh, yan tsuguna dakaval da man kasukw sar.
5 Mas os convidados não se importaram e se foram, um para o seu campo, outro para o seu negócio.
6 Yakhaya tsuguna, ka vaige tar liye tsa ɓǝla tǝrǝfuden, ka mbatǝre tar dǝ dlaɗ char, ka khadztǝr khai itar.
6 Outros, agarrando os servos, os maltrataram e mataram.
7 Ka kǝɗga rǝvakhuɗ ad shik char. Ka ɓǝlanǝf ad tlujiyakh sar, dǝgal da khǝdz liye tsa khǝdzga zar man tlǝr sar. Ka ndǝghǝrs itar kǝs tar.
7 — O rei ficou furioso e, enviando as suas tropas, exterminou aqueles assassinos e incendiou a cidade deles.
8 “Tǝkhal kǝ yana, ka niya kǝ zar man tlǝr sar, ‘Audzandalud ɗikana dǝg zuwa khwaɗga sǝb. Ai liye tsa ɓalguda, a dlai ga ba itar tsugun kǝ saks bi.
8 Então disse aos seus servos: “A festa está pronta, mas os convidados não eram dignos.
9 Wirva yan, gatamars kǝ ghay baramakh, ɓalamga ɓal itsǝra kǝ ude a gamga kur zin, kǝ saks da vak kwaɗgen.’
9 Vão, pois, para as encruzilhadas dos caminhos e convidem para o banquete todos os que vocês encontrarem.”
10 Zar man tlǝren tsuguna, ka dǝgala tsitar kǝ baram kǝ baram. Ka dzakhadǝghǝr itar ad daghan udakhe a gamge tar zitar, zǝ liye njivva, zǝ liye kwal njiv. A righǝf vak kwaɗgen dǝ ghulabakh char.
10 E, saindo aqueles servos pelas estradas, reuniram todos os que encontraram, maus e bons; e a sala do banquete ficou cheia de convidados.
11 “Ka sa shik da vaz liye tsa ɓalgin, ka nǝgh nǝgha tsin ad udanen, ai kwal talǝm gabag khwaɗga sǝben.
11 — Mas, quando o rei entrou para ver os que estavam à mesa, notou ali um homem que não trazia veste nupcial
12 Ka niya kǝ udanen, ‘Tsaghw, a sa ndar kha da vana kwal talǝm gabag khwaɗga sǝbi?’ Ka piyarwala dǝg kwar.
12 e perguntou-lhe: “Amigo, como você entrou aqui sem veste nupcial?” E ele emudeceu.
13 “Ka nǝv shik kǝ zar man tlǝr sar, ‘Ndzaɗamarna dǝva zǝ sig, tlǝvamars tlǝva dǝgal da mel, vake dǝ gurtl. Vake da tudin dǝ kǝrɗ tliɗ.’
13 Então o rei ordenou aos serventes: “Amarrem os pés e as mãos dele e atirem-no para fora, nas trevas; ali haverá choro e ranger de dentes.”
14 “Zikǝn liye ɗakhtǝrkhai ud, ai khǝɗikǝn liye dzaravan.”
14 Porque muitos são chamados, mas poucos são escolhidos.
15 Dud ǝn kwarina, ka dala Farisakh kǝ ɗaya kavu lav ngara dlǝgd kǝ Yasu, kǝ viyaviya tsitar, ǝn tǝ dǝva dǝ dǝge da kwarin.
15 Então os fariseus se retiraram e consultaram entre si como surpreenderiam Jesus em alguma palavra.
16 Ka ɓǝlanǝf itar furakh tar, dagha zǝ udakhe khayanǝf dǝ man tlǝksa Khiridus, da vak sar. Ka nǝv itar, “Malǝm, tsa tsǝkǝnda kwarne ud jir khǝ, ǝn tsagdu lav Yazhigǝl kha kalkal. Wirva yakitakw ud ǝn vakagh. Na khǝn gǝdz kwarara lava kǝ ud, itsa ndar zika sar bi.
16 E enviaram-lhe discípulos, juntamente com os herodianos, para lhe dizer: — Mestre, sabemos que o senhor é verdadeiro e que ensina o caminho de Deus de acordo com a verdade, sem se importar com a opinião dos outros, porque não olha para a aparência das pessoas.
17 Kwara kǝnda kwar, da khǝn vazana, kalkal nagh pǝlara khadam tsǝkǝnda kǝ Kaisar, zikan kǝ Shik ǝn Roma, kalkal ba khi?”
17 Assim sendo, diga-nos o que o senhor acha: é lícito pagar imposto a César ou não?
18 Ai Yasu tsuguna, tsa tsin kǝlade ǝn rǝvakhud tar. Ka ndiɗatǝrwal, “Kur nguɗiyakh, uɗa lava tsǝkur ǝn na ngaka dlǝgdi?
18 Mas Jesus, percebendo a maldade deles, respondeu:
19 Mǝdla maka kwaɓen ǝn pǝl da kur khadamen.” Ka ɓardǝghǝr itar ad kwaɓ dinari.
19 Mostrem-me a moeda do imposto. Trouxeram-lhe um denário.
20 Ka ndiɗatǝrwal, “Vakdiying zǝ ɗakhǝng ǝn tǝfi?”
20 E Jesus lhes perguntou:
21 Ka ngawar khai itar kwarne, “Dǝg Kaisar.” Ka nǝv Yasu tsitar, “Bamara bǝg kǝ Kaisar ad dǝg Kaisar. Bara kur kǝ Yazhigǝl ad dǝg Yazhigǝl.”
21 Eles responderam: — De César. Então Jesus lhes disse:
22 Tsǝna tsitar ndǝk yana, ka ndawatǝrǝf char. Ka ɗuwars itar, dakaval itar.
22 Ouvindo isto, se admiraram e, deixando-o, foram embora.
23 Fitsa va yanen, tǝkǝn Sadukiyakh li kwarne na tsiyin ngitl bi, sagh itar da vak Yasu dǝ ndiɗ.
23 Naquele dia, alguns saduceus, que dizem não haver ressurreição, aproximaram-se de Jesus e lhe perguntaram:
24 Ka nǝv itar, “Malǝm, a kwarga Mus kwarne, da ǝmtsǝga ude kwal yiga zǝr dǝ nus sar, barari wura wura kǝ zǝr bab sar ad nus saren, ki yakhar khai zara tsin.
24 — Mestre, Moisés disse: “Se alguém morrer, não tendo filhos, o irmão desse homem deve casar com a viúva e gerar descendentes para o falecido.”
25 Neg sukwtakh uɗif ǝn tǝbǝnd. Ɓu kǝ zǝr chak ad nus, ka amtsǝgan kwal zar, ɗuwardan ad nus sar kǝ saghǝr sar ai ǝn gatars gat.
25 Ora, havia entre nós sete irmãos. O primeiro, tendo casado, morreu e, não tendo descendência, deixou sua mulher para seu irmão.
26 A dzogher ndǝk yan kǝ dǝg mits, a yiga ba dǝ zǝr din bi. Ndǝk yan zǝva kǝ dǝg khǝkǝrɗ, tangw da tǝ dǝg uɗif, a yiga ba itar zara din bi.
26 O mesmo aconteceu com o segundo, com o terceiro, até o sétimo.
27 Kǝ dǝg mbasa, ka ǝmtsǝga nusen.
27 Por fim, depois de todos, morreu também a mulher.
28 Fitsa tsiyin ngitla, da nǝga kǝ nus warin ǝn tǝb kǝ udakhana uɗifi? Fatsi daghan tara a zǝɓaruwi?”
28 Portanto, na ressurreição, de qual dos sete ela será esposa? Porque todos casaram com ela.
29 Ka ngawa tǝrkhai Yasu, “A zaɗga kur char. Wirvǝn tsa ba kur vindzan na kǝ lav Yazhigǝl bi. Tsuguna, ǝn tsa ba kur ndzǝɗa Yazhigǝl bi.
29 Jesus respondeu:
30 Fitsa tsiyin ngitla, na dǝɗungw da zǝɓ nus bi. Tsuguna na bud da bǝdu dugh kǝ sǝba bi. Da ngwaɗa zarɓǝlakh Yazhigǝl ǝn gharazhigǝl itar.
30 Porque, na ressurreição, nem casam, nem se dão em casamento, mas são como os anjos no céu.
31 Ən tǝghǝr kǝ fitse da tsida tlamtsakh ǝn ngitla, a tugwa bakh kur dǝge a kwara kur khai Yazhigǝla? A vindzavan kwarne,
31 Quanto à ressurreição dos mortos, vocês nunca leram o que Deus disse a vocês:
32 ‘Ka Yazhigǝl Ibram. Ka Yazhigǝl Ishaku. Ka Yazhigǝl Yakub?’ A mǝdlanan kwarne Yazhigǝl tlamtsakh ba ka bi, Yazhigǝl liye dǝ safa kǝ.”
32 “Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó”? Ele não é Deus de mortos, e sim de vivos.
33 Tsǝna kǝ dzakhava udakh ndǝk yan, ka ndawatǝrǝf, wirva tsagdutsaga saren.
33 Ouvindo isto, as multidões se maravilhavam da sua doutrina.
34 Tsǝna kǝ Farisakh kwarne a bǝlaterghǝr Yasu ak Sadukiyakh, ka dzafkhai itar ǝn vak kitakul.
34 Entretanto, os fariseus, sabendo que Jesus havia silenciado os saduceus, reuniram-se em conselho.
35 Fang a tǝb kǝ li wagayal ǝn tsa ndzikha ndzikh Mus, ka kurakura tsin dǝ ndiɗ.
35 E um deles, intérprete da Lei, querendo pôr Jesus à prova, perguntou-lhe:
36 “Malǝm, ira kǝ ndzikh ǝn ndzikha ndzikh Yazhigǝle a maltǝr khai kǝ yakhaya daghani?”
36 — Mestre, qual é o grande mandamento na Lei?
37 Ka ngawar khai Yasu kwarne, “ ‘Waya dǝ Dadzikan Yazhigǝl gha, dǝ rǝvakhuɗagha daghan, dǝ safagha daghan, zǝ ɗayaghǝragha daghan.’
37 Jesus respondeu:
38 Ina dǝg chak, in tsugun kǝ maltǝr khai kǝ yakhaya daghan.
38 Este é o grande e primeiro mandamento.
39 Dǝg mits kǝ ndzikhe a malgan ad yakhaya kǝ ndzikha ndzikhakhen tsuguna, ngwaɗa dǝg chak ghǝrsar. ‘Waya dǝ udakh daghan ndikve ǝn wayakha ghǝragh.’
39 E o segundo, semelhante a este, é: “Ame o seu próximo como você ama a si mesmo.”
40 Daghan dǝge a vindzavan ǝn ndzikha ndzikh Mus, zai in kaɗkaɗakh tlayangakh Yazhigǝl, a ghitso ǝn tǝ ndzikha ndzikhakhana mits itar.”
40 Destes dois mandamentos dependem toda a Lei e os Profetas.
41 Dzafkhai kǝ Farisakh ǝn tǝ dǝva kitakw, ka ndiɗatǝrwal Yasu,
41 Estando reunidos os fariseus, Jesus lhes perguntou:
42 “Uɗa ɗayaghǝrur ǝn tǝ dǝva dǝ Kristuwi? Zǝr warek kini?
42 — O que vocês pensam do Cristo? De quem é filho? Eles responderam: — De Davi.
43 Ka ndiɗatǝrwal Yasu, “Uɗa lava kǝ Dod tsugun ǝn tǝ dǝva dǝ Sǝɗikw Yazhigǝl ǝn ɗakhin dǝ Dadzikani? Wirva nǝv Dod,
43 E Jesus perguntou:
44 “ ‘Dadzikan Yazhigǝl.
44 “Disse o Senhor ao meu Senhor:
45 “Da ka ǝn ɗakha dǝ ‘Dadzikan,’ Dod ad Kristu, ai da nala ndar, Kristu kǝ zǝr sari?”
45 — Portanto, se Davi o chama de Senhor, como ele pode ser filho de Davi?
46 Na ude ngawar khai bi. Ve tsǝn tǝ yanen kǝ khǝna, na dla ude sigwif kǝ ndiɗarwal ndiɗa bi.
46 E ninguém podia lhe responder uma palavra; e a partir daquele dia ninguém mais ousou fazer perguntas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.